Men jag tackade ja…

Det är en härlig känsla.

När det pirrar i magen.
Ja, inte är jag kär, det vill jag inte påstå.
Inte det minsta.
Men spänning känner jag.

Ett väntande leende.

Jag slutade tro på sånt där.

Slutade vilja.
Men jag tackade ja…
Sen får vi se.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.