Sverige behöver en moderatledd regering!

Moderaternas uppfattning är tydlig. Den här regeringen borde aldrig ha tillträtt. Vi har redan röstat nej till Stefan Löfven. Självklart kommer vi att göra det igen.

3 kommentarer

  1. Kunnig

    Vi har röstat nej till Moderaterna också, hoppas folket tar förnuftet till fånga och inte rösta på en blå sörja i regeringen…

  2. Brorson

    Sverige behöver en ny regering, moderatledd eller ej. Men finns det något annat realistiskt alternativ? En socialdemokratisk enpartiregering under en ny partiordförande? Det tror jag är för sent nu, när det inte finns en tydlig opposition inom S, ens mot den partiledning som har tillåtit höga statstjänstemän att vålla över 13.000 personers död i en – jämfört med omvärlden helt apart corona-strategi. Det är ansvarsfullt att avsätta denna regering, som har varit så likgiltig för andra människors lidande och död.

    Jag påstår att ”vänsterborgare”, med ett visst inflytande över den nya regeringens politik, behövs för att det ska bli ett regeringsskifte. För att locka S-, V-, MP- och C-väljare att korsa blockgränsen. Men då måste vi reda ut vad som menas med ”vänster”. Och det är vad striden inom Liberalerna ytterst handlar om. Jag talar om ekonomisk vänster: Löner som man kan leva på, anställningstrygghet och inkomsttrygghet, även vid sjukdom och arbetslöshet. Och trygghet i boendet och möjlighet även för låg- och medelinkomsttagare att finna en lägen, som de har råd med, i attraktiva områden.

    Med borgerlig vänster menas rimligen att detta ska förverkligas inom ett system som bygger på marknadsekonomi och fria företag. Samt rätt för både löntagare och arbetsgivare, hyresgäster och fastighetsägare att organisera sig och förhandla med motparten genom ombud, som man själva har valt. Med andra ord ett kapitalistiskt system med liberala fri- och rättigheter för såväl fattiga som för rika.

    Det finns ett annat slags ”vänster”, som vissa liberaler tror på.. Och som jag vill kalla öfre medelklass-radikalism. Och som förespråkar samhällsupplösning, normlöshet, laglöshet och gränslöshet i alla bemärkelser, skenande priser och ekonomisk kollaps. Att detta ö.h.t. kallas ”vänster”, torde bero på att dessa samhällsomstörtare med jämna mellanrum har försökt pådyvla arbetarrörelsen dessa ideal i tron att arbetare gillar sådant. Eller helt enkelt för att man behövt en ny plattform, när de borgerliga partier som man klassmässigt torde tillhöra, inte har ställt upp på dessa idéer.

    Att Vänsterpartiet står för sitt ord, och ser till att vi får en ny regering är Liberalernas stora chans att hålla sig kvar i riksdagen, förutsatt att partiet bryter med de värsta högerfasonerna i jöken, Som den socialdemokratiska partiledningen har ställt upp på och hoppas kunna tvinga V att svälja. Att s.k. fri hyressättning torde vara ett gammalt högerpartikrav från 1950-talet behöver inte betyda att detta krav kommer att drivas av dagen moderater mot en riksdagsmajoritets och andra regeringspartiers vilja.

    Det borde vara tankeväckande att de borgerliga jök-partierna C och L tycker att jöken är bra för att man har fått igenom extrema högerkrav, som man inte fick igenom i alliansregeringen. Det är väl klart att man inte kan framstå som ”vänsterborgare” genom att stödja extrema högerkrav. Och lika utsiktslöst är det att locka till sig besvikna f.d. S-väljare genom att stödja en S-regering, som är i full färd med att montera ner det som tidigare generationer sossar har byggt upp.

    Annie Lööf har nog satt sin sista potatis, när hon trodde att C skulle klara av ett tvåfrontskrig, mot både V och SD, samtidigt som hon själv står för de mest extrema högerpolitik i dagens Sverige. och hyllar den engelska högerledaren Margaret Thatcher – som krossade den engelska fackföreningsrörelsen – som sin stora förebild.

