Konstnärligt campus

Av , , Bli först att kommentera 11

Konstnärligt campus. En fantastisk sak för Umeå, för Västerbotten och för Sverige.

Alla som tog chansen att besöka Bildmuseet, Konsthögskolan, Designhögskolan, Arkitekthögskolan och HUMlab-X fick ett smakprov på det nya Umeå. Lördagens invigning i stålande sol blev en minnesrik upplevelse. Och ändå bara början. Den går uppleva på nytt varje dag!

Det var några saker som särskilt fastnade på näthinnan:

• Hur den nya arkitektoniska miljön förstärker älvslandskapets skönhet. Älven blir en ny upplevelse från 6-e våningen på Bildmuseet.

• Bottenvåningens stora Kafé med som med sina stora fönster lockar till insyn och till strålande utblickar.

• Ljusgårdar, stora arenor, utställningar. Konst, design och arkitektur. Kulturdriven utveckling.

Min kollega Paul Jenkins, forskare från New York, tog chansen och släppte loss både leklust och kreativitet för att dagen till ära göra ett invigningskonstverk.

Paul var imponerad av vad han såg och såg lycklig ut för att han råkade vara i Umeå just nu.

Loreen i all ära. Men helgen stora kulturupplevelse var Konstnärligt campus!
 

Varför lyckades Luleå bättre än Umeå?

Av , , 4 kommentarer 49

 

Det socialdemokratiska kommunalrådet Holmlund är ilsken på centerpartiet för att den fjärde Migrationsdomstolen inte hamnar i Umeå. ”Jag har djävligt svårt att se att centerpartister är bättre på det än Domstolsverket” fräser han i sin lördagspredikan på VK-bloggen.

Holmlunds reaktion blir närmast primitiv. Att Umeå dragit det kortaste strået skyller han på Centern. Tittar man närmare är det dock lätt att inse att frågan är komplicerad.

”Kompetensförsörjning” ligger bakom Domstolsverkets Umeå-förord, medan Migrationsverket förordar Luleå av ”verksamhetsskäl” och hävdar att det inte finns något skäl ”att förlägga en domstol till en ort (dvs Umeå) där knappt någon av parterna i de mål som ska prövas, befinner sig”.

Justitieminister Beatrice Ask och regeringen har vid sammanvägningen lyssnat mest på Norrbotten.

– Kanske borde Holmlund granska varför hans parti- och kommunalrådskollega Karl Petersen i Norrbotten var så mycket mer framgångsrik?

– Kanske borde han fundera över hur det kommer sig att Norrbotten uppträtt så mycket mer professionellt än vad Västerbotten lyckats med?

– Kanske borde Holmlund till och med fundera över hur det kommer sig att allt färre – av de som bor utanför Umeå – verkar ta Umeås kommunstyrelseordförande på allvar som ett samlande namn, medan man med långt större respekt lyssnar (såväl regionalt och nationellt) på exempelvis Petersen i Luleå?

Då blir det kanske lättare förstå vad som hände….
 

Det bidde en tumme

Av , , Bli först att kommentera 25

Ett ”anti-klimax”.

Så sammanfattade kommentatorn Margit Silberstein socialdemokraternas vårbudgetmotion i kvällens TV-Aktuellt. Efter lång tystnad och ett antal allmänna uttalanden den senaste månaden, skulle äntligen socialdemokraterna lägga fram sina förslag.

Förväntningarna var stora inte minst med tanke på den nya sosseledningen skarp kritikmotatt regeringen inte presenterade skarpa förslag i vårbudgeten (trots att de flesta vet att det är i höstbudgeten som de skarpa förslagen läggs).

Men det bidde en tumme.

Jag har egentligen inget att erinra emot att även Stefan Löfvén vill se tiden an. Krisen i Europa är inte över. Och får Frankrike på söndag en ny president med stora spenderarbyxor, kan krisen snabbt förvärras.

Jag trodde att Löfven/Andersson skulle våga utmana Alliansen – inte minst mot bakgrunden av gårdagens alla högstämda förstamajtal.

Man behöver ju inte låta som om man är på väg till Rom – om man ska stiga av redan i Södertälje!        

