Hjärnsläpp

Våren 2009 bestämde regering och riksdag att Sverige 2011 skulle införa terminsavgifter (studieavgifter) för studenter som kommer från länder utanför EU. Utbildningsministern såg inga problem med förslaget, tvärtom:

– Eftersom svenska universitet och högskolor inom många områden utmärks av hög kvalitet och goda utbildningsmiljöer finns goda möjligheter att lärosätena framgångsrikt kan konkurrera på en global utbildningsmarknad (Proposition 10/65).

Vid Epidemiologi och Global hälsa, där jag är chef, har vi sedan dess varit djupt oroade. Vi har i 20 år genomfört en högklassig tvåårig Mastersutbildning i internationell hälsa. Söktrycket har varit mycket högt och under senare år har minst 60 studenter per/år antagits. 95 % av studenterna har kommit från Asien, Afrika och Latinamerika. Ofta ifrån fattiga förhållanden. Våra uppföljningar visar att studenter haft stor nytta av utbildningen och nu arbetar vid universitet och hälsomyndigheter och ministerier runt om i världen.

Från och med i höst ska varje Icke-EU-student betala 140 000 kronor/läsår. Och dessutom förstås ha pengar i fickan till bostad och mat.

Idag fick vi definitiv klarhet i hur terminsavgifterna slår i Umåe. Inte en enda av de 17 studenter som började Mastersprogrammet i Global Hälsa var betalande. Vi kammade NOLL!

Umeå universitets ledning har på ett föredömligt sätt påtalat det orimliga i det som nu sker: Tvärtom är det så att utländska studenter berikar vårt universitet på så många sätt.

Umeå International School of Public Health är givetvis glada över var och en av de härliga studenter som anlänt idag. Några av studenterna får stipendier från Umeå universitet (regeringen kompenserade varje universitet med möjlighet att ge ut ett fåtal stipendier till utomeuropeiska studenter), från Centerpartiets miljondonation till Umeå universitet eller från Svenska Institutet. Huvuddelen av de 17 tillhör kategorin EU-medborgare/svenskar.

För vår utbildning innebär det en nedskärning med 75%. Ett hårt slag! Än mer tragiskt är dock att de som kanske skulle kunna göra den allra största insatsen med hjälp av mastersprogrammets kunskap, nu får stanna hemma.

Jag hoppas att regeringen i de budgetförhandlingar som pågår i dagarna tar sig en allvarlig funderare på om det var särskilt begåvat att på det här sättet stämpla ut Sverige från den internationella marknaden!