Rekordhöga elpriser, men Socialdemokraterna bryr sig inte

Av , , 5 kommentarer 12

Många drabbas av Socialdemokraternas misslyckande att ge Sverige billig el och en energipolitik som fungerar.

Moderaterna föreslår slopad elskatt under januari och februari för att mildra effekterna av de rekordstora elpristopparna. Det motsvarar omkring 1500-2000 kronor i månaden under januari och februari för en vanlig villa.

Det krävs tydliga insatser både i det korta och långa perspektivet. Den svenska energipolitiken har havererat.

5 kommentarer

  1. Brorson

    Holmlund har skrivit ett minst sagt märkligt inlägg på sin blogg.Det är som om han tror att Ågren har srkivit mina kommentarer på Ågrens blogg .Men det är faktiskt jag och inte Ågren, som har skrivit följande; ”Ny kärnkraft kräver nya regleringar. Nya regleringar är emellertid inte Moderternas starkaste gren., men en hjärtefråga för Vänsterpartiet. Därför tror jag att ett idé- och kunskapsutbyte mellan dessa partier i just energi- och kärnkraftfrågorna, skulle kunna ge många goda frukter som resultat.”

    Huruvida Ågren håller med mig om att M har någonting att lära av V och inte bara tvärtom, känner jag inte till. Men Kristersson har ju sagt att M kan tala med alla partier, och därför föreslår jag att M-ledaren bjuder in V-ledaren för ett ömsesidigt idé- och kunskapsutbyte om energipolitiken och kärnkraften. För övrigt har jag just läst på M:s webbplats att Svantesson, M, säger att Sverige behöver en ny energipolitik., så varför inte prata även med V om det finns chanser till något slags samsyn?

    Jag tycker dessutom att blockpolitiken måste brytas upp i energi- och kärnkraftfrågorna, så att även väljare som röstar vänster kan stå för åsikten att kärnkraften behövs – inte minst för att förverkliga vänsterns egna målsättningar om välfärd och trygghet. Jag har även skrivit (på en annan blogg) att en verklighetsanpassning behövs även inom MP, som bör omvandlas från ett kärnkraftfientligt parti till ett kärnkraftkritiskt parti. Det finns ju även konstruktiv kritik. Och vill vi ha säker kärnkraft, ska vi välkomna alla synpunkter från personer, som ser på kärnkraften med kritiska ögon.

    För Moderaterna handlar det förstås till viss del om partitaktik och det kan ju vara en partitaktisk fördel att vara relativt ens om om politik, som lockar många väljare. Men för mig som icke modera tvore det tvärtom bra med ett starkt stöd för kärnkraften inom båda blocken ,Kärnkraften behövs ju även om vi får en S-ledd regering efter valet.

    Vad så beträffar M och regleringar, så har jag aldrig uppfattat den moderata ideologin så att M vill avskaffa alla regleringar, men att M tycker (och tyckte, särskilt när alliansregeringen tillträdde) att Sverige hade både för många och alltför ingripande regleringar och dessutom många föråldrade regleringar, som antingen borde avskaffas helt eller ersättas med nya regleringar. Dessutom kräver en välfungerande marknadsekonomi vissa regleringar för att densamma inte ska förgör sig självt.

    Och kärnkraft är utan tvivel en verksamhet som kräver både kraftfulla regleringar och starka tillsynsmyndigheter – och politiska beslut. Det är inte detsamma som att vara motståndare till marknadsekonomi och privat ägande, som Holmlund yrar om. Jag skulle gärna placera en del av mitt lilla sparkapital i en fond för ny kärnkraft.

    Kärnkraft är lönsam och behöver inga subventioner. Men kanske statliga garantier. som kompenserar ägarna vid eventuella framtida politiska idiotbeslut om avveckling. Det är nämligen med nya kärnkraftverk som med nya järnvägar. Båda är dyra investeringar, som kräver långa avskrivningstider och en hög utnyttjandegrad under avskrivningstiden.

    Svara
    • Brorson

      Det är den norska regeringens fel. Men den nytillträdda S-regeringen i Norge har kanske inte haft tillräckligt med tid för att lägga om kursen. Som du kanske har sett av mina kommentarer tycker jag att Kristersson, M, bör bjuda in Dadgostar, V, till överläggningar om energipolitiken och behovet av nya regleringar av densamma. Det borde också den norska regeringen göra. För helt klart hade Norge inte haft problemet med de höga elpriserna, om den hade gjort som Dadgostar har föreslagit att Sverige bör göra i sin DN-.artikel 14 december. Mycket lärorikt, det hon skrivit att det spelar ingen roll hur mycket vi ökar elproduktionen, så länge utländsk efterfrågan bestämmer elpriset i Sverige.

      Svara
  3. Brorson

    ”Anders Ågren Moderaternas gruppledare i Umeå tror inte längre på marknadskrafterna. Han har ju varit för att privatisera och sälja ut och låta marknaden sköta så mycket som möjligt. Nu kan man faktiskt tro att han har bytt åsikt.( – – ) Han verkar inte ha insett att det finns inget förbud att bygga ut och underhålla befintlig kärnkraft. Företagen som producerar bygger inte ut och det har att göra med att priset blir för högt för den ny elen.. Kärnkraftselen kommer att vara skyhög gentemot andra energikällor. Jag är själv ingen motståndare till kärnkraft …”

    Detta har Hplmlund skrivit. De flesta kärnkraftmotståndare är rädda för att svåra olyckor ska skada miljö och natur, och i värsta fall även människor. Men det spelar ingen som helst roll för Holmlund, som tvärtom verkar hata all orörd natur .I stället hänger han upp sig på ekonomin och upprepar som en sliten grammofonnskiva den nyligen avgångna regeringens (som MP ingick i) desinformation.

