Mp i ’dödens position’

Av , , 1 kommentar 76

 

Efter att ha lyssnat på Maria Wetterstrands besked kring kärnkraftens framtid inom ramen för det rödgröna samarbetet, förstår jag att Miljöpartiet nu hamnat i samma återvändsgränd som Centerpartiet tidigare befann sig i.  

Centerpartiet försökte under många år att förändra energipolitiken i Sverige i samarbete med (s). Centerns bärande idé var att de nya lösnigarna successivt skulle växla ut kärnkraften. Socialdemokraterna, vår samarbetspartner, gav utåt hela tiden intrycket av att vilja ersätta kärnkraften och vilja utveckla de nya energilösningarna. Men det gick ’si så där’ som Maud Olofsson formulerade sig häromkvällen i SvT:s utfrågning.

Det hände i praktiken inte mycket: Barsebäck stängdes visserligen. Men det var i mycket stor utsträckning tack vare starka danska påtryckningar. Allt medan de nya lösningarna lyste med sin frånvaro.

Det tillsattes förhandlare, det utreddes. Det diskuterades i det oändliga. Men socialdemokraterna förmådde inte gå från ord till handling.  

Efter att Maud Olofsson tillträtt utvärderade i första hand vi inom Centerpartiets verkställande utskott de många årens försök att få fart på socialdemokraterna.  

Vår slutsats blev att olika delar av socialdemokratin internt lyckades blockera varann. LO och industrifacken kramade kärnkraft och miljösossarna alternativen. Effekten blev ’på stället marsch¨’. Och vi såg inga nya förutsättningar för framgång i ett fortsatt samarbete.

Diskussionerna inom Alliansen som därefter följde, hade en annan prägel. Puckarna var raka. Och den storsatsning på att utveckla alternativen som nu pågår är resultatet av att ingen blockerar utvecklingsmöjligheterna. I sin tur har detta gett förutsättningar för att Sverige nu har Europas mest ambitiösa klimatpolitik. Även om det finns olika syn på flera energifrågor bland alliansens partier, har vi kommit ur det dödläge vi tidigare hade med (s) där man blockerade varann.

Nu har Maria Wetterstrand och Miljöpartiet hamnat i denna ’dödens position’. Man måste också försöka komma överens med t.ex. Byggnads Hans Tilly och Metalls Stefan Lövdén, dvs med en struktur som på grund av intern splittring inte förmår fatta långsiktiga beslut.

Det var därför som Maria Wetterstrands kärnkraftssvar häromkvällen blev så intetsäjande och mest innehöll ’kan inte ge besked’, ’vi har inte bestämt’, ’vi ska utreda’, ’vi vet inte’, ’vi har inte tagit ställning’.

Därför hon inte ens kunde ge ett rakt besked på frågan om kärnkraften är avvecklad 2050.

Ungt företagande

Av , , Bli först att kommentera 45

 

Den stora frågan i valrörelsen handlar om vem som har den bästa politiken för att fler ska få jobb. Centerpartiet har ett batteri av förslag för att fler ska kunna känna jobbtrygghet, gemenskap och få en egen lön. Och en vass och offensiv politik för fler företag. Jobben trillar inte ned från himlen utan det är trots allt företagen som anställer.

Alliansen har genomfört ett stort antal reformer för att göra det enklare, roligare och lönsammare att vara företagare. Den sociala tryggheten har förstärkts. Nu får även unga från 20 år och uppåt stöd för att starta företag. Kostnaden har sänkts för unga att driva företag genom halverad egenavgift. Kostnaderna för att anställa människor har sänkt med totalt 28 miljarder.

Vänstern pratar ofta som om det bara finns en viss mängd jobb att fördela. Många av deras företrädare argumenterar dessutom för att stänga gränserna så att färre kommer till vårt land för att jobba. Men stänger man gränserna innebär det att man också stänger gränserna för idéer – företagsidéer som kan leda till fler företag och nya jobb i Sverige.

Det finns en stor potential hos dagens ungdomar att bli de bästa företagarna någonsin. På så sätt kan fler skapa sitt eget arbete och i förlängningen anställa andra. Ung företagsamhet har exempelvis haft ett rekordår. 16 procent i varje årskull driver detta läsår ett företag. Nästan en fjärdedel av dessa driver ett företag tio år senare och sysselsätter tre till fyra personer. Det kraftfulla potential vill ci ta tillvara.

Jobbet skapar gemenskap, tillhörighet och egen försörjning. I Centerpartiets och Alliansens Sverige är det hälften så dyrt att anställa en person som är under 26 år. Anställs en arbetslös ungdom är arbetsgivaravgiften helt borttagen. Därmed har fler arbetsgivare har råd att anställa fler unga, vilket betyder lägre ungdomsarbetslöshet.

