Jaha, då har S/MP-regeringen med sina stödpartier presenterat sin vårbudget. Den saknar helt uppenbart reformer för att ta tag i Sveriges problem. I stället skär S-C-L-MP exempelvis bort var fjärde ny krona som tillfördes polisen i Moderaternas och Kristdemokraternas budget, och som antogs av riksdagen 2018.

Sverige har ju allvarliga problem med både brottslighet och integration. Det sker nästan en skjutning om dagen och otryggheten är omfattande. Vi har bland den lägsta polistätheten i EU. Samtidigt tycker alltså S-MP-C-L på riksplanet att det är vettigt att skära ned på anslaget till polisen. Skrämmande!

Varken vårbudgeten eller Januariöverenskommelsen innehåller reformer för att ta tag i Sveriges problem. S-C-L-MP återställer allt som inte har fungerat och höjer skatterna, men skär ner på polisen och struntar i att korta vårdköerna.

Januariöverenskommelsen och vårbudgeten löser inte Sveriges problem. Men tydligen är det viktigt för vissa partier med höjda skatter, och neddragningar på äldreomsorg och polis.

Och allt detta, när vi faktiskt kunde haft en BORGERLIG regering med BORGERLIG politik.

Hot, hat och våld ökar mot förtroendevalda. Det är en allvarlig utveckling som måste få ett stopp. Förskjutningen av tonen i det demokratiska samtalet påverkar demokratin och har visat sig leda till självcensur, att inte våga ta obekväma beslut eller att inte vilja engagera sig politiskt. I förlängningen hotar det demokratin.

På onsdag morgon kommer jag att delta i ett panelsamtal om detta arrangerat av SKL, så jag har ägnat lite tid på förmiddagen till förberedelser.

Det finns mycket att göra!

Fakta om hot, hat och våld mot förtroendevalda (PTU 2017)

– Var fjärde förtroendevald i fullmäktige och riksdag utsattes någon gång under år 2016 för hot, hat eller våld inom sitt uppdrag. Det var en ökning med fem procentenheter från 2012.

– Var femte förtroendevald hade någon gång under 2016 valt att censurera sig själv.

– Nästan var tredje förtroendevald som varit med om en händelse av utsatthet hade någon gång valt att censurera sig själv. Vid upprepade händelser ökade andelen som censurerat sig själva.

– Aktiva och synliga förtroendevalda var mest utsatta. De var ofta hel- eller deltidspolitiker, som hade ordförandeposter i nämnd eller styrelse eller hade exponerats mycket i media. Kvinnor som hade en ordförandepost var mer utsatta än män i samma position.

– Över hälften av de förtroendevalda som utsatts rapporterade inte detta till någon. När de rapporterade handlade nästan hälften av händelserna om hat, hot eller våld. Oftast rapporterades händelserna till en säkerhetsansvarig inom partiet eller inom den politiska församlingen.

– Endast var femte förtroendevald (19 procent) polisanmälde händelser av hot, hat och våld.

– Bara fyra av tio förtroendevalda (41 procent) polisanmälde våld, skadegörelse och stöld.

– Förtroendevalda anmälde bara 16 procent av fall som de upplevt som hot och trakasserier.

Källa: Politikernas trygghetsundersökning 2017 (PTU). Brå 2017:9.

I går presenterade Tomas Tobé, toppkandidat till Europaparlamentet, Moderaternas Europavalskampanj. Bilden ovan är från Tobés tal inför åhörarna på Sverigemötet. Partiets valfrågor inför EU-valet söndagen den 26 maj presenterades särskilt.

Huvudbudskapet är att Moderaterna ska göra Sverige tryggare – genom att bekämpa den gränsöverskridande brottsligheten, ha koll på Europas gränser samt satsa på klimatsmart kärnkraft. Det behövs mer frihet, företagsamhet och framtidstro i Europa. Dessa frågor var även de bärande delarna i Tomas Tobés tal på Sverigemötet i Karlstad.

Vi moderater i Västerbotten kommer att dra vårt strå till stacken i kampanjen. Det är viktigt att så många som möjligt röstar – och röstar på MODERATERNA.

Moderaternas Europavalskampanj i korthet:

Vi gör Sverige tryggare

Gränsöverskridande brottslighet kräver ökat samarbete. Den europeiska polisbyrån Europol ska få mer resurser och befogenheter.