Etanolen het igen

Av , , 4 kommentarer 27

 

Häromdagen skrev Dagens Industri att ”etanolen är het igen” och sammanfattade aktuella initiativ från regeringen och framför allt från energiminister Anna-Karin Hatt (c). Bakgrunden är förstås att Alliansregeringen utlovat en fossiloberonde fordonspark 2030. För att klara detta krävs en rad nya initiativ.

För några år sedan utgjorde etanolbilar 75% av alla nya miljöklassade bilar. Nu är den siffran nere under 10%. Omsvängningen har flera förklaringar. Men sammantaget har det gått åt fel håll i förhållande till 2030-målet. Därför föreslår Hatt att etanolinblandningen fördubblas samtidigt som nya regler införs ifråga om miljöbilsdefinition.

Den tidigare definitionen gynnade småbilar, speciellt små dieselbilar. Det nya är nu att etanol- och gasbilar får en extra ”rabatt” att släppa ut koldioxid och att de klassas som miljöbilar även om de har en högre utsläppsnivå. Samtidigt måste givetvis etanolen framställas på ett ekologiskt hållbart sätt. Och Sverige har faktiskt de senaste åren byggt ut etanol-mackar på ett imponerande sätt. Så det finns en infrastruktur att nyttja.

Någon ropar ilsket om svek och pekar på att el-bilar är det enda rätta. Och el-bilar är givetvis en framtidsversion. Men ska vi klara 2030-målet måste vi ta tillvara alla möjligheter.

För de allra flesta är det ingen överraskning att etanolen nu återkommer som starkt prioriterat. Oljetillgångarna är allt mer begränsade och klimatförändringarna allt mer överhängande. Därför är det viktigt att regeringen nysatsar på förnyelsebara drivmedel.
 

Utan vinster blir det ingen välfärd

Av , , 1 kommentar 36

 

En av Skelleftås mest aktiva och respekterade företagare, Mats Lövgren, en av ägarna till bland annat Megaron AB, ger sig in i debatten om vinsternas vara eller inte vara. Hans argument är verkligen värda att lyssna till, De har ett djup och en tyngd långt bort från opportunisternas:    
 
"En kall vinterdag i december 1924 hittades rent guld i en borrkärna i Boliden. 1929 köpte Ivar Kreuger 90 procent av verksamheten och satte sin prägel på bolaget. 1930 stod smältverket vid kusten klart. 1935 jobbade 2 500 personer i bolaget – i en industri som tidigare varit okänd i dessa trakter.
 
Var det chans till vinst som gjorde att investeringen kom till stånd och att Skellefteå kunde blomstra?
 
Fanns vinstintresset med när Alimak, Skega, Futurum med flera bildades?
 
Det finns många exempel i Skelleftebygden – och utvecklingen fortsätter. Nya affärs- och produktidéer föds och frodas. Ibland är hopp om vinst en stor drivkraft – ibland är den liten. Men den finns alltid med.
 
De företag jag nämnt, och många andra, har skapat den välfärd vi har i dag. Utan dessa hade vi haft en välfärd på Nordkorea eller Kubas nivå, där vinstintresset effektivt eliminerats.
 
I dag förs en debatt om vinst i välfärden som helt bortser från denna bakgrund. Vi hör uttalanden som: ”Skatt ska inte gå till vinst i vård och omsorg”, ”En plundring av välfärden pågår”, och så vidare. Vinst skulle vara endast av ondo och stora pengar ”försvinner i ägarnas fickor”.
 
Fakta är att vinstmarginalen är 5–15 procent i välskötta bolag. Företag som John Bauer och Attendo Care ligger inom den lägre delen av det spannet. Av vinsten går 28 procent i bolagsskatt till staten. Merparten av det som återstår går till utveckling av verksamheten. Om utdelning sker till ägarna så betalar de 20–55 procent till i skatt på utdelningen. Om ägarna använder pengarna till konsumtion i Sverige går upp emot en tredjedel till moms och punktskatter.
 
Återstår gör endast den berömda svenska avundsjukan. De som tänker efter förstår nog att kreativare lösningar och effektivare processer mer än väl kompenserar för en gjord vinstutdelning.
 
