Sverige behöver en regering som återupprättar lag och ordning!

Sverige behöver en ny, borgerlig regering som tar tag i kriminaliteten. En regering som med kraft återupprättar lag och ordning i vårt land.

4 kommentarer

  1. Brorson

    Holmlund, S, kritiserar Moderaterna för nerskärning av antal platser i polisutbildningen under allianstiden. Kritiken är nog riktig i sak, men om inte Holmlund är ensam i sitt parti om att tycka att Moderaterna gjorde fel, inställer sig frågan varför S inte har rättat till detta under de sju år som har gått. Och varför regeringen nästan inte alls har anpassat politiken efter den mycket förvärrade situationen under de senaste åren.

    Övriga ministrar från S och MP verkar vara fullt upptagna med att hindra Damberg från att visa sig kompetent nog för att ta över efter Löfvén. Vilket torde vara Dambergs högst prioriterade mål, högre än brottsbekämpningen i sig. Men det är ju genom att lyckas med det sistnämnda som han kav visa sig kvalificerad nog för det förstnämnda. Hörde ni Dambergs utspel idag, om nya befogenheter för polisen?I början av 2023! Så lång tid hade det väl inte tagit om Damberg hade varit departementschef i stället för Morgan J?

    De ständiga förhalningarna och fördröjningar av alla brådskande beslut tyder på svåra motsättningar inom regeringen, inte bara mellan regeringspartier utan även mellan regeringen och de socialdemokratiska sido-organisationerna. MP uppträder som något slags fackförening för kriminella, som vill ha kortare straff. Kompromissen mellan regeringspartierna blev att den s.k. ungdomsrabatten ska avskaffas, men bara för de allra grövsta förbrytarna. Så, snart är småbuset ute och skjuter igen

    En halv seger för MP. Patetiskt att höra företrädare för polisen nästan beklaga att de äldre mördarna, som har vett att sikta på rätt offer innan de skjuter, sitta häktade. Med följd att scenen redan har intagits av den uppväxande generationen, corona boys. Undrar för resten om det är samma mopedburna ugndomsgäng, som kastar sten på danskregistrerade ilar mellan Öresundsbron och Ystad?

    Jag har skrivit förut att de moderata förslagen anagligen hade varit tillräckliga för att få bukt med den eskalerande brottsligheten, om de hade genomförts omedelbart när de föreslagits. Men nu behövs ännu skarpare förslag. En tidigare fängelseanställd har berättat för mig att många fångar har sagt till henne ”Om jag hade fått ett riktigt straff efter mina första brott, hade jag inte suttit här idag .Själv tycker jag att det bästa vi kan göra för en ung kriminell kille är att hindra honom från att bli en mördare, att rädda honom från att få det på sitt samvete.

    De, som tror att de står på de kriminellas sida, gör faktiskt inte det. Med sänkt straffbarhetsålder , särskilda ungdomsfängelser, och långa straff även för unga förbrytare,
    ökar deras chans till ett bra, laglydigt liv, när det till slut friges som unga vuxna. De har inte förlorat lika många år, som den, som friges från sitt första rejäla straff, vid en betydligt högre ålder. Har ingen tänkt på det?

  2. Brorson

    Jag håller med Moderaterna om det mesta, som Johan Forsell skrev i DN 15 juli, dock inte att ungdomar, som har begått brott ska tvångsomhändertas enligt lagen om vård av unga (LVU) och att åklagare ska kunna besluta om omedelbart tvångsomhändertagande enligt denna lagredan vid misstanke om att en ung person har begått grova brott.

    LVU och annan vård inom socialtjänsten, ska enbart vara för unga brottsoffer och andra icke-kriminella ungdomar. Att, som nu sker, blanda kriminella och icke-kriminella ungdomar inom samma institutioner anser jag vara grov misshandel från samhällets sida av de icke-kriminella. Att då förstärka skalskyddet kring dessa institutioner, så att de blir ännu mer fängelselika, skulle bara göra saken ännu värre.

    Enligt min mening bör ALL tvångsvård av ungdomar, som har begått brott, ske inom Kriminalvården i särskilda ungdomsfängelser, med väl skilda avdelningar för dem, som har begått grova respektive lindrigare brott, samt för yngre respektive äldre ungdomar. Det kommer att behövas en uppsjö av olika anstalter, för att säkerställa att äldre inte lär upp yngre i konsten att begå brott. Detta är ännu viktigare än att dessa ungdomar placeras nära föräldrahemmen, så att de kan besökas av föräldrarna, vilket i.o.f.s. också r önskvärt.

    Institutioner för unga som har tvångsomhändertagits enligt LVU ska alltså bara vara för huvudsakligen följande fall: 1) .Unga och svärt traumatiserade brottsoffer, 2) Om föräldrarna bister så allvarligt i föräldraskap så att det inte räcker med hjälp i det egna hemmet, 3) ”Annat förhållande i hemmet” varmed vanligen avses att en ensamstående mor har träffat en ny man, som är missbrukare och / eller grovt kriminell. och 4) den unge har börjat umgås i fel kretsar med risk att han / hon själv börjar begå brott eller hamnar i prostitution.

    Misstanke att en ung person redan har begått brott, utan att detta har bevisats, är ett gränsfall, men om det misstänkta brottet är så allvarligt att den misstänkte bör tvångsomhändertas under utredningstiden, bör det ske inom Kriminalvården. Varför inte en särskild avdelning för tillfälligt tvångsomhändertagna p.g.a misstanke att de har begått brott inom ungdomsfängelserna?

    Jag har tidigare föreslagit att straffbarhetsålern sänks från 15 till 10 år, samt att följande straffrabatter för unga ska gälla:
    – Den som fyllt tio men inte tolv år: Högst 25 % av straffet för vuxen. Ingen i lag fastsälld under gräns.
    – Den som fyllt tolv men inte fjorton år: Lägst 25 och högst 50 % av straffet för vuxen.
    – Den som fyllt fjorton men inte sexton år: Lägst 50 och högst 75 % av straffet för vuxen.
    – Den som fyllt sexton men inte arton år: Lägst 75 och högst 99 % av straffet för vuxen.
    – Den som fyllt arton år: Samma straff som för andra vuxna.

  3. Brorson

    Läste för ett par dagar sedan om ett 20-tal utländska bovar, som har dömts till utvisning efter avtjänat fängelsestraff. Nu har de avtjänat sina straff och hungerstrejkar för kravet att utvisningarna ska verkställs. Så nu sitter de fortfarande inlåsta i ett svensk fängelse och tar upp platser för nydömda, som går fria i väntan på en ledig fängelseplats.

    Men det är värre en så. Avdelningen för färdigstraffade, som väntar på utvisning, är nu så fullbelagd, så att färdigstraffade som väntar på utvisning får vistas i det fria, men ska anmäla sig en gång om dygnet hos polisen för att visa att de inte har gått under jorden. Var de bor och hur de försörjer sig vet ingen. Kanske ingen vill veta? Billigt och bra för kriminalvården i alla fall.

Lämna ett svar till Brorson Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.