Livsfrämjande kanske?

Självmordsprevention.
Bara ordet låter som nåt man vill undvika.
Men såklart, det kan man inte.
Jag förstår varför folk gör det däremot.
Självmord är svårt att förstå.
Vill man ens förstå varför någon väljer att mörda sig själv?

Vissa säger att det inte är något man väljer,
men det är klart man gör.
Fast det är ju inte så att en människa bara
en dag väljer att inte finnas mer.

Vissa säger också att de inte kan förstå
hur någon vill ge sina nära sån smärta.
Jag kan inte tala för alla men utifrån
mina erfarenheter så är det inte det man gör.
Jag kunde nämna att jag inte ville leva
och då sa man: ”Men tänk på din son,
så ledsen han ska bli utan sin mamma”.
Jag lyssnade aldrig.
Eller jo, det gjorde jag såklart,
men snabbt hade jag avfärdat det med
att han inte alls skulle bli ledsen.
För vem skulle nånsin sörja en sån
värdelös och hemsk människa som jag?
Han skulle snabbt ha en ny mamma.
En som skulle vara bättre.
Sådär tänker man.
Åtminstone gjorde jag det.

Man väljer inte att ta självmord trots att man
kommer såra de man älskar.
Jag tror faktiskt att många väljer det för att
skydda de man älskar.

I mina mörkaste stunder var självmordsutvägen
den väg som gav mig mest vila, mest trygghet,
mest hopp. Det fanns alltid en utväg från allt det
där som var så jobbigt.

Idag är jag mycket tacksam att jag ändå var så
stark att jag inte gjorde det. Eller kanske var jag
feg. Som inte vågade.

Hursomhelst, livet är en gåva. Alla har rätt att leva det.
Så den där självmordspreventionen är otroligt viktig.
Även om bara ordet får en att vilja låta bli.
Livsfrämjande kanske?
Det låter mycket bättre.

Etiketter: , , ,

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.