Vi står inför stora utmaningar inom vård och omsorg, konstateras i den omvärldsanalys som Skellefteå kommun gjort. Att inte ta tillvara den sporre, som lite vinst kan ge, för att lösa dessa utmaningar vore ett tragiskt och historiskt misstag. Vi borde tvärtom se till att locka företagsamma och kreativa personer att ägna sig åt denna typ av tjänsteföretag.
 
Att inte göra det i Skellefteå kan visa sig bli en förlust större än när Karl Edvard Lundström 1931 drog till Filipstad med Wasabröd.
 
Carema, som efter diverse skandaler utgör hatobjekt nummer ett i branschen, har drabbats genom uppsagda kontrakt och skadat varumärke. Vi kanske skulle vilja att straffet var hårdare, men när samma sak händer i kommunal regi blir det ingen påföljd alls – nu senast på Torsiliahemmet i Eskilstuna. Självkritik är inte lätt. När det samhällsägda bolaget SOS Alarm inte skickar ambulans till nödställda blir det heller ingen påföljd. Att ersätta vinstintresse med ointresse gagnar ingen.
 
Ge oss chansen att skapa en Skelleftemodell för en bra omvårdnad som kan gå på ”export” till nödställda kommuner i Sverige. Och som kan få Skellefteå att växa igen."
 
Så långt Mats Lövgren. Tänkvärt och synnerligen välformulerat!

Förfärligt, säjer Holmlund

Av , , 2 kommentarer 58
 
Centerpartiet verkar inte lämna socialdemokraternas kommunalråd Lennart Holmlund någon levandes ro.
 
Det senaste han hakat upp sig på är att Centerpartiets förslag att skapa ekonomiska frizoner i Inlandet. Idén är att ge specifika skattelättnader i områden med stark utvecklingspotential för att de ska kunna utvecklas ytterligare och ge spin off i en hel region.
 
Vid en presskonferens häromveckan berättade riksdagsledamot Helena Lindahl (c) att, som ett första steg, en utredning bör tillsättas för att undersöka förutsättningar för just ändamålsenliga skattelättnader i områden som har brist på arbetskraft.
 
Två orter där idén om ekonomiska frizoner skulle kunna tillämpas, är enligt Lindahl Storuman och Pajala. Bägge dessa orterna har som bekant stora investeringar på gång. Men risken är uppenbar att regionen inte långsiktigt kan dra nytta av sysselsättningsökningen, utan att arbetstillfällen bara ”luftlandsätts” under en begränsad tid, utan att förankras i bygden.
 
Liknande idéer om ekonomiska frizoner ska enligt uppgift framgångsrikt ha prövats i såväl England som USA. I Svensk kontext kan det vara fråga om lägre arbetsgivaravgifter, sänkt statlig inkomstskatt, sänkt bolagsskatt eller minskad skatt på industrifastigheter.
 
Förfärligt, enligt Holmlund. Inte ska man satsa på tillväxtorter. 
 
För mig var satsningen på Umeå universitet just en sån statlig satsning som gav spin off-effekter. Man bestämde sig för att satsa i Umeå för där fanns då särskilda förutsättningar. Det var en framtida tillväxtort med lärdomspotential, när Sverige på femtitalet alltmer behövde fler med  högre utbildning – och inte bara i storstäderna. Man kunde inte bygga universitet överallt. Men en strategisk injektion av det slag som Umeå fick, skulle kunna gynna hela norra regionen.
 
Utmaningen är idag likartad: Med vilka metoder växlar man upp en regions möjligheter?
 
Visst gläds vi som Umebor över att bo i en av de relativt sett, snabbast växande städerna i Europa. Men den andra sidan av myntet är att Inlandet samtidigt har en motsvarande allt snabbare utveckling, relativt sett, fast åt det andra, negativa, hållet.
 
Det är mot den bakgrunden som Centerpartiet föreslår mer radikala grepp för att stärka utvecklingspotentialen i Inlandet.
 
Förfärligt, säjer socialdemokraternas Lennart Holmlund…. 
 

Holmlunds minnesluckor

Av , , 2 kommentarer 60

Kommunalrådet Lennart Holmlund har omvittnat gott minne. Han lär vara en fena att komma ihåg siffror, personer och beslut.  

Kanske det. Men även solen har sina fläckar. Och Holmlund verkar ha rejäla minnesluckor: Han verkar inte komma ihåg vad politiker från andra partier än (s) uträttat. 
 