 

Alliansmajoritet bästa lösningen

Av , , 4 kommentarer 51

 

Så var det Maria Wettstrands tur. Vanligtvis är hon mer avspånd och självsäker. Men ikväll stod mycket på spel. Det blev överraskande mycket av  ’kan inte ge besked’, ’vi har inte bestämt’, ’vi ska utreda’, ’vi vet inte’, ’vi har inte tagit ställning’ för att vara en dryg vecka innan valdagen.

 

Inledningsvis ilskna attacker mot Alliansen: Gång på gång påstod hon att Alliansen spelar SD i händerna i ett ganska genomskinligt sätt att försöka övertyga väljarna om att en röst på det rödgröna är det enda rätta för att undvika en ’utpressningsriksdag’.  

 

Min slutsats är den omvända: Som opinionsläget varit sista månaden talar mycket för att Alliansen kommer att bli störst. Får Alliansen får mer än 50% avförs alla spekulationer om SD’s eventuella inflytande  helt från dagordningen.

 

Så här finns ytterligare en anledning att lägga rösten på Alliansen.

 

De viktigaste fördelarna med en majoritetsregering har Alliansen redan visat:

 

– Den har kraft att motstå särintressen och kortsiktighet.

– Den kan hantera kriser även när det blåser.

– Och den kan genomföra jobbiga, ja ibland impopulära, men nödvändiga, beslut för att ange en ny färdriktning.

 

Alliansen anger i sitt valmanifest en tydlig färdriktning för de kommande 4 årens arbete.

 

Till skillnad från de rödgrönas valplattform som Aftonbladets Lena Mellin så uttrycksfullt sammanfattade den dag den publicerades:

 

”- En brokig samling förslag som är svåra att placera på en ideologisk karta. Man ser inte färdriktningen”.

 

Och den känslan kvarstår också efter Wetterstrands alla ’kan inte ge besked’, ’vi har inte bestämt’, ’vi ska utreda’, ’vi vet inte’, ’vi har inte tagit ställning’!

      

Tvåa i världen

Av , , 2 kommentarer 50

Som jag skrev i min morgonblogg redovisade Statistiska centralbyrån (SCB) igår Sveriges BNP-tillväxt under andra kvartalet 2010: + 4,6 procent. Europabäst!

Idag rapporteras att Sverige är världens näst mest konkurrenskraftiga ekonomi, efter Schweiz, enligt den årliga jämförelsen från World Economic Forum (WEF). Sverige har avancerat från fjärde till andra plats.

Även om det är olika saker som summeras,  är mönstret tydligt. Alliansens politik lägger en mycket bra grund för framtiden.

Men Östros är missnöjd som vanligt. Tänk så mycket bättre det skulle ha blivit om han och Sahlin som hållit i tömmarna……..

Europamästare

Av , , Bli först att kommentera 34

 

Sverige är Europabäst på tillväxt och utklassar övriga Europa. Sveriges bruttonationalprodukt (BNP) växte med 4,6% under andra kvartalet i år vilket är imponerande med tanke på det tuffa stålbad som vi gått igenom i form av finansiell världskris.

Socialdemokraternas Tomas Östros och många andra av hans partikamrater har kritiserat praktiskt taget varje åtgärd. Det har antingen ”varit för lite” eller ”för sent”.

 

Facit hittills visar att Alliansen med sin målmedvetna politik och sin jobblinje träffat ganska mitt i prick. Sverige är nu är ett Europeiskt föregångsland.

 

Prognoserna för de närmast kommande åren är också hoppfulla. Om Alliansen får fortsatt förtroende finne utrymme för viktiga sociala reformer. Då kan finns utrymme för Centerpartiets prioriteringar som framför allt inriktas på nya insatser för småföretagande. Det är i dessa mindre företag som de storja möjligheterna till nya jobb finns.

 

De rödgröna har i sina valprogram intecknat det utrymme av som Alliansens politik beräknas kunna ge. Men prognosen baseras på Alliansen politik. Inte på de rödgrönas.

   
Alliansens jobblinje och fasta ekonomiska politik behövs för att värna välfärden!

 

Wetterstrand på gyngfly

Av , , 6 kommentarer 38




Jag lyssnade på en spänstig miljödebatt idag i StudioEtt mellan miljöminister Andreas Carlgren (C) och Maria Wetterstrand (Mp). Mot en ganska yvig Wetterstrand stod Carlgrens lite mer eftertänksamma sätt att resonera.  Man trätte förstås. Det var det som var meningen. Skillnaderna låg inte i engagemanget. Inte heller i kompetensen.  

 

Men Maria Wetterstrand var påtagligt besvärad av att inte längre äga miljöfrågorna. Och stressad av att Carlgren krävde att få veta mer om generösa Mp-löften.

 

Mp lovar att Sverige 2020 – jämfört med 1990 – ska fixa en utsläppsminskning med 22,5 miljoner ton koldioxid, medan Alliansen åtgärder klarar en minskning på 13,5 miljoner ton. Trots att Mp ’köpt’ Alliansens alla 13,5 miljoner ton saknas 9 miljarder ton (= Wetterstrand för sin del tyckte att Mp redan uppnått 2/3 av sitt mål genom att köpa Alliansens åtgärder).  

