Vi måste trygga landets energiförsörjning

Av , , 9 kommentarer 8

Se till att rösta på ett parti som tar energifrågan på allvar. Sverige behöver mer kärnkraft.

9 kommentarer

  2. Per-Ola Moström

    Det är faktiskt moderaterna som röstat emot en massa vindkraftverk som skulle ha hållit energipriserna nere!

    Svara
    • brorson

      Det har Moderaterna i dessa kommuner gjort alldeles rätt i. Jag väntar fortfarande på ett M-initiativ om ett nationellt förbud mot fortsatt utbyggnad av vindkraften. Om tyskar och polacker vill ha havsbaserad vindkraft i Östersjön får de bygga utanför sina egna kuster. Varför ska vi förstöra svensk natur och plåga den svenska landsbygdsbefolkningen, omvandla Sverige till ett slags koloni för andras skull, för att de ska slippa ta konsekvenserna av sina egna stolle-beslut?

      Svara
  3. brorson

    Jag tycker att vi måste besvara Holmlund, som nu skriver” Även om kärnkraften byggs ut vilket tar 15-20 år så behövs massor med ny el tills den är klar.” Han har tidigare skrivit att kärnkraft-el blir alldeles för dyr. Jag börjar med det påståendet.

    1. Både järnvägar och kärnkraftverk är dyra anläggningar, som kräver lång avskrivningstider och en hög utnyttjandegrad – och helst också en låg ränta – under avskrivningstiden. Ju högre ränta, desto högra utnyttjandegrad krävs under avskrivningstiden. Efter avskrivningstidens slut, krävs inte alls samma hög nyttjandegrad, Om man bara slipper höga drift- och underhållskostnader, kan det göras stora vinster. Detta är elementär ekonomi, motsvarande en grundkurs i företagsekonomi. Jag bedömer en lämplig avskrivningstid för ett kärnkraftverk till 40 år. Den tekniska livslängden för en reaktor, som byggs idag torde vara minst 80 år.

    2. Jag har sett fler uppgifter som säger att det går att bygga ett kärnkraftverk på fem år, från byggstart till driftstart. Till det bör läggas två år för tillståndsprocessen, inklusive alla överklaganden.

    3. Om bygget förhalas genom politiska strider, så att kärnkraftverk står halvfärdiga under fler år, ökar kostnaderna med ränta på ränta, så att det till slut blir hiskliga kostnader. Det är troligen vad som har hänt i Finland och Frankrike. där man har haft abnorma byggtider för de senst ibruktagna reaktorerna. Men ett förflutet inom byggbranschen borde Holmlund förstå detta och knske ockå bidra med tips hur man kan förkorta byggtiden.

    4. Jakob Wallenberg har sagt att det behövs långsiktiga spelregler för att han ska investera i ny kärnkraft, vilket Holmlund har tolkat så att Wallenberg vill ha statlig garantier. Jt tolkr inte Wallenbergs uttalande så, men sticker inte under stol med att jag personligen anser att det behövs statlig garantier för att inte gjorda investeringar ska gå förlorade p.g.a. politiska lappkast. Detta är inte detsamma som subventioner.

    5. Med statliga garantier skulle ny kärnkraft bli ett mycket attrktivt investeringsobjekt för pensionssparare m.fl. Jag skulle inte tveka en sekund, om min bank skulle starta en allemansfond för ny kärnkraft.

    6. Det behövs inte ”massor med ny el” under byggtiden, eftersom det torde röra sig om en succesiv ökning av efterfrågan.

    Svara
  4. brorson

    När Jakob Wallenberg säger att det behövs långsiktiga spelregler för att han ska investera i ny kärnkraft, och jag vill gå ett steg längre och vill ha statliga garantier, och kärnkraftmotståndare skrämmer upp folk med att det behövs statliga subventioner, måste vi reda ut skillnaden.

    a) En storkapitalist som Wallenberg, som är van att ta investeringsbeslut i miljardklassen och har de rätta analysverktygen för att bedöma risker och vinstchanser – och dessutom inte skulle förlora hela sin förmögenhet på en enstaka felsatsning – kan naturligtvis också bedöma om spelreglerna är tillräckligt långsiktiga och bra för hans del. Spelreglerna är i det här fallet lagar och andra politiska beslut. En småsparare har inte tillgång till samma analysresurser och riskspridning, och behöver därför ökat skydd – inte minst när det handlar om långsiktiga placeringar.

    b) Eftersom ny kärnkraft kräver mycket kapital och det dessutom är långsiktiga investeringar, räcker det inte att ett ental storkapitalister satsar på ny kärnkraft. Småspararnas pengar behövs också. De statliga garantier, som jag föreslår, är dock inte avsedda att minska det företagsekonomiska risktagande, som finns med i allt aktie- och aktiefondsparande. Utan enbart träda in vid politiska beslut att avveckla kärnkraften eller som gör den olönsam. Ägarna ska däremot inte kompenseras, om tillsynsmyndigheten stoppar driften p.g.a. säkerhetsbrister. Ägarna ansvarar för att sådana inte finns.

    c) Statliga garantier enligt denna modell ska aldrig behöva betalas ut. Det är skillnaden mellan garantier och subventioner, som behövs för att en viss verksamhet ö.h.t ska löna sig. För att få en rättvis jämförelse mellan kärnkraft och vindkraft måste alla smygsubventioner till vindkraften dras fram i ljuset, och inte minst att vindkraftbolagen är befriade från skadestånd till kringboende för både personligt lidanden och värdeminskning på deras fastigheter.

