Öka den svenska livsmedelsproduktionen!

Jag skriver i dagens VK på debattplats tillsammans med MUF:s distriktsordförande Joline Göttfert. Debattartikeln bifogas nedan.

 

Öka den svenska livsmedelsproduktionen!

Inte minst under Coronakrisen har det blivit tydligt att den svenska livsmedelsproduktionen måste öka. På 90-talet låg Sveriges självförsörjningsgrad på 75%. Idag producerar svenska bönder endast 50% av landets livsmedel – resten importeras. Sverige är numera bara självförsörjande på tre livsmedel: socker, morötter och spannmål. Vid kriser måste landet ha bra beredskap. En högre självförsörjningsgrad tryggar livsmedelsförsörjningen och gör Sverige bättre rustat för framtida kriser.

Nyckeln till att öka livsmedelsproduktionen i Sverige är en ökad efterfrågan på svenska produkter. Där har politiker ett stort ansvar, men konsumenter kan också göra skillnad när det handlar om att välja svensk mat i butiker och på restauranger.

Klimatet i norra Sverige gör att odlingsmöjligheterna för vissa vegetabilier är mycket små. Det är svårt att odla linser och bönor i Västerbotten, men däremot passar det norrländska klimatet utmärkt för att hålla boskap. Mat som är producerad i Sverige är klimatsmart. Svensk mjölk- och köttproduktion har betydligt lägre klimatpåverkan än andra länders produktion. Jämfört med värdssnittet har svensk mjölkproduktion 44% lägre utsläpp och utsläppen från svensk köttproduktion är 25% lägre än genomsnittet i EU. Betande djur håller landskapen öppna, något som är viktigt för den biologiska mångfalden. I Sverige har vi dessutom friska djur, god djuromsorg och lägst antibiotikaförbrukning i EU.

För att stärka svenska bönders konkurrenskraft och öka livsmedelsproduktionen finns det mycket att göra. Lokalt kan kommuner och regioner vid upphandling av livsmedel införa tydligare krav i överensstämmelse med svenska regler för djurskydd och miljökrav. När Umeå kommun antog ny upphandlingspolicy år 2016, beslutade kommunfullmäktige om ett tillägg – efter initiativ från Moderaterna – att djurskyddskrav motsvarande svensk lagstiftning skall ställas vid livsmedelsupphandlingar. Detta borde ännu fler kommuner och regioner ta beslut om.

Moderaterna har på nationell nivå föreslagit att en regelförenklingskommission ska tillsättas, för att minska antalet regler och den administrativa bördan för jordbrukare. Vi anser att det behövs sänkta köttkontrollavgifter i samband med att djur levereras till slakt. Detta för att svenska bönder inte ska behöva betala mer än sina europeiska konkurrenter. M föreslår också en slopad överindexering av skatt på bensin och diesel. Överindexeringen innebär att skatten på drivmedel årligen höjs med två procent utöver konsumentprisindex, något som slår hårt mot jordbrukare som får ökade kostnader. Moderaterna vill även skärpa lagen för olaga intrång och straffen för brott som är kopplade till djurrättsaktivism. Bönder ska inte behöva oroa sig för att bli utsatta för brott.

Sverige behöver öka livsmedelsproduktionen och därmed självförsörjningsgraden. Stötta våra svenska bönder!

Anders Ågren, förbundsordförande Moderaterna i Västerbotten

Joline Göttfert, distriktsordförande MUF Västerbotten

4 kommentarer

  1. Caanita

    Absolut, vi ska värna om och handla av våra svenska bönder. Min fråga är dock, varför är ex vis ICA:s grädde dyrare än Norrmejeriets, (som tillverkas här i Umeå)? Varför är svenska äpplen många gånger dubbelt så dyra som importerade? Kan någon förklara?

  2. Brorson

    Samma politiker som lägger ökade pålagor och fördyringar jämfört med konkurrentländerna på svensk livsmedelsproduktionen slår mot den svenska livsmedelsproduktionen vid upphandlingar. Pensionärer på äldreboenden tvingas äta kaninmat, bl.a. köttfria köttbullar sojabiffar med importerade råvarar från plantager i f.d. regnskogar. Det har unga snorvalpar i SSU och Grön ungdom bestämt.