 

Mp:s förslag om bensinskattehöjning, kilometerskatt och vissa klimatinvesteringar ger en tiondel av mellanskillnaden. Men resten då frågare Carlgren? Och här hade Wetterstrand inget besked. Hon tyckte att kravet på redovisning hur Mp ska lösa frågan, var ’fånigt’!?

 

Här hamnade Wetterstrand ordentligt på gungfly. Om Mp inte tycker att man behöver redovisa underlag för sina förslag , varför inte då lova dubbelt eller tredubbelt så stora utsläppsminskningar?

 

Alla kan förstå att det blir obehagligt när Mp’s förslag äntligen granskas närmare och folk inser att 9 tiondelar av klimatlöftena saknar täckning, vilket motsvarar ungefär tio kronor skattehöjning på bensin och diesel eller ett pris vid pump på 23 respektive 22 kronor.

Holmlund och uranet

Av , , Bli först att kommentera 48







Socialdemokraterna tog in och byggde kärnkraften i Sverige i en sådan omfattning att kärnkraften nu står för en större andel av elförsörjningen i Sverige än i många andra länder.

 

Holmlund själv tillhör också den krets av 61 socialdemokratiska kärnkraftskramande kommunalråd som aktivt själv propagerar för bibehållen kärnkraft. Men uranet ska i Holmlunds modell vara utrikesproducerat!

 

Nu försöker Holmlund leda i bevis att Maud Olofsson och Centerpartiet vill bryta uran i Sverige. Maud har för sin del, exempelvis i den riksdagsdebatt som Holmlund förmodligen hänvisar till, 13 november 2009, varit mycket tydlig:

 

"….Som centerpartist behöver jag ingen uranbrytning. Jag tycker inte att kärnkraften ska vara i vårt energisystem, men jag står bakom den energiuppgörelse som vi har, och jag gör allt var jag kan för att lyfta fram allt det som eventuellt också kan komplettera vårt energisystem, nämligen det förnybara."

 

Oppositionspolitiker har i alla tider älskat att försöka snärja ministrar som strikt följer lagen – även om ministern själv inte är helförtjust i saken. Uranbrytningsdebatterna är en favoritfråga i det sammanhanget. I sin blogg citerar också Holmlund just de socialdemokrater som påstår att Maud vill bryta uran, när hon i sina svar bara strikt redovisar vad lagen säjer.

 

Det här är vad Maud sa i den aktuella debatten:

 

"….När det gäller uranbrytning finns en omfattande tillståndsprocess som vi är bundna av. Riksdagen har beslutat om en minerallag som omfattar uran tillsammans med en lång rad andra så kallade koncessionsmineraler som samhället behöver och som är svåra och kostnadskrävande att hitta och utvinna. Enligt vår lagstiftning gäller att om och när en ansökan om bearbetningskoncession för uran kommer till regeringens bord ska vi behandla den. Vi kommer att följa den lagstiftning som finns för prospektering efter uran, uranbrytning och hantering av uran."

 

"….Regeringen får tillåta verksamheten endast om kommunfullmäktige har tillstyrkt detta. Till detta kommer en hel rad andra lagar som ska tillämpas i samband med en eventuell ansökan om tillstånd för utvinning av uran." (Riksdagens protokoll 2009/10:29)


Att sedan Maud Olofsson återges annorlunda när det passerar socialdemokratiska mellanled, är knappast Mauds fel.


För mig är det kommunala vetot en klok lösning, eftersom det ger lokalbefolkningen ansvar och makt. Till skillnad från Holmlund med sitt uppifrånperspektiv, är jag helt övertygad om att befolkningen i exempelvis Storuman, Vilhelmina, och Dorotea är fullt kapabla att både fatta svåra beslut och tänka långsiktigt.






Underifrånperspektiv

Av , , 1 kommentar 40








Lennart Holmlund frågar om uranbrytning.

 

Mitt svar är kort och enkelt. Lennart vet att dagens lagstiftning är mycket tydlig.  Och den ska vara kvar! Lagen präglas av ett underifrånperspektiv. Den ger befolkningen i aktuellt område makten över frågan. Det kommunala vetot är mycket starkt.

 

Säger man nej på lokal nivå är det det som gäller. Då blir det ingen uranbrytning.  Oavsett om rikspolitiker tycker nåt annat!

 

Centerpartiet har vi fullt förtroende för att befolkningen lokalt i aktuellt område är kapabel att fatta kloka beslut såväl i denna fråga som i många andra viktiga frågor. 

 

Miljökraven som under alla omständigheter måste uppfyllas är dessutom mycket höga. Därför är det tveksamt om det kan bli någon bryning även om det skulle vara så att man lokalt av någon anledning inte använder det kommunala vetot.