    Svara
  5. brorson

    Vi som förespråkar ny kärnkraft har aldrig menat att kärnkraften ska ersätta allt annat. Vi har menat att kärnkraften ska svara för basproduktionen av el, förbrukningen under de dagar på året, när förbrukningen är lägst , plus lite till. Det betyder att varje reaktor, som svarar för denna basproduktion, ska köras 340 – 350 dagar per år, varav 14 dagar planerat driftstopp för bränslebyte och rutinmässigt underhåll samt 10 – 11 dagar för oplanerade driftstopp, bl.a. s.k. snabbstopp.

    Lönsamheten ska alltså räknas på en drifttid på minst 340 dagar per år och reaktor, som ingår i basproduktionen. Under efterfrågetoppar, när basproduktionen inte räcker till, ska basproduktionen kompletteras med el från reaktorer med kortare drifttid per år samt med andra energislag, främst sopförbränning (som visserligen avger koldioxid, men är nödvändig för att minska deponeringen av sopor i naturen), samt biobränslen. Detta extra tillskott under efterfrågetoppar kallas reglerkraft. Vattenkraften är bäst som reglerkraft, eftersom vatten kan sparas i kraftverksdammar tills det behövs reglerkraft. medan vindkraften är absolut sämst. som reglerkraft. Därför borde riksdagen sätta stopp för fortsatt utbyggnad av vindkraften.

    Lönsamheten hos ett kärnkraftverk vid ett givet elpris ska alltså beräknas på verklig drifttid per år. En reaktor, som bara körs halva året (183 dagar / år) måste alltså leverera dubbelt så mycket vinst som en reaktor, som körs hela året, för att ge samma avkastning på anläggningskapitalet. Till de långsiktiga spelregler, som Wallenberg efterlyser, torde höra att ett kraftslag, som har hög tillgänglighet har företräde till elnätet framför ett kraftslag som har sämre tillgänglighet. I Sverige är det tvärtom. Den som presterar sämst har vunnit tävlingen.

    Vem som ligger bakom dessa omvända spelregler, sämst vinner? MP förstås. Det är på tiden att S börjar frigöra sig från MP. Vilken var vitsen med att bild en socialdemokratisk enpartiregering, om det inte har blivit någon skillnad?

    Svara
  6. Brorson

    LG har, troligen som en invändning mot mig under ett tidigare inlägg skrivit bl.a. följande: ”Tänk själva snälla medborgare. Norge, troligen det land som exporterar mest el av alla europeiska länder har HÖGRE elkostnader än vad Sverige har. Och de har aldrig haft kärnkraft.” Jag är inte svarslös. Jag har inte frågat några poliska partier, vare sig till höger eller till vänster, vad jag ska tycka.

    LG menar antagligen att det (även) finns andra orsaker till de höga elpriserna i Sverige. än kärnkraftavvecklingen. Vilket jag inte alls har förnekat. Men med den svenska kärnkraftavvecklingen som grädde på moset har det helt enkelt blivit för mycket, när vi dessutom ska kompensera för den tyska kärnkraftavvecklingen – och kanske dessutom ska kompensera för bortfallet av rysk naturgas, om bojkotthotet mot Ryssland i samband med Ukraina-krisen blir verklighet-. Jag måste verkligen protestera. Om Sverige ska vara alliansfritt och neutralt, ska vi väl inte låta Putin bestämma elpriserna i Sverige?A

    Dessutom levererar LG själv den bästa invändinngen mot hans egen invändning mot mig. LG har själv skrivit att Norge troligen är det europeiska land som exporterar mest el. Norge exporterar alltså för mycket. Medan Sverige ska kompensera Tyskland för bortfallet av tysk kärnkraft, ska Norge kompensera Storbritannien för bortfallet av brittisk kolkraft. Det är dags att LG och andra sossar (LG är väl sosse?) upptäcker att länderna söder om oss, behandlar Sverige och Norge som kolonier, som ska utplundras och göras nästintill obeboeliga genom förstörd natur – för att uppfylla tyska och brittiska politikers populistiska och verklighetsfrämmande vallöften.

    Svara
    • Lars Gidlöf

      Hej

      Vet inte vad Brorson har för betyg i mattematik men han får gärna redovisa hur kärnkraften är lönsam och sen har han ännu inte förklarat varför Norge, med all vattenkraft, har högsta elpriserna i Europa, om det nu inte är de svenska kärnkraftens fel.

      Men, räkna nu på hur kärnkraften blir lönsam, och visa det, inklusive räntekostnader, förseningar mm.

      Och avfallet då, har du sett sluträkningen på detta (vore konstig eftersom inget land, trots 60 års drift av kärnkraftverk kommit fram till hur det skall slutförvaras.

      Men fram med räknestickan nu Brorson

      Svara
      • brorson

        Om du ö.h.t. kan läsa, får du väl läsa det har skrivit. Svaret varför Norge har så höga elpriser finns ju i min kommentar ovanför din. Förutsättningarna för lönsam kärnkraft har jag också förklarat. Om du är läskunnig