Hej då stöldligor

Den fria rörligheten ska inte gälla för kriminella. EU-medborgare som begår brott i Sverige ska utvisas och nekas återinresa.

Kärnkraft är klimatsmart

Vi vill dubbla EU:s satsningar på kärnkraft. Europa behöver mer klimatsmart el – i stället för smutsig kolkraft och rysk gas.

Koll på Europas gränser

Invandringen behöver bli mer kontrollerad och förutsägbar. Den yttre gränsen ska stärkas. Rätten till asyl ska prövas vid EU:s yttre gräns. Sverige kan inte ta ett för stort ansvar för invandringen till Europa.

På väg hem till Umeå efter att ha tillbringat de senaste dagarna i Karlstad. Där har ca 1300 ledande moderater samlats för de årliga kommundagarna, som går under namnet Sverigemötet.

Ni som har följt mediarapporteringen har bl.a. kunnat se att vi fått en ny-gammal logga, med M:et som är tillbaka utan ordet “nya”. Ingen dramatik i det. Var sak har sin tid.

För egen del deltog jag i panelen i ett av seminarierna, nämligen “Så stärker vi tryggheten.” På bilden ovan riksdagsledamoten Louise Meijer som modererade samtalet, samt oppositionsrådet Elisabeth Unell från Västerås, trafikregionråd Kristoffer Tamsons från Region Stockholm, jag själv och kommunalrådet Hampus Magnusson från Göteborg. Vi diskuterade om den ökande brottsligheten, den ökande otryggheten och hur vi på kommunal och regional nivå kan arbeta med trygghetsskapande åtgärder.

Problemen och förslagen till lösningar ser ganska likartade ut oberoende av var kommunerna råkar befinna sig geografiskt. Det krävs en öppenhet och tydlighet om problemen, det krävs tydliga signaler om att brotten ska bekämpas och det krävs tydliga förslag för att åstadkomma detta. Moderaterna har dessa förslag – Moderaterna är partiet för lag och ordning i svensk politik.

Helgens Sverigemöte var även upptakten till EU-valet för Moderaternas del. Mer om detta på bloggen imorgon.

Den 28 mars publicerade Brå den slutliga statistiken över anmälda brott 2018. Anmälda brott på nationell nivå om sexuellt ofredande, minskade med 338 brott (−3 %). Till de brottstyper inom kategorin “brott mot person” som ökade hör bland annat anmälda våldtäkter, som ökade med 589 brott (+8 %). Så längt den nationella statistiken.

Vad händer då i Umeå i detta avseende?

Under senare år har ju sexualbrotten ökat kraftigt i Umeå. Sedan år 2012 har antalet anmälda våldtäkter fördubblats, och antalet sexuella ofredanden har nästan fördubblats. Mellan år 2017 och 2018 ökade antalet anmälda våldtäkter i Umeå med 32 procent. Detta enligt den aktuella statistiken från Brå. 

Det är en fruktansvärd utveckling! Kvinnor i Umeå ska inte behöva oroa sig för att bli utsatta för våldtäkter, sexuella ofredanden eller annat. Utvecklingen går sedan flera år åt helt fel håll. Samtidigt som våldtäkter och sexuella ofredanden kraftigt ökar, så är oron bland unga kvinnor utbredd i Umeå. Enligt senaste Unga-enkäten som nyligen presenterades av Umeå kommun så uppger 41 procent – 4 av 10 – unga tjejer i åldern 13-18 år att det är otrygga när de går hem ensamma på kvällarna i Umeå.

Otryggheten och den kraftiga ökningen av sexualbrott i Umeå kommer att bli ett ärende på nästa fullmäktige. Polisen och Umeå kommun måste gemensamt kraftsamla för att öka tryggheten och minska sexualbrotten. Som jag har skrivit tidigare här på bloggen så har jag lämnat in en interpellation som kommer upp den 29 april.

Idag är jag på plats i Stockholm för Demokratidagen som arrangeras av Sveriges Kommuner och Landsting i Stockholm. Detta i min nya roll som vice ordförande i SKL:s demokratiberedning.

Varje år anordnar SKL en demokratidag, med föreläsningar och seminarier som riktar sig till förtroendevalda och tjänstemän inom offentlig verksamhet. Det brukar vara en god uppslutning med hundratals deltagare kring viktiga frågor.

Med anledning av detta har jag idag fått följande debattartikel publicerad tillsammans med Carola Gunnarsson, 1:e vice ordförande i SKL och Christina Mattisson, ordförande i SKL:s demokratiberedning. Artikeln finns att läsa på altinget.se, men jag lägger upp den även här på bloggen.

