Det behöver inte vara bäst!

Av , , 5 kommentarer 0

Hej och hå! Jag tog mig på gymmet minsann. Jag kan inte säga att passet var något att hurra för, förutom att jag chock-höjde endel vikter. Setback into comeback ni vet. Annars var motivationen och känslan noll. MEN, som jag alltid förespråkar, so what om det inte är bäst varje gång, det är i alla fall gjort. Det är regelbundenheten som är viktig. Jag är glad för det lilla! <3 (egentligen inte, men jag försöker peppa mig, funkar faktiskt ;p)

 Nej men ärligt talat. Även om det inte är det bästa man någonsin presterat, så kan det faktiskt vara så att i den stunden så vare det bästa utifrån den stundens förutsättningar. Och vem kan kräva något mer av någon? Ibland kan det faktiskt vara så att det bästa är att helt enkelt ta sig dit. Ibland kan det till och med vara så att det bästa är att kliva upp ur sängen. I varje stund bör vi tillåta oss själva att acceptera vårt bästa som det är. 

Och på tal om nåt helt annat. Nu måste jag ta tag i saken att köpa mig en ny telefon. Folk verkar skrika Samsung Galaxy S3. Vad skriker du då? 🙂

 

Hororna räcker inte till.

Av , , 2 kommentarer 6

Svenska som språk är inte lätt. Det märker man ju på dem som kommer hit OCH när sonen ska lära sig i skolan. Andra språk är heller inte lätt för jag vill inte ens veta hur dåligt det låter när jag ska prata engelska. Eller försöka mig på spanska. 

Men svenskan är extra svår, det hör jag från många,Alla dess ljud som låter nästan lika, fast ändå gör så stor skillnad för betydelsen. Gissa om jag hajade till när de i ett reportage på P3 började prata om att kvinnomisshandel, våld i relationer och att hororna (uttal: horerna) inte räckte till. Tyvärr svajade nog min hörsel en aning också för de sa ju förstås att JOURERNA (som i kvinnojour) inte räckte till.

Skrattade gott för mig själv för min fadäs. Och de människor som såg mig skratta för mig själv i bilen, fick nog göra det också. Har ni förresten tänkt på hur konstigt det har blivit? När jag var yngre och någon pratade/skrattade för sig själv tog man för givet att personen var psykiskt instabil. Nu reagerar man knappt på det för alla gör det, fast i en gömd handsfree då.

Är inte det sura äpplet slut nångång?!

Av , , 3 kommentarer 0

Konstigt. Jag såg en video med en liten kort föreläsning om att man inte skulle berätta när man satt sitt mål, inte för någon, av den enkla anledningen i att den må-bra-känslan man fick av alla peppande kommentarer skulle hindra en i kampen. I det undermedvetna tyckte man då att man redan varit duktig förstår ni.

Det är lite så för mig med Fitnessfighten. Nu har den ju inte börjat än, vilket är tur! Men all min motivation till träning är som bortblåst och jag bara kastar i mig skräp. Skumt. Aja, bara bita i det där sura äpplet som alla pratar om.

Kan vi inte bara bestämma att det sura äpplet är slut nångång? Eller kan inte nån annan bara ta en stoooor sista tugga så slipper jag? 😉

Blev du min vinnare?

Av , , Bli först att kommentera 0

Ja då ska vi se. Erkänner att jag har varit lite dum. Jag hade ju bestämt mig för att inte lägga ut kommentarerna, så jag tog bort dem. Men jag kom på sen att jag såklart skulle ha lagt ut dem i efterhand! Mjaaa… man lär sig nåt, varje dag… Jag antar att det inte är sista gången vi kör en utlottning såhär. 🙂

Sådär såg det ut i morse. Och vinnaren är…. Lotta! Lotta som driver bloggen: Vägen tillbaka efter olyckan i Thailand. Lotta, jag kontaktar dig efter jobbet om du inte hinner före 🙂

Grattis! <3

När ni ändå är med mig, passa på att skänka pengar gratis under julhandeln med hjälp av Godstart!

"Det kostar dig inget extra. Istället är det butiken där du handlar som betalar för att de får en kund från godstart.se. Summan varierar, beroende på var du handlar och vad du köper. Men pengarna går oavkortat till din insamling. Är du registrerad hos oss, kan du själv välja vilken organisation du vill hjälpa."

 

M som i Underbar!