  3. Brorson

    Vänsterpartiet skulle mycket väl kunna ingå i regeringsunderlaget för en borgerlig regering. Vänsterpartiets tydliga besked (genom förre V-ledaren Jonas Sjöstedt) är ju att V aldrig kommer att bli en del av en borgerlig regering. Och det är kanske bäst för bägge parter. Vi slipper ta ansvar för de delar av den regeringens politik, som V ogillar. Men slipper å andra sidan den oerhört skymfliga behandling, som V har utsatts för av S, som helt klart begär att V ska agera som gårdagens kommunistiska parti, som hade order från Moskva att aldrig fälla en ”arbetarregering”.

    S lever kvar i den maktfullkomliga tankemodellen ”Arbetarklassen kan vi strunta i, för de har ju inget annat val än att stödja oss, och gör de ändå inte det stödjer de Vänsterpartiet kommunisterna och de stödjer ju oss.” Nu begär S att V ska stödja ren högerpolitik, som S har kommit överens om med Sveriges idag mest högerextrema parti, C. Morgan Johansson skyller på att överenskommelsen med de andra jök-partierna bygger på en kompromiss och kompromisser kan man inte riva upp, eftersom man ska kunna lita på S, ”ett handslag är ett handslag”. Morgan menar alltså att en minoritetsregering har rätt att förhandla bort ett valresultat, utan att bilda majoritet. Värre än Trump.

    Den tillträdande M-ledda regeringen gör alltså bäst i att förhandla och komma överens med V, i syfte att bilda en majoritet för den politik man kommer att föra. Och i det arbetet kommer ett liberalt parti, som är vänsterborgare och inte högersocialister att spela en avgörande roll, tror jag. Och överenskommelsen med V kommer ju att gälla bara ett år. Om det blir någon fortsättning med V som del av regeringsunderlaget för en M-ledd regering får vi se efter valet 2022. – Och f.ö. är ju även SD motståndare till marknadshyror. Det tror jag även att många borgerliga väljare är.

    Ser att minst en av de remiss-instanser, som vill återinföra fastighetsskatten också vill införa marknadshyror rent av, inte bara i nyproduktion. Frågorna hänger alltså ihop. Och även om V ideologiskt stödjer fastighetsskatt, är frågan känslig för V, som har ambitionen att bli det nya arbetarpartiet, sedan S med sitt genuina klassförakt har vänt arbetarklassen ryggen. Och M vill givetvis behålla de arbetarväljare man har.

    Bland väljarna, och inte bara inom arbetarklassen finns många praktiskt händiga människor, som vill ha ett eget hus med tillhörande tomt, för att dona och fixa, odla både sin trädgård och sin hobby, som inte sällan är att renovera sina bilar. Många politiskt intresserad, inte minst inom vänsterintelligentian, förstår inte detta.

    Det finns också ideologiska argument mot fastighetsskatten. Man ska inte skatta för något som man bara äger, och som inte ger någon avkastning. Det är särskilt orättfärdigt att drabbas av skattehöjningar för att ens egendom ökar i värde, utan att man kan tillgodogöra sig värdeökningen, så länge man äger egendomen. Det är mer hederligt att höja inkomstskatten, om det nu är nödvändigt att höja skatter. Jag tycker f.ö. att bidraget till villa-ägare för solceller bör slopas. Svenska folket är redan överbeskattat, och det är helt fel att staten ska styra vår medborgarnas konsumtion.

    Den ena villa-ägaren vill ha en solcellsdriven svimming-pöl med tempererat vatten på villatomten, vilket skapar vattenbrist, eftesom det kommunala ledningsnätet inte är dimensionerat för detta. Medan den andra villa-ägaren vill semestra på en campingplats vid havet. Staten ska inte i något fall stödja lyxkonsumtion med skattefinansierade bidrag. SMP-regeringen öser miljarder över MP-väljarna. Och trots det har MP svårt att hålla sig kvar i riksdagen.

Lämna ett svar till Brorson Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.