Umeå borde ligga i Topp-10!

Pressmeddelande 2013-04-23
 

Ågren (M): Umeå borde vara i topp-10!

Ett av flera sätt att mäta företagsklimat är genom den årliga rankinglista som Svenskt Näringsliv presenterar, baserad på en rad olika parametrar. Idag släpptes rankingen för 2013.

Umeå klättrar från plats 190 till 161 av landets 290 kommuner.

Kommunalrådet Anders Ågren (M) kommenterar:

– Jag har sagt det tidigare och jag säger det igen: Umeå borde ligga i topp-10 på den här listan! För att Umeå ska kunna fortsätta växa, och därigenom stärka vår region i förhållande till övriga landet, så krävs det ett bättre företagsklimat. Vi behöver fler nya företag, fler nya jobb.

– I år verkar vi ha förbättrat placeringen, vilket är positivt. Men det återstår oerhört mycket arbete innen vi kan vara nöjda. Att ligga på plats 161 är pinsamt för en kommun av Umeås mått. Socialdemokraterna och Vänsterpartiet har gemensamt tagit bort alla ambitioner om konkurrensutsättning och alternativa driftsformer i kommunens övergripande strategier.

– Vi måste ha en mer öppen attityd till konkurrensutsättning, sluta bedriva osund konkurrens gentemot det privata näringslivet. Har också med attityder att göra. Såväl politiker som tjänstemän måste inse värdet och betydelsen av ett växande och framgångsrikt lokalt näringsliv. Den här undersökningen visar än en gång att Umeå kommun måste ta frågorna om det lokala företagsklimatet på högsta allvar.

Etiketter: , , , , , ,

2 kommentarer

  1. Lars Gidlöf

    Hej

    Konstigt sätt SN har att mäta företagsklimat, man får lägre betyg om inte skola,vård,mm sätts ut på privata alternativ, dvs att vinsterna skall gå till privata aktörer.

    Vad har detta med företagsamhet att göra? Skattepengar skall inte vara någons vinst om det inte är till tex byggföretag som bygger åt kommunen, för de har ju inte själva skattepengarna som enda inkomstkäll

  2. Sebastian

    Ibland vore det lämpligt att använda sig av källkritik, något politiker i största allmänhet borde ägna sig åt.
    När man tittar på grunden för denna undersökning ser man att största delen utgörs av en enkät till företag. Det man då undrar (men inte får svar på) är: hur stort är bortfallet i undersökningen (man kan anta att de som är missnöjda och vill ha en förändring är mer benägna att svara), är det alla företag som är inbjudna att svara, eller är urvalet slumpmässigt? Dessutom förklaras det inte hur man grundar positiva och negativa aspekter av undersökningen, t.ex. På vilket sätt en hög kommunalskatt är negativ (gärna vetenskapliga bevis för att det är så), och man kan säkert också påstå att en högre kommunalskatt leder till högre utbildningsnivå, bättre infrastruktur, bättre företagsservice och liknande, vilket då skulle gynna företagen, och därmed motverka eventuellt negativa effekter.
    Har dessa korrelativa variabler vägts in i undersökningen?
    Rent statistiskt är undersökningen oerhört undermålig, och som politiker kan man (som sagt) tycka att en viss källkritik vore på sin plats innan man basunerar ut resultaten som fakta och sanning.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.