Ologiskt beslut om fjärde migrationsdomstolen
I linje med de uppgifter som valsat runt i massmedia så har regeringen idag, tvärtemot Domstolsverkets utredning och förslag, beslutat att förlägga den fjärde migrationsdomstolen till Luleå. Man tar sig för pannan.
Domstolsverket, liksom merparten av remissinstanserna, konstaterade att Umeå var den bästa placeringen. Detta utifrån att man vägt in faktorer som geografiska förhållanden, målunderlag och var de asylsökande är bosatta, samt den viktiga delen om att kunna rekrytera kvalificerad arbetskraft.
Från Umeås sida har vi också haft en god dialog under resans gång med företrädarna för Justitiedepartementet. Både på politisk nivå och tjänstemannanivå.
Men sedan hände något, helt uppenbart. Varningssignalerna började klämta när Johan Linander (C), viceordförande i justitieutskottet, glatt gick ut i massmedia redan i mars och förklarade att domstolen skulle hamna i Luleå. Sedan dröjde beslutet och det var heller inget gott tecken för oss som jobbat för Umeå som lokaliseringsort.
Regeringen väljer alltså att bortse från sakskälen, och väljer Luleå istället för Umeå. När det gäller domstolsfrågor så borde man väl fokusera på sådant som rättssäkerhet och kompetensfrågor, snarare än regionalpolitik?
