Var tog pengarna vägen?

De ofattbara 14 300 miljarder dollar som amerikanska staten just nu lånat, motsvarar 46 000 dollar för varje amerikan (~300 000 kronor). Jämför Sveriges statsskuld på 1054 miljarder kronor (31 maj 2011), vilket motsvarar 111.725 kr/invånare.

Efter mina senaste blogginlägg har många frågat mig hur man kan förklarar den snabba ökningen i USA. Är det krigsutgifterna som är förklaringen? Fastighetskrisen? Skattesänkningarna? Socialbidragen?

Jag har inte svaren på dessa frågor. Till saken hör att just detta är den sak som demokrater och republikaner träter om allra mest. Men några viktiga pusselbitar finns:

• Den allra största posten är de enorma skattesänkningar som förre presidenten George W. Bush genomförde (och i mindre utsträckning president Obama) som minskade statskassans intäkter med 6 300 miljarder dollar, motsvarande nästan hälften av det 14 300 miljarder dollar finansdepartementet hittills lånat upp.
• Krigen i Irak och Afghanistan har kostat enorma summor, och beräknas totalt har lett till en ytterligare upplåning av 1 300 miljarder dollar.
• Det kan jämföras med den läkemedelreform för billigare mediciner till Medicare-mottagare som beräknas kosta 272 miljarder dollar.
• Räddningsaktioner med anledning av bostadskraschen, som många väljare var rasande motståndare till och som ledde till flera nederlag för Obama 2010, beräknas, om jag läser siffrorna rätt, ha spätt på upplåningen med 16 miljarder dollar.
• Till detta ska sedan läggas det mycket omfattande ekonomiska stimulanspaket som Obama lyckades genomdriva i kongressen 2009 i syfte att möta finanskrisen. Stimulanspaketet, som är många republikaners favoritförklaring till att det snabbt ökande skuldberget, uppgick till 719 miljarder dollar.

Det behöver inte vara ett problem att låna pengar. Det är tvärtom ofta ett fördelaktigt sätt att spara, om familjen t.ex. att köper ett hus. Men om familjens pengar istället används för att med lånade pengar betala en påkostade semester, en ny båt eller bara daglig konsumtion blir det problem.

Samma sak för ett land: Det kan vara mycket klokt av en regering att låna pengar som ger en långsiktig återbetalning, t.ex. byggen av vägar eller järnvägar. Men om regeringen lånar pengar till driftskostnaderna är egentligen bara ett annat namn för en skattehöjning – med den skillnaden att framtiden får betala. Och i det amerikanska fallet är framtiden redan här!

Man har helt enkelt levt över sina tillgångar. Konsumerat för pengar som inte finns. Medborgarna känner sig lurade. Och politikerna vågar inte fatta de radikala beslut som krävs – av rädsla för medborgarnas vrede i nästa val.

USA har fått sitt Moment 22!

Bilden: United States Department of the Treasure i Washington (dvs Finansdepartementet)