Allt i ett enda klubbslag

Mina senaste bloggar har handlat om den amerikanska skuldkrisen. Om om varför klarat sig mycket bättre än amerikanarna. Dags för summering.

Ett av problemet med den amerikanska ekonomin är att man gärna beslutar utgifter. Kongressen har sen 1980 höjt skuldtaket 39 gånger. Men Kongressen kommer inte överens om att utgifter också måste matchas mot inkomster.

Sverige var i ett mycket kritiskt läge efter finanskrisen i början på 90-talet. Centerpartiet föreslog då ett finanspolitiskt ramverk med både utgiftstak och överskottsmål. Min gode vän Per-Ola Eriksson (bilden längre ner), som nu är landshövding i Norrbotten, var då ordförande i Finansutskottet i Riksdagen. Han fick idén från Holland. Men Anne Wibble, som var finansminister, trodde inte på förslaget. Och Moderaterna var direkt negativa.

Resten är historia. Budgetunderskottet efter 90-talskrisen uppgick till mer än 200 miljarder. Centerpartiet och Socialdemokraterna kom först överens om rejäla budgetnedskärningar i syfte att få en budget i balans. Men priset var högt. De som behövde samhället mest drabbades värst.

Nästa steg blev att försöka förhindra en upprepning av krisen. Erfarenheten var då som nu att minoritetsregeringar generellt har svårt att genomdriva nödvändiga beslut för att hålla ordning på landets ekonomi. Det är ofta lätt att bilda majoritet mot nåt impopulärt, men nödvändigt. Både statsminister Göran Persson (s) och hans stab och centerledaren Olof Johansson och Per-Ola Eriksson insåg därför att det var nödvändigt med ett finanspolitiskt ramverk som gjorde det möjligt för en minoritetsregering att få igenom sin budget även om man inte har egen majoritet.

Det Centerpartiet och Socialdemokraterna då kom överens om innebar

– ett överskottsmål 1 % av BNP över en konjunkturcykel för hela den offentliga sektorn (dvs staten, kommunsektorn och pensionssystemet)
– ett utgiftstak för staten (en gräns för hur stora utgifter staten får ha under ett år) och att budgetens inkomster och utgifter måste beslutas samtidigt
– ett kommunalt balanskrav där kommunernas budgetintäkter måste överstiga kostnaderna

Ramverket fungerade. Också moderaterna, som på 90-talet var hätska motståndare, ger nu modellen ett starkt stöd. Ramverket är en viktig förklaring till att Sverige inte drabbades lika hårt och kunnat återhämta sig snabbare än det klara den senaste finanskrisen på ett helt annat sätt än andra västländer.

Men, och där ligger själva nyckeln, den bärande idén är att allt tas ”i ett enda klubbslag”, både utgifter och inkomster.Regeringens budget är en helhet!

USA skulle också har behövt göra motsvarande hemläxa från 90-talskrisen. Och Sverige behöver på nytt påminnas om den bärande idén!