    Nästa blir väl fågelfri kycklingpastej och vegetarisk renskav? Det senare åtminstone på äldreboenden i Lappland. Personer som under sina yrkesliv har sysslat med animalieproduktion ska med risken för svält och undernäring tvingas tänka om. Och sedan blir de lätta offer för coronaviruset. Det är vi äldre som har erfarenheterna och kunskaperna, men vi pekas ut som miljöbovar och möts av förakt och förtryck – och under de senaste månaderna av onödigt lidande och död på grund av ett vansinnigt experiment med flockimmunitet. För att yngre ska bli immuna och slippa ta hänsyn. ’

    Under mitt yrkesliv som transportarbetare, industriarbetare och lantarbetare (en av de sista – ytterst få bönder har idag råd med anställd arbetskraft) har jag fått en bra utbildning i smittskydd, visserligen bland djur, men pandemier startas ju av djurvirus som hoppat över till människor. Flockimmunitet kan man ibland se hos mindre djurpopulationer. Det, som trion Giesecke, Carlsson och Tegnell sysslat med – med regeringens tillåtelse – strider mot vetenskap och beprövad erfarenhet inom såväl djurskötseln som humansjukvården.

    Det händer ju då och då på isolerade öar, att 9 /10 – delar av en djurpopulation utrotas av någon inkommande smitta. Att den sista tiondelen överlevt och förökar sig, och att även deras avkomma överlevt, beror inte bara på förvärvad immunitet hos föräldragenerationen utan också på förändrad genpool hos avkomman. Att just Sverige, med sina tvångssteriliseringar, som innebar att ”oönskade anlagsbärare” togs ur fortplantningen, nu driver ett experiment med fockimmunitet, är kanske inte så förvånande.

    Jag har varit fackligt aktiv inom Svenska Livsmedelsarbetareförbunden inom LO. Naturligtvis är jag bestämt mot varje försämring av anställningsskyddet. Det måste finnas – och jag vet att det finns – bättre metoder att skydda små-arbetsgivare från mot katastrofala konsekvenser av en felaktig uppsägning. Låt staten betala skadeståndet till den f.d. medarbetaren och låt den felande arbetsgivaren böta en viss procent på den totala lönesumman i företaget. Praxis idag är ett skadestånd motsv. arton månadslöner direkt till de anställde, oavsett företages storlek.

    Min linje är att lika mycket livsmedel ska produceras i Sverige som konsumeras i Sverige – i medeltal under några år, som bestäms av möjligheten att lagerhålla livsmedel. Med andra ord ska exporten vara lika stor som importen. Eventuell import av djurfoder, vilket jag ser som onödigt, ska givetvis inräknas i importkvoten. Vi ska alltså inte behöva avstå från franska viner, kaffe, te, bananer, apelsiner, o.s.v. Men då måste också frågan besvaras vilka svenska livsmedel, som i andra länder uppfattas som så utsökta och exklusiva, så att åtminstone de mer välbeställda konsumenterna där är beredda att betala ett högre pris än för inhemska livsmedel.

    Det kostar mer att producera livsmedel i Norrland än i södra Sverige och sydligare länder. därför är jag ingen varm anhängare av ”lokalproducerat” Varför ska det vara dyrare att leva i norra än i södra Sverige? Varför skulle fjärrproducerat bli dyrare och ge större koldioxidutsläpp? Varför räkna ut järnvägen som ett effektivt transportmedel även för livsmedel? Varför inte producera vår vardagsmat där den blir billast och delikatesserna, där de blir bäst?

  3. Brorson

    Ett land med så stor yta och liten befolkning som Sverige måste producera minst lika mycket livsmedel, som befolkningen konsumerar. Men vi har en regering vars politik går ut på att öka befolkningen ännu mer och samtidigt krympa den odlade arealen. Asyl betyder skydd, men de som skulle ha skydd får inget skydd.

    I stället skyddas förövarna. Detta är inte en human flyktingpolitik. Den är ytterst brutal. Och vad händer om världens matreserver tar slut? Kommer producentländerna på södra halvklotet att säga till oss: ”Ni får skydda er själva. Ni har använt er bästa åkermark till mindre viktiga saker än livsmedelsproduktion”. Mp, som vill lösa världsproblemen med att de mest kreativa ska lämna sina hemländer och leva på bidrag i Sverige. Mp i Umeå pratar om en ”hållbar” tillväxt till 200.000 invånare. Det som Moderaterna anklagades för, när Mp bildades, driver nu Mp – tillväxt utan hänsyn till våra begränsade resurser.

    Under 1880-talet sänktes Sveriges fjärde största sjö, Hjälmaren. Det blev 200 kvadratkilometer ny åkermark på den tidigare sjöbotten. Nu expanderar Örebro, som vill bli en ännu större storstad än det förvuxna Umeå, på åkermarken. Sossarna säger att åkerjorden ska ”ersättas”. Hurdå? Genom att förvandla sjön till ett halvmeter djupt dike eller genom att kommunen ska köpa plantager i Afrika, driva bort lokalbefolkningen och arrendera marken ut till jordlösa Närke-bönder?