Av , , Bli först att kommentera 0

Jag vill tipsa om en otroligt bra blogg om npf, autism, add, adhd, schema, bildstöd och smartphones. M:et i Underbar står för Mathilda. Mathilda har autism i familjen och som jag förstår det är det mamman som skriver om deras vardag. Och om allt det där andra som blir så extra viktigt när vardagen är sådär.

Såhär står det: "Mathilda vet vad autism är. ”Det är ett sätt att tänka, mamma”, säger hon. ”Det är som jag tänker. Det mesta med mig är vanligt. Jag ser vanlig ut. Det är bara mitt sätt att tänka som är annorlunda.”

Jag tror att om vi alla tog oss tid att sitta ner och läsa om de där knasiga sakerna som är jättesmå för oss neurotypiska, men som blir extremt stora hos någon som har autism, ja då tror jag faktiskt att vi skulle ha en bättre och mer förstående värld. 🙂

Klicka på bilden ovan så kommer du dit! Eller här. Om du vill. 😉

Och dessutom, vinnaren presenteras imorgon, så håll ut!

Jag har också ful-dagar.

Av , , 2 kommentarer 3

Ja jag vet, jag skulle inte skriva på hela dagen men nu åkte jag hem istället för att hänga på stan. Ska ju fotas idag, men är så långtifrån peppad som man kan bli. Känner mig lite skjuten på en skottkärra fram, åtminstone att jag skulle vilja bli… Jag skulle egentligen åka på stan för att kolla efter en klänning också, men känner inte peppen efter det heller.

Det är bara en sån där dag. Har ni också såna dagar?  Tänk er att ni en sån dag när ni känner er som fula ankungen, en sån dag när du ogärna vill lyfta huvudet från huvudkudden, vill ha lösa och slappa kläder för att du känner dig tjock och mössa på huvudet mitt i sommaren för att håret inte går att få till hur du än försöker, tänk att en sån dag ställa dig framför en professionell fotograf. Eeh… jippi… nej jag är inte jättepeppad. Sände precis ut frågan om det möjligen fanns en chans att skjuta upp fotningen, men vi får se vad han svarar.

Det enda som är väldigt positivt idag är att en taxi-chaufför hörde att jag var från Norsjö 🙂 Jag tänkte direkt att det var för dialekten, men nu när jag tänker på det så.. Jag hoppas att han menade dialekten iaf! :p

Tillägg: Ååååh, jippi! Jag får sitta å lata mig 🙂 Fotografen hade tydligen tänkt kontakta mig med samma fundering. Hej "sitta på arslet i soffan"-kväll!

Angående utlottningen nedan. Till er som funderar om era kommentarer, jag publicerar inga, så ni vet 🙂

Ville bara säga…

Av , , 2 kommentarer 1

..hej egentligen. Allt med telefonen verkar i alla fall lösa sig så pass att inget verkar vara ett problem. Vilket är skönt. Ja förutom då att den fortfarande är puts väck! Tydligen kunde jag välja en ny telefon, i utbyte mot att jag förlänger abbonnemanget igen. Vilket iofs vore okej eftersom jag ändå lär vara gift med en mobil resten av livet. Någon som har några tankar emot? Ja, alltså inte giftermålet utan förlängning av abbonnemanget. 😉

Hoppas ni alla har bra, kreativa dagar! Alternativt lärorika ifall ni stöter på hinder.

Kram på er <3

 

2 kommentarer

Vinn denna underbara! :)

Av , , Bli först att kommentera 5

Eftersom mobilen är borta, och därmed även möjligheten att blogga från den, anser jag att ni får sköta er själva idag när jag ska jobba. 🙂 Som jag skrev i det förra inlägget så är det dags för den här bloggens första utlottning. Jag har funderat litegrann på vad "kraven" för att vara med skulle vara, men kände att vi kör rätt kravlöst såhär första gången.

Så, om du vill vinna denna underbara pryttel från BOOM så ska du:

  • kommentera det här inlägget med att du vill ha den helt enkelt. 🙂 Inte värre än så.

Jag kommer sen att göra en sån där vanlig lottning att jag skriver namnen på en lapp, lägger i en skål och drar ett namn för allt vad jag är värd 🙂 Eventuell frakt står såklart jag för. Ikväll kl 22,30 avslutas alla era chanser för då kommer jag hem igen. Hmm, äre nåt mer jag behöver skriva…? Nä, vi kör så. Lycka till!

