EHEC och de kroniska sjukdomarna

Tillsammans med några kollegor från Epidemiologi och global hälsa, Umeå universitet, deltar jag denna vecka i ett forskarmöte i Heidelberg på temat ”Global Health and Preventive Medicin”.

Mötet inleddes bland annat med att professor Reinhard Burger, chef för Kock-institutet i Berlin och huvudansvarig för arbetet att kartlägga EHEC-epidemin i Tyskaland, berättade om hur man till sist lyckades fastställa att groddar med största sannolikhet var smittkälla till den fruktade infektion som nu förorsakat 37 dödfall.

På bilden Joacim Rocklöv, Umeå, nnelies Wilder-Smith (gästprofessor i Umeå), Reinhard Burger, Berlin, jag, Margareta Norberg Umepå och en klimatforskare från Taiwan.

Utan att nedvärdera detta hälsohot, ligger dock konferensen fokus på de hälsohot som kroniska sjukdomarna (hjärt-kärlsjukdomar, diabetes, fetma, rökrelaterade lungsjukdomar) innebär i framför allt låg- och medelinkomstländer. Och bilden som presenteras är mycket bekymmersam.

Tvärtemot vad de flesta föreställer sig, är det de kroniska sjukdomarna som står för huvuddelen, närmare bestämt 63% av alla dödsfall i världen. I siffror betyder dessa 63% inte mindre än 36 miljoner dödsfall. Än mer överraskande för de flesta är måhända att 80% av alla dödsfall i hjärtkärlsjukdomar och diabetes och nästan 90% av alla dödsfall i KOL inträffar i låg- och medelinkomstländer. Dessutom är det så att nära 30% av alla dödsfall i kroniska sjukdomar i låg- och medelinkomstländer drabbar personer under 60 år, medan motsvarande siffra i höginkomstländerna är 13%.

Det här mönstret har accentuerats sedan 90-talets början. Och tendensen är att mönstret förstärks. Dödsfall på grund av kroniska sjukdomar beräknas öka med 15% fram till år 2020 i världen som helhet. För Afrika, Mellanöstern och Sydostasien beräknas dock ökningen bli ännu högre: 20%.

Det är allt detta som Heidelbergmötet diskuterar: Nästan 6 miljoner människor dör varje år pga av rökning, 3,2 miljoner pga fysisk inaktivitet, 2,3 miljoner på grund av skadligt intag av alkohol, 7,8 miljoner pga för högt blodtryck och 2,8 miljoner pga övervikt och fetma. Egentligen ganska ofattbara siffror.

Samhällets beräknade ekonomiska förluster på grund av kroniska sjukdomar är ännu mer ofattbara (2008): cancer 5 500 miljarder, hjärtsjukdomar 4 700 miljarder, stroke 1 900 miljarder och kroniska sjukdomar 1 900 miljarder. Givetvis är det så att den absoluta huvuddelen av detta drabbar låg- och medelinkomstländer.

Trots att läget ser ut så här. Och trots att det här borde vara välkänt för beslutsfattare världen över , går ändå bara 3% av biståndsmedlen till att bekämpa de kroniska sjukdomarna.

I september 2011 har FN en särskild generalförsamling för att diskutera hur världssamfundet ska ta sig an de kroniska sjukdomarna.

I dag, tisdag, ska jag redovisa hur Västerbotten tog sig an utmaningen i mitten av 1980-talert, då dödsorsaksstatistiken visade att Västerbotten hade den högsta hjärt-kärldödligheten i Sverige.