Demokratidagen – för att vitalisera den lokala demokratin

Den svenska demokratin är stark, men behöver värnas och utvecklas. En viktig arena för att mötas i dessa frågor är SKL:s Demokratidag.

I år är det hundra år sedan som kvinnor för första gången fick rösta i svenska kommunalval. Ur ett internationellt perspektiv har Sverige idag en av de starkaste och mest välfungerande demokratierna i världen, vilket är glädjande. Vi har ett högt valdeltagande och det finns ett stort samhällsengagemang. Det är dock en demokrati som måste värnas aktivt – varje dag.

På andra sidan av myntet utmanas nämligen också människors lika värde och rättigheter i vårt land. Det handlar om odemokratiska strömningar, populistiska krafter med en främlingsfientlig agenda, spridande av dystopiska felaktiga samhällsfakta och ett uppskruvat debattklimat. Allt fler förtroendevalda upplever hot och hat i sina uppdrag samtidigt som SOM-institutets undersökning visar att tilltron till politiska institutioner är låg.

En viktig arena för att mötas och diskutera hur vi utvecklar den lokala demokratin är Demokratidagen, som Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) anordnar 3 april. Här möts hundratals lokala och regionala tjänstepersoner och förtroendevalda för att förkovra sig i hur de demokratiska systemen kan stärkas genom allt ifrån medborgardialog, samverkan med civilsamhället till hur det politiska ledarskapet kan utvecklas.

En stark lokal demokrati förutsätter att kommuner och regioner har en stark förankring hos medborgarna, där grunden är den kommunala representativa demokratin.
För att uppnå en stark medborgerlig förankring krävs dock en rad insatser på olika nivåer från såväl de politiska partierna, kommunerna, regionerna som staten.

För att värna och vitalisera den lokala demokratin ser SKL att ökat fokus behövs på att:

• Arbeta för bättre förutsättningar för förtroendevalda att verka i sitt demokratiska uppdrag. Hoten och hatet, som ökar, mot förtroendevalda är en farlig utveckling som måste vändas. Ett förstärkt skydd för demokratin är nödvändigt. Kommuner och regioner behöver se till att utveckla den kommunala demokratin genom till exempel att stödja och stärka det politiska ledarskapet, finna former för utveckling av de politiska institutionerna samt arbeta för att möjliggöra för förtroendevalda att verka under trygga former. Regeringen behöver se till att en skärpt lagstiftning kommer till, som stärker skyddet för förtroendevalda som utsätts för hot, hat och våld i sitt demokratiska uppdrag. De politiska partierna behöver å sin sida se till att värna en konstruktiv samtalston.
• Stärka den medborgerliga förankringen genom medborgarborgardialog. SKL har länge arbetat med att stärka medborgarens inflytande på lokal och regional nivå. Det är viktigt att regioner och kommuner ser till att medborgarna har möjlighet till inflytande och delaktighet i det lokala samhällets utveckling– inte minst för att utveckla ett hållbart samhälle, öka kunskapen och tilliten till det demokratiska systemet.
• Stärka samarbete med civilsamhället. Civilsamhällets organisation, såsom folkrörelser, föreningsliv, idéburna organisationer och sociala företag, vill och behöver involveras i högre grad än idag i utvecklingen av det demokratiska samhället lokalt och regionalt. De är både viktiga röstbärare och en betydelsefull del i utvecklingen av välfärdstjänster för att lösa samhällets välfärdsutmaningar framöver.

Demokrati på lokal nivå är närmast medborgarna. Vi alla, förtroendevalda som tjänstepersoner på olika nivåer, har ett viktigt uppdrag och ansvar att utveckla de lokala demokratiska institutionerna som kommuner och regioner är. Låt oss tillsammans bygga legitimitet och förtroende för vårt demokratiska system.

Carola Gunnarsson, 1:e vice ordförande, SKL
Christina Mattisson, ordförande SKL:s demokratiberedning
Anders Ågren, vice ordförande SKL:s demokratiberedning

Under senare år har sexualbrotten ökat kraftigt i Umeå. Sedan år 2012 har antalet anmälda våldtäkter fördubblats, och antalet sexuella ofredanden har nästan fördubblats. Mellan år 2017 och 2018 ökade antalet anmälda våldtäkter i Umeå med 32 procent. Detta enligt aktuell statistik från Brå. Jag har i anslutning till detta lämnat in en interpellation angående trygghetsfrågorna, kopplat till att väldigt många unga tjejer upplever otrygghet när går hem ensamma på kvällarna i Umeå.