PS. OM det skulle vara så att ni känner ett absolut sug efter att gilla Facebook-gruppen när ni skrivit kommentaren, shoot! Inte för att vinna, utan för att glädja mig. Och det vet vi ju, det handlar inte om att vinna, utan om att ha roligt. Eller? 😉

Sista-dagen-kramen och stressen

Av , , Bli först att kommentera 1

Nu är det snart äntligen natt. Egentligen skulle man kunna kalla det natt nu men jag kämpar mig vaken eftersom jag svullar ischoklad. Äckligt i såna mängder, javisst! Men det finns ju hemma, så ja kan int motstå, ja ni vet ju att jag är sådär. Nu kommer december med alla lockelser till skräpätande och jag ska vara med i Fitnessfighten. Jag tror det blir jättebra! Måste ju vara bästa månaden, svårast kanske, men ändå.. 🙂

Hur som helst, nu börjar snart en ny vecka. I och med att telefonen försvann fick jag helt plötsligt massor med nya, mindre roliga, saker att göra. Men ändå mycket mer tid att göra dem, so I guess att jag egentligen står på plus med tid :p

Det som annars kommer hända är:

 – jobb som boendehandledare i vanlig ordning, jag älskar det jobbet och kommer sakna det massor! The downside med att jobba så nära andra människor är ju när man ska sluta. :/
 – fotosession imorgonkväll!
 – köra igång stenhårt med GF Chansen, ska medverka vid några möten under veckan och dessutom fixa, trixa, planera och ordna inför utbildningens start på måndag. Visst är ni lika spända på det som jag?
 – onsdag stundar en lunch med en politiker, vilken jag också kommer få följa med på lite "studiebesök" sedan också. Jag slängde ur mig det på Facebook, när han än en gång verkade få uppleva så mycket intressant under en arbetsdag, och se var det ledde mig.
 – skaaaaaa…. nja det är nog lite hemligt, men jag ska göra en till sak också som.. ja som är hemlig. 😉

Ja, och sen är det tillbaka till boendehandledare igen för att avsluta veckan med en jobbhelg med min gruppchef. Ju mer jag gör desto mindre behöver jag tänka på att sonen är borta.. Vi har kramats mycket idag. Han har varit ledsen för att behöva åka. Ja, same old, same old. :/

Förresten. Jag kommer snart att lotta ut denna. Stay tuned 🙂

Texten lyder: "Everyday is another chance to make your dreams come true".

Den snedvridna debatten om rasism.

Av , , Bli först att kommentera 2

Jag ska ta det här vääääääldigt kort. Det finns en film som skapat en sjuk debatt, Lilla Hjärtat ni vet. För den som inte vet så finns i den filmen en karaktär som är nästintill svart och har ett ganska… ja det har väl sagt att det ser ut som fördomens afrikan eller nåt sånt, sådär som de alltid porträtterades förut. Debatten blev så stor kring denna att den nu dragits tillbaka. Nu har jag inte sett filmen men vad jag vet var den där lilla flickan med söta hjärtan på huvudet precis som de andra i sättet, snälla.

Jag och sonen kom precis från bio där vi såg Asterix och Obelix. I den filmen finns britter, normander, galler och en indier. Dessa olika människogrupper SER såklart olika ut men deras sätt att vara är väldigt fördelat efter var de kommer från. Britterna är extrema gentlemän, trista och återhållssamma. Normander är burdusa, stenhårda män som aldrig blir rädda (rätt dumma också). Gallerna luktar illa, är våldsamma, ohyfsade osv. Med gallerna finns även en ung man som nu ska fostras till att bli man, alltså sådär ovårdad och ohyfsad, för han är nu snäll och känslosam vilket inte tillåts där. Dessutom finns ju den stackars indiern som heter "Nöd och näppe".

Jag hör ingen debatt. Har vi inte kommit längre i Sverige än att vi skriker när någon generaliserar kring hur en liten karaktär ser ut istället för att reagera när människor fördomsfullt delas in i sättet de är?

Läskigt.

PS. Jag menar inte ens att man INTE ska få generalisera när man skojar. Det är skillnader mellan oss som bor i olika platser, vi formas av den kultur vi bor i, det är något vi bör kunna prata om utan att döma om vad som är bättre eller sämre. Så om du trodde att jag menade det kan du nu läsa om texten ovan 😉