Häromdagen förklarade han på sin blogg att ”Centern har inte gjort ett enda dugg åt regionalpolitiken sedan regeringen kom till 2006…”
 
Oj då, tänkte jag. Det var som tusan. Plötsligt är det goda minnet enbart ett minne blott. 
 
Var det inte just centerpartiet som via ministrarna Maud Olofsson och Åsa Torstensson lyckades sy ihop det Umeåpaket som just nu byggs? Som bekant hade Holmlund & Umeå i mer än 10 år försökt övertyga sosseregeringar om pengar till Umeåpaketet, men kammat noll. Med centern i regeringen löstes det! Men det har Holmlund glömt.
 
Bakom de mycket stora energiinvesteringar som nu pågår och planeras i främst Inlandet ligger i mycket hög grad den nya energipolitik med storsatsning på alternativen som blev följden av att Maud Olofsson och Centern löste upp det baklås energifrågan hamnat i? Bara för Storuman ligger investeringsvolymen på över 20 miljarder? Inte ens det kommer Holmlund ihåg!
 
Det var tack vare Maud Olofsson och Centern som Inlandsinnovation AB kom till med sina 2 miljarder i riskkapital för inlandet. Inte heller det finns med i minnet längre. 
 
Ja, listan kan bli lång. Holmlund glömmer de beslut som regeringen fattat och som gav rejält ökade anslagpengar till det finmaskiga vägnätet. Det var vare sig hjärtefrågor för m, fp eller Kd, men väl för C. Det är därför som så många nya vägbyggnationer pågått och pågår runt om i länet. 
 
Inte heller de elprissänkningar för norra Sverige som centern drev igenom ligger kvar i minnet.
 
Det här är bara några exempel på viktiga regionalpolitiska åtgärdeer som visar på handling och inte bara är prat.  
 
Jag tvivlar på att det finns nån medicinsk träning vid denna typ av selektiv minnesstörning. 
 
Det som behövs är nog hellre träning i att erkänna att andra också uträttar nåt! Även om det är svårt! 

Är forskarna mest ute och reser?

Av , , Bli först att kommentera 9

 

Idag rapporterar Ekoredaktionen att resekostnaderna är en betydande post i universitetens utgifter. Umeå universitet ligger när det gäller resandet högt upp på listan bland Sveriges stora universitet. När det däremot gäller representation har Umeå en av de lägsta kostnaderna per anställd.
 
Universitetsdirektör Lars Lustig har redovisat en rad förklaringar till resekostnader som totalt uppgår till inemot 100 miljoner per år i en omsättning på 4 000 miljoner (dvs. 2,5 %).
 
Den som lyssnade på Ekoinslagen kunde få känslan att detta med resande är en sorts lyxverksamhet associerad till tveksam användning av skattemedel och forskningsanslag. Det finns säker en ett och annat tveksamt exempel. Men huvudmönstret är ett helt annat.  
Epidemiologi och Global Hälsa är stark forskningsmiljö vid Umeå universitet med en omfattande reseverksamhet. Våra samarbetspartners finns i stor utsträckning i låg- och medelinkomstländer i Afrika, Sydostasien och Sydamerika.
 
Vi har t.ex. ett 40-tal doktorander från dessa länder som kombinerar datainsamling i t.ex. Vietnam, Indonesien eller Sydafrika med forskarutbildningskurser, studier och analysarbete i Umeå. Finansieringen kan komma både från svenska eller internationella forskningsanslag och från donationer. Oavsett hamnar deras resor i slutredovisningen inom universitetets resebudget.
 
Den typ av stora EU-projekt vi koordinerar är breda internationella samarbeten kring viktiga globala hälsohot. I vår Denguefeberforskning samarbetar exempelvis 14 olika partners representerande forskargrupper i Asien, Afrika och Sydamerika förutom våra europeiska partners. Och ingår i universitetets samlade redovisning.
 
För Epidemiologi och Global hälsa är resandet en helt nödvändig förutsättning för kärnverksamheten.  

Inlandsinnovations första investeringar

Av , , 8 kommentarer 17

Idag presenterar Inlandsinnovation sina första satsningar. Inlandsinnovation är det nya statliga riskkapitalbolag för tillväxtinvesteringar i Norrlands inland som Maud Olofsson så framgångsrikt initierade.