Bifogas nedan.

Interpellation till kommunstyrelsens ordförande Hans Lindberg (S)

4 av 10 tjejer i Umeå otrygga när de går hem på kvällarna

Otryggheten ökar i vårt samhälle. Bland kvinnor i åldern 20–24 år uppger 42 procent att de ofta valt en annan väg, för att de känt sig otrygga och oroliga för att utsättas för brott. Detta enligt nationell statistik. 4 av 10 tjejer i Umeå i åldern 13-18 år, känner sig otrygga när de går hem på kvällarna enligt en lokal undersökning. Vi moderater tar deras oro på allvar.

Nyligen presenterades resultaten av Unga 18-enkäten. Undersökningen genomförs vartannat år av Umeå kommun och riktar sig till ungdomar i åldern 13–18 år. En mycket stor andel tjejer i åldern 13-18 år uppger alltså att de känner sig otrygga när de går hem ensamma på kvällen. 41 procent är bl.a. rädda för sådant som att bli överfallna eller våldtagna när de går hem.

Samtidigt ser vi en kraftig ökning i Umeå när det gäller sexualbrott under senare år, såväl antalet anmälda våldtäkter som antalet sexuella ofredanden.

Utvecklingen i Umeå går åt fel håll. Umeå ska vara en trygg kommun att vistas i, oavsett tid på dygnet.

Med anledning av ovanstående ställer jag följande frågor till kommunstyrelsens Hans Lindberg (S):

1. Hur ser du på den utbredda otryggheten bland unga tjejer i Umeå?
2. Hur ser du på den kraftiga ökningen av våldtäkter och sexuella ofredanden i Umeå?
3. Anser du att Umeå kommun gör tillräckligt beträffande trygghetsskapande frågor?
4. Finns det något ytterligare Umeå kommun borde göra för att öka tryggheten och minska brottsligheten?

Umeå 2019-03-31

Anders Ågren, Kommunalråd (M)

Pressmeddelande

M reagerar på kraftig ökning av våldtäkter och sexuella ofredanden i Umeå

Under senare år har sexualbrotten ökat kraftigt i Umeå. Sedan år 2012 har antalet anmälda våldtäkter fördubblats, och antalet anmälda sexuella ofredanden har nästan fördubblats. Mellan år 2017 och 2018 ökade antalet anmälda våldtäkter i Umeå med 32 procent. Detta enligt aktuell statistik från Brå. Moderata kommunalrådet Anders Ågren har reagerat starkt på uppgifterna, som nu lyfter frågan till fullmäktige.

– Det är en fruktansvärd utveckling! Vi har varnat för detta. Kvinnor i Umeå ska inte behöva oroa sig för att bli utsatta för våldtäkter, sexuella ofredanden eller annat. Utvecklingen går sedan flera år åt helt fel håll. Polisen och Umeå kommun måste gemensamt kraftsamla för att öka tryggheten och minska sexualbrotten, säger Anders Ågren i en kommentar.

Samtidigt som våldtäkter och sexuella ofredanden kraftigt ökar, så är oron bland unga kvinnor utbredd i Umeå. Enligt senaste Unga-enkäten som nyligen presenterades av Umeå kommun så uppger 41 procent – 4 av 10 – unga tjejer i åldern 13-18 år att det är otrygga när de går hem ensamma på kvällarna i Umeå.

Otryggheten och den kraftiga ökningen av sexualbrott i Umeå kommer att bli ett ärende på nästa fullmäktige. Ågren har lämnat in en interpellation ställd till kommunstyrelsens ordförande Hans Lindberg (S).

Ågren menar att det krävs ett batteri av åtgärder, både på nationell och lokal nivå:

– Vi måste ta ställning för brottsoffren och sluta dalta med sexualbrottslingar. Det behövs fler poliser, ökad kameraövervakning, skärp straffen för våldtäkter, ta bort mängdrabatten för serievåldtäktsmän, utvisa utländska medborgare som fälls för våldtäkter, trygghetsskapande åtgärder i det offentliga rummet, ett ökat förebyggande arbete med skola och socialtjänst. Och mycket, mycket mer.

Frågan kommer att diskuteras på kommunfullmäktigesammanträdet den 29 april.