Striden om USA’s lånetak

Lånetak är samma sak som den kreditgräns som varenda privat kreditkortsägare har. Man får låna till taket. Sedan är det stopp. Om inte banken medger att taket höjs.

I USA fastställer Kongressen vilken maximal upplåning via emittering av obligationer som Finansdepartementet får ta upp för att finansiera den statliga verksamheten. Just nu ligger lånetaket på 14 294 000 000 000 dollar (ca 93 triljoner eller 93 000 miljarder kronor).

Kongressens budget baserat på förväntade skatteintäkter. Men då skatteintäkterna ofta inte finns när utgifterna ska betalas lånar regeringen pengar genom att statskassan emitterar obligationer. Och nu är det än en gång så att USA slår huvudet i lånetaket. När det sker är pengarna i statskassan slut. Då går den offentliga verksamheten i stå. I år beräknas deadline till 2 augusti.

Sedan 1980 har lånetaket höjts 39 gånger. 17 gånger under Ronald Reagan, fyra gånger under Bill Clinton och sju gånger under George W. Bush. Om den häftiga debatt som nu pågår mellan Kongressen och Vita huset höjer taket från 2 augusti, innebär det den fjärde höjningen under Obama.

Figuren visar majoritetsförhållanden i kongressen liksom respektive presidentperiods höjning av lånetaket (Källa: Washington Post).

Demokraterna med Obama i spetsen att högre skatter ska vara en del av paketet, medan Republikanerna vill lösa problemet genom att skära i utgifterna. Den allt mer oförsonliga kampen om makt och positioner inför nästa års presidentval har hittills totalt blockerat möjligheter till kompromiss.

Min amerikanske demokratiske vän Paul och min republikanske vän Jim är oense om mycket, men överens om att det är den vanlige amerikanen som får betala priset för den maktkamp som nu pågår: Ett land måste ha en modell för beslutsfattande så att landet kan regeras!