    Det är DEN politiken som gör människor till ekonomiska flyktingar, som inte ser någon framtid i sina hemländer men saknar asylskäl, och skapar kaos i Sverige. Den viktigaste förutsättningen för svensk livsmedelsproduktion är inte efterfrågan, utan högavkastande åkermark, som kan frambringa rimligt billiga livsmedel. Det är helt oacceptabelt att markägare, även de som äger den mest högavkastande åkermarken, tjänar mer på markarrenden till vindkraftverk och servicevägar till dessa. nä på livsmedelsproduktion. Eller att skog huggs ner utan att ersättas av ny skog. för vindkraftparkerna.

    Det bästa för alla parter vore om Mp lämnar regeringen, går i opposition och blir ett miljöparti igen. Då kan ju sossarna passa på att bli ett arbetarparti igen. S och M samt ytterligare något borgerligt parti kan bilda regering fram till valet 2022, då väljarna – inte hemliga förhandlingar mellan partiledarna – för avgöra den kommande färdriktningen , ”röd eller blå”. Under de två åren bör allt det, om sossar och moderaterna egentligen är överens om, genomföras. Med ett Mp som har fria händer att driva miljökraven, mer effektivt, bilda opinion. även om det ogillas av något av regeringspartierna.

  4. Brorson

    Det är dags att byta spår i järnvägspolitiken, byta spår på befintliga järnvägar, så att hela järnvägsnätet bevaras och mer gods flyttas över från väg till järnväg. Vi behöver godsexpresståg som når Stockholm inom åtta timmar från Umeå. Skördat under den ena dagen, till salu i butikerna runt Stockholm redan nästa dag. Lokalproducerat kan vara bra, om bönderna själva säljer på närbelägna torg eller i egna gårdsbutiker eller säljer direkt till lokala butiker.

    Men närproducerat får inte gå till överdrift. Detta har blivit en slogan inte bara i Norrland, utan i hela landet och i hela EU. Det slår mot den nisch inom matmarknaden, som Norrland bör ha – både i Sverige och utomlands. De järnvägsprojekt som regeringspartierna driver syftar inte till att flytta över någonting från landsväg och luftfart till järnväg, utan i stället öka avståndet mellan bostad och arbetsplats. När dessa partier pratar om ”miljövinster” jämför man tågresor med resor med privatbil. utan analyser om det verkligen blir någon överflyttning.

    Enligt min mening ett rent bedrägeri som kommer att bli mycket dyrt för skattebetalarna – och (som vi redan sett) dränerar befintliga järnvägar på pengar till underhåll och standardhöjande reinvesteringar. Jag är inte alls motståndare till verkliga höghastighetsjärnvägar. Men det som nu föreslås kallas det utan att bli det. Att varje sund kalkyl dömer ut förslagen som klart olönsamma, vilket drar järnvägen som tekniskt system i vanrykte.

    Tack, kära moderater, för er kritiska granskning av dessa projekt. Men jag hoppas att det inte ska förleda er att tvivla på järnvägen som ett modernt och kostnadseffektivt transportmedel, med tåg som håller tiderna. Men det blir väldigt dyrt, om man ska bygga ”höghastighetsjärnvägar” där stora städer ligger i vägen. Och med nya stationslägen långt utanför centrum blir ju järnvägen bara ett långsammare alternativ än flyget och även långsammare än en buss direkt till centrum, om man röknar in hela restiden, inkl anslutningsbuss.

    Med alla investeringar är det så, att en större investering kan ge en större avkastning än en mindre. Men krävs omfattande rivningar eller tunnlar för att järnvägen ska fram, kan en alternativ sträckning, som medger ännu högre hastigheter, kosta mindre. Det är den jämförelsen, med alternativa sträckningar, som saknas hos regeringens projekt. Det är ju också en väldigt ensidig fokusering vid persontrafiken, när i själva verket godstrafiken behöver större investeringsmedel – och det till viss del längs andra stråk än de som regeringen vill satsa på.

    Och slutligen: Varför är utländska äpplen dyrare än svenska? Äpplen ger mycket varierande skördar beroende på väderlek-Men kostnaden för att driva en äppelodling är ungefär densamma. Man får alltså i många fall betala mer för att köpa svenskt. Det måste det vara värt. Stora professionellt drivna äppelodlingar finns i norra Skåne. Jag tror att det finns en fortfarande till stor del outnyttjad marknad för frukt och bär från Norrland, särskilt jordgubbar. som mognar senare i Norrland än i södra Sverige..

Lämna ett svar till Brorson Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.