Ekonomisk tillväxt är bra för både människa och miljö 

I dagens VK skriver jag på debattsidan tillsammans med MUF:s distriktsordförande Joline Göttfert. Bifogas nedan.

 

Ekonomisk tillväxt är bra för både människa och miljö!

Enligt en analys av SCB har den minskade konsumtionen under coronakrisen haft enorma negativa effekter på svensk ekonomi. Den minskade efterfrågan kan mätas i hundratusentals jobb och flera hundra miljarder kronor bara under 2020. Vissa debattörer menar att den minskade konsumtionen som krisen medför är positivt – för miljöns skull. Men konsumtion är inte något som ska bekämpas.

En fallande konsumtion leder till minskade investeringar i grön teknik och är inte ett långsiktigt hållbart sätt att ställa om till ett mer hållbart samhälle. Ekonomisk tillväxt är bra för både människa och miljö. Lösningen för en hållbar utveckling är inte att dramatiskt försämra levnadsstandarden i höginkomstländerna. Istället måste levnadsstandarden höjas i låginkomstländerna.

Sedan 1990 har den extrema fattigdomen halverats. Att fattigdomen minskat i världen beror på ökat ekonomiskt välstånd. Ett av de mest effektiva sätten att hjälpa människor att lyfta sig ur fattigdom är handel. Marknadsekonomin är en förutsättning för en långsiktigt hållbar fattigdomsbekämpning. När vi nu konsumerar mindre till följs av coronapandemin så drabbar det de producerande låginkomstländerna mest.

Under Alliansens styre sänktes utsläppen med ca 20% samtidigt som ekonomin växte med nästan 10%. Detta är ett bevis på att ekonomisk tillväxt går att förena med en bättre miljö. När vi får det bättre så har vi också råd att göra miljöförbättringar. Samtidigt kan vi producera mycket mer för mindre. Det är positivt att vi får ut mer välstånd av färre naturresurser.

Några partier ser tillväxt som ett hot, medan vi moderater ser den som en lösning. Ekonomisk tillväxt leder till högre levnadsstandard och möjliggör nya innovationer som minskar vår miljöpåverkan.

 

Anders Ågren, förbundsordförande Moderaterna i Västerbotten

Joline Göttfert, distriktsordförande MUF Västerbotten

4 kommentarer

  1. Qa

    Hej!
    Grundproblemet med att luta sig mot ekonomisk tillväxt är att det är svårt att se att denna ska kunna pågå i evighet
    Om vi har en årlig tillväxt på 2 % får vi en fördubbling av ekonomin på ca 35 år inom att tillväxten är exponentiell, det känns inte hållbart! Kan vi ta hänsyn till miljön om vi ska få ekonomin att växa så mkt?

    Kan ni visa att minskningen av utsläpp och ekonomisk tillväxt INTE beror på att vi importerar mer och mer, därigenom exporterar koldioxidutsläppen?

    Rekommenderar:
    https://dothemath.ucsd.edu/2011/07/can-economic-growth-last/

  2. Qa

    Visst var det här en debattartikel?

    …här har du också ett svar från en forskare:
    https://www.google.com/url?sa=t&source=web&rct=j&url=https://ekonomistas.se/2020/03/11/ar-tillvaxt-bra-for-klimatet/amp/&ved=2ahUKEwiv9PnlifnpAhUl2aYKHba9CCoQFjAGegQIBRAB&usg=AOvVaw1N7KPDUJRqKFf7RHaru2ED&ampcf=1

    Här är en del:

    ”Mest allvarligt för tanken om att utsläpp skulle minska när ekonomier växer är att det inte ens stämmer i termer av den rena korrelationen. Framförallt saknas det vad gäller CO2 som ju är det som driver klimatförändringar. CO2-utsläppen ökar idag både globalt och i flera stora ekonomier — ett positivt samband mellan BNP-tillväxt och utsläpp. I grafen här visas länders CO2-utsläpp och BNP per capita. Som synes är det ett tydligt positivt samband. Utsläppen ökar visserligen långsammare än BNP (s.k. ”partial decoupling”) (se bl.a. här , här och här ). Men det är tyvärr en klen tröst när utsläppen ju behöver minska för att vi ska lösa klimatproblemet. Faktiskt räcker det inte ens om CO2-utsläppen skulle hållas konstanta när BNP ökar (s.k. ”absolute decoupling”). För att konsumtionstillväxt ska vara lösningen på klimatproblemet krävs ju att utsläppen minskar när vi konsumerar mer. ”

    …och mer:

    ”Marknadsekonomin är mycket riktigt baserad på incitament. Om något skadligt, såsom CO2-utsläpp, är oreglerat och gratis så kommer företag och individer använda (d.v.s. släppa ut) för mycket av det. Av samma skäl kommer den tekniska utvecklingen – som den tilltänkta teorin bygger på – i för liten utsträckning vara inriktad på att minska utsläpp och i för stor utsträckning vara inriktad på annat. Dessutom är ju inte frågan bara om till exempel industriproduktion med tiden blir mer utsläppssnål per enhet utan om det kommer vara tillräckligt för att faktiskt minska totala utsläppen. Företagen har ju också incitament att öka tillverkning per arbetstimme. Och när tillverkning ökar så ökar också efterfrågan på t.ex. fossila bränslen (energi och arbetskraft är inte så substituerbara, se här).

    I grunden är det som ett race mellan teknisk utveckling som leder till ökad produktion och teknisk utveckling som leder till mindre CO2 per producerad enhet. I en oreglerad marknadsekonomi kommer företagen satsa för lite på det senare. Viss miljövänlig teknik kan komma som en bieffekt av annan teknisk utveckling (se t.ex. här https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0165176513000475 för en teoretisk modell) och av att företagen vill minska sina kostnader för fossilbränslen. Alltså kan det bli så att miljöförbättringarna vinner racet så att utsläppen faktiskt minskar. Men det kan också bli tvärtom, att produktionen ökar snabbare än vad den utsläppsminskande tekniken hinner med.”

Lämna ett svar till QA Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.