Tråkigt när lokala företag går i konkurs.

Det är tråkigt när företag går i konkurs som vi kunnat läsa om i ett flertal fall bara de senaste dagarna.

Vi vill alla ha jobb, vi vill ha kött på grillen och mjölk på bordet, en bra bil i garaget osv. Vi vill att djuren ska ha det bra och inte bita svansarna av varandra, att mjölet ska vara kravodlat och att folk som kör bil ska betala för utsläppen.

Men så kommer vi till affären, och vad gör vi där? Ställer frågor om hur djuren haft det och var i Västerbotten mjölken kommer från? Undersöker så att möbeln vi köper inte har fraktats runt halva jorden och att träet inte kommer från något ställe där det inte tas någon hänsyn till naturen och miljön?

Nä!! Jag skulle tro att åtminstone 60% tittar på prislappen i första hand och allt det andra som vi ser till att svenska företag prompt och slaviskt ska följa i andra hand. Alltså gåt vi hem med en dansk eller tysk  köttbit, och en möbel som tillverkats av barnarbetare i något låglöneland av trä som huggits i en utrotningshotad regnskog.

Som en följd av det läggs svenska snickerier ned och svenska bönder har ingen möjlighet att föda upp ”glada”grisar, utan måste avveckla.

Frågan är bara var vi ska jobba när företagen lagts ner??