Island och framtiden

 

Islänningarnas ekonomi kördes i botten 2008. Luften gick ur ett ekonomiskt luftslott när finanskrisen obönhörligt avslöjade dess brister, och stora delar av banksystemet kapsejsade. Många tiotusentals människor drabbades hårt.
 
Island, med sina 320 000 invånare, hade en levnadsstandard bland världens högsta. Av hävd jobbade man långt fler arbetstimmar än vad t.ex. svenskar gör. En stor del av islänningarna har mer än ett jobb och arbetar i medeltal 200 fler timmar per år än en svensk.
 
Mycket gick i kras. Förtroendet för politikerna kapsejsade. Makthavarna inom finansvärld och politik mötte djupt förakt. Fortfarande är misstron mycket stark.
 
I en paus i ett forskarmöte i Reykjavik som jag deltar i hade jag möjlighet att träffa Sveriges Islandsambassadör Anders Ljunggren och få ytterligare inblick i läget. Även om fisket är en stor resurs, energin flödar och aluminiumindustrin är stark, är det lång väg att återfå ekonomisk stabilitet.
 
Stark ledare med förtroende krävs för att leda länder, särskilt i kris. Att bygga upp nya förtroenden på Island är inte lätt. Gamla politiska strukturerna måste begravas och nya växa fram. Nya personer med visioner och framtidsprogram behöver ta ledartröjorna. Och även om ett helt nytt parti, Besti flokkurinn (Bästa partiet), lett av komikern Jon Gnarr, vann kommunvalet i Reykjavik, så ger populism knappast den politiska stabilitet som Island behöver.
 
På det personliga planet finns olika strategier att möta framtiden. Många med initiativkraft har sökt sig till Skandinavien, framför allt Norge. Men har tagit smällen, sålt sitt bohag, och flyttat. Andra sitter passivt och ser förtvivlat på att de egna skulderna växer. Och därför är en av de svåra dilemman regeringen står inför: hur ser ett rättvist krisstöd ut?
 
Exempelvis: Hur ska man göra med dem som passivt väntat på att nån annan ska reda ut att skulderna växer, jämfört med dem som sålde sitt till stora förluster, och istället åkt utomlands för att återfår ekonomiska utkomst. Inte lätt i ett läge när man saknar pengar.
 
 
I Reykjaviks hamn står det halvfärdiga Operabygget och blickar ut över Atlanten. Allt byggande stannade upp 2008. Mängder av entreprenörer gick i konkurs. Men det här bygget har trots allt stat och stad bestämt sig för att fullfölja, kanske också som en symbol för framtidstron!          

 

Etiketter: , , ,

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.