    Jag brukar jämföra nya kärnkraftverk med nya järnvägar. Båda är dyra investeringar, som kräver långa avskrivningstider och hög utnyttjandegrad samt låg eller mättlig ränta under avskrivningstiden för att anläggningskatitalet ska återbetalas. Hur mycket kostar Botniabanan, som är en järnväg, som inte lönar sig företagsekonomiskt (med normala avskrivningar av anläggningskapitalet) skattebetalarna? Hur mycket kommer Norrbotniabanan att kosta Umeå kommuns och Västerbottens läns skattebetalare?

    Qch till det kommer kommunens senaste nya affärsverksamhet: utrikes sjöfart. Antingen måste enorma subventioneer tillföras eller också måste övriga järnvägar i Norrland tyna bort i brist på underhåll, så att Botniabanan blir enda järnväg i Norrland – vilket kommer att öka anslutningstransåorterna på landsväg. Hur kan MP stödja detta miljövidriga ekonomiska vansinne? Lösningen: elektrifierade lastbilstransporter? – Utan ny kärnkraft?

    jag nämner detta som exempel på den totala bristen på ekonomiska kunskaper hos både Lennart Holmlund, S, och Seye Larsen, MP. Och Per Bolund, MP, som var duktig på att härma den dåvarande finansministern Magdalena Andersson, som till skillnad mot de nämda tre verkligen behärskar ämnnet ekonomi,<. Men uppenbarligen inte teknik och elektricitetslära.

    Hur få långa avskrivningstider på de nya reaktorera. Tekniskt inte omöjligt eftersom en reaktor som byggs i dag har en teknisk livslängd på minst 100 år.

    Hur hålla nere räntan under avskrivningstiden? Genom sunda statsfinanser, som bla. kräver ett stabilt elpris. Möjliigt med en lämplig mix av kärnkraft och vattenkraft, så att kärnkraften står för basproduktionen och vattenkraften för efterfrågetopparna-

    Hur uppnå en hög nyttjandegrad under avskrininstiden? Genom att ta bort vindkraftens förtur till elmarknaden. Genom att ta bort vindkraften helt och hållet. Genom att ta bort all överflödig elproduktion.

    Men vätgasen kan ju användas för att lagra vindkraftel till vindstilla dagar? ja, men det skulle kräva enorma vätgoasagar om den ska ersätta all elproduktion under vindstilla dagar. Om användning av vätgas som energilager ö.h.t. skulle kunna löna sig, skulle den löna sig ännu bättre för lagrinng av kärnkraftel,, exempelvis från veckodagar tilll veckoslut. Vilket skulle öka kärnkrarkraftverkens nyttjandegrad ännu mer.

    –

    Svara
  4. brorson

    Moderaternas förslag om slopad elskatt under tvåmånader är ingen subvention till konsumenter med rörligt elpris, som Holmlund påstår, utan en hjälp speciellt för låginkomsttagare, som inte vågat binda . att slippa personlig konkurs. S har blivit ett parti för höginkomsttagare, som straffar låginkomsttagare som har försökt men misslyckats med att minska sina utgifter. Det är ,fruktansvärt.

    Om man så ser bundet elpris som en mer långsiktig strategi, så är det i producentledet som vi behöver en långsiktig strategi för att dämpa fluktuationerna hos elpriset. Och detta talar för ett förbud mot fortsatt utbyggnad av vindkraften, satsning på mer kärnkraft och ett nej till gemensamt elpris i EU (Den franska linjen, som stöds av V i Sverige. Och bör stödjas även av M. Men det kanske M redan gör?).

    Som jag skrivit ovan är kärnkraft dyra investeringar, som kräver långa avskrivningstider och därmed även långsiktiga spelregler. Om inga professionella investerare vill satsa på kärnkraft i Sverige, så beror det på att de senaste regeringarna (I synnerhet den senaste)har förvandlat Sverige till en ”bananrepublik” med en planeringshorisont ungefär till nästa regeringskris. Detta talar för ett regeringsskifte, om inte S inom de närmaste månaderna lägger om kursen och det rejält.

    Det är oerhört motsägelsefullt att samma parti(er)aom vill bygga nya stambanor inte vill bygga ny kärnkraft. Både därför att moderna tåg inte kan köras på vindkraftel, och därför att det i båda fallen handlar om dyra investeringar,. som kräver långa planeringshorisonter och långsiktiga spelregler .Järnvägsinvesteringarnas lönsamhet hotas dessutomav regeringens enorma iver (som stöds av MP) att elektrifieera långtradartrafiken och därmed frånta godstågen en högst väsentlig konkurrensfördel, nämligen de låga emissionerna (varav 0 % CO2).

    Nya stambanor bara för långpendlade höginkomsttagare? Men för dem finns väl snart privata batteriflyg, som subventioneras med bonus-malussystemet (d.v.s. med låginkomsttagarnas semesterresor med fossildrivna flygplan)?

    Svara

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.

Presentation

Sysselsättning: kommunalråd (M) i Umeå

Ålder: 52 år
Bor: Öst på stan

Familj: gift med Åsa, två bonusbarn

Utbildning: fyraårig teknisk linje på gymnasiet, gjorde värnplikten som kompanibefäl i Sollefteå (I 21) 15 månader, därefter Gymnasielärarutbildningen vid Umeå Universitet. Lärarexamen 1996 i ämnena historia och svenska, och sedan en fil. mag i historia

 

Senaste inläggen
Sök
Kategorier
  • Inga kategorier
Arkiv
RSS Nytt från vk.se