Först ut blir Tannak AB, Orexplore AB och Spaceport Sweden AB. De representerar starten för en planerad flerstegsfinansiering i innovativa tillväxtföretag som har exportpotential.

Tannak AB har tagit fram ett system för bevakning av stora djurhjordar. Planerna är att lansera produkten i bl.a. Australien och Nya Zeeland.

Orexplore AB har uppfunnit en portabel röntgenscanner för snabb och exakt analys av metallinnehåll i malmer.

Spaceport Sweden AB etablerar världens ledande och Europas första rymdupplevelsecenter i Kiruna, med rymdresor för privatpersoner och lärande äventyr för breda målgrupper.

Det här är en spännande och efterlängtad början för att öka tillväxtpotentialen och den internationella konkurrenskraften för företag i norra Sveriges inland. Och mer kommer: Finansieringsramen är 2 miljarder kronor.

Jag tror att Maud Olofsson är särskilt stolt idag!
 

Terrorn mot kvinnor i Kongo

Av , , Bli först att kommentera 15

 

”Afrika i våra hjärtan” var temat på Folkhälsa och klinisk medicins institutionsdag idag. Professor och prefekt Ellinor Ädelroth har inbjudit Dr Davis Mukweges att föreläsa om detfortsatta våldet i Demokratiska republiken Kongo. 
 
Dr Mukwege har genom sitt starka engagemang givit röst åt alla de hundratusentals kvinnor som de senaste 15 åren utsatts för de mest fruktansvärda terrorhandlingar i olika delar av Kongo. Som kirurg och gynekolog har han byggt upp ett sjukhus som varje år tar hand om och behandlar 3500 våldtagna kvinnor som dessutom fått sina underliv svårt sargade av gruppvåldtäkter, vapen och kemiska ämnen (typ frätskador från lut).
 
Han har stått i FN:s generalförsamling, i USA-s kongress och i Europaparlamentet för att ta några exempel. Och han har vädjat om världssamfundets aktiva insatser för att sätta stopp för dessa terrorhandlingar. Trots att insikten om detta växer, är viljan att sätta stopp för detta brott mot mänskligheten fortsatt sval. Visserligen finns 20 000 FN-soldater i landet. Men det har i mycket liten utsträckning förändrat läget.
 
Kongo har en blodig modern historia. Ett samhälle med krigsherrar som använder terrorhandlingar för att få makt och för att kontrollera råvaror. Ett samhälle som inte förmått att demilitarisera av avväpna. Ett samhälle där rebeller fortsätter härja. Ett samhälle som inte kan upprätthålla lagar, utan där förövarna går straffria.
 
Och varje dag fortsätter detta. Allra intensivast i just de geografiska områden där de värdefullaste och mest åtråvärda mineralerna finns: Guld, tantal, volfram. Just de dyrbara mineraler som världens allra modernaste teknologier ropar efter. Det är säkert därför som det kan fortsätta. De afrikanska kvinnornas värde värdesätts ej!  
 
De 3 500 kvinnor/år som Dr Mukweges och medarbetare opererat med rekonstruktiv kirurgi under de senaste 3 åren hade 41% våldtagits och misshandlats svårt av rebeller eller armesoldater när kvinnorna arbetade på åkrar och 38% våldtagits i sina egna hem.
 
Dr Mukwege berättande om en stigande oro över att den typ av våldshandlingar mot kvinnor som soldater utövar smittar och tenderar bli ett allt vanligare våldsbeteende även bland civila män. Kvinnornas situation, oavsett om de är unga flickor eller åldrigar, blir därmed allt mer utsatt.
 
Han berättade också om att många kvinnor känner igen de män som våldtog. Men att de som har makten idag i många fall var de som våldtog igår och därför själva är rädda att drabbas om de lagför de som våldför idag. Därmed kan straffriheten fortsätta, medan de drabbade kvinnor som känt igen sina förövare, får fly och hamnar i ytterligare misär, fattigdom, sjukdom och hopplöshet.      
 
Det var allt detta som Dr Mukwege talade idag på vår Institutionsdag. Om människovärde. Om allas ansvar. Men också om den stora betydelse internationell opinionsbildning har, även om det går alldeles för sakta.