Husby handlar om föräldraansvaret!

Oroligheter i Husby har väckt starka känslor och reaktioner i vårt avlånga land. Vänstergrupper var snabbt ute och högg mot polisens insatser och omhuldade samtidigt den minoritet av våldsmakare som förstört andra människors egendom. Som vanligt skyller man individers handlingar på klyftor i samhället, klass och regeringen. Våldet legitimeras. 

Det är bekymmersamt när politiska grupper viker ner sig och inte vågar säga ifrån. För det är precis det, att säga ifrån, som dessa ungdomar behöver få höra från någon. Istället uppmuntras de till omoraliskt och felaktigt beteende, utan att ges en kompass för vad som är rätt och fel. 

Jag, liksom de flesta andra debattörer, spekulerar nog friskt i vad ”orsakerna” till upploppen i Husby beror på. De må vara den skjutne mannen med samurajsvärd, vilket vore sensationellt. De må vara motsättningar mellan polis och Husbys ungdomar. Det kan också vara ett gäng ungdomar som inte har någon vuxen som säger ifrån, som inte frågar ”var har du varit ikväll”, som inte bryr sig om ungdomen släntrar in 03.00 och direkt slänger igen sin dörr. Ingen vuxen som funderar på hur det går i skolan eller som undrar om personen trivs med sina klasskamrater. 

Dessa våldsamma ungdomar saknar något. Något fundamentalt som tyvärr gör att den moraliska kompassen får stå tillbaka. Jag är övertygad om att det inte handlar om klasstillhörighet, pengar eller ens nödvändigtvis avsaknad av jobb(de flesta är i skolålder). 

Jag är övertygad om att det handlar om gemenskap, om avsaknad av relationer med främst vuxna. Några som tydligt kan vägleda, säga till och bry sig. Således har upploppsmakarna mycket gemensamt mot vanlig gängkriminalitet. Det handlar om individer som inte kan se sig bekräftade och omtyckta på annat sätt än att vara med i ett ”gäng”. Ett gäng som ger just detta: bekräftelse, ett sammanhang, en gemenskap.

Oavsett vad orsakerna till upploppen har varit bör de ungas viktigaste relationer lyftas fram. Det handlar om närvarande föräldrar eller andra vuxna som bryr sig. 

Detta gör det än mer oroande när en organisation som Megafonen går ut och ställer sig på våldets sida. För denna organisation kan för den obekräftade ungdomen ha enormt stor betydelse. Det är en organisation som de ser upp till. Att även denna organisation sviker de unga, genom att inte vara vägvisare, riskerar att markant förvärra situationen. 

Som politiker kan vi skapa förutsättningar för ett gott liv. Vi kan, som i Sverige, bistå med fri sjukvård, skolgång och ett ekonomiskt system som ger människor möjlighet att försörja sig själva. Men vi bör också lyfta upp det personliga ansvaret, frihet under ansvar, starka familjer och ett vitalt civilsamhälle. Allt detta som en grundsten utanför statens ansvarsområde. 

Det kan aldrig vara legitimt att förstöra annans egendom, utöva våld eller att ta lagen i egna händer. Vi är ett rättssamhälle med demokratiska röster. Vi har all möjlighet att påverka när vi så vill. Det handlar om att ge dagens och morgondagens ungdomar verktygen, självförtroendet och den moraliska kompassen- för då finns alla förutsättningar för ett gott samhälle och en bra framtid. 

Läs också dessa nyanserade debattartiklar

http://www.newsmill.se/artikel/2013/05/21/v-ldsverkarna-i-husby-sviker-sitt-lokalsamh-lle

http://www.gp.se/nyheter/debatt/1.1687961-samhallet-kan-inte-ta-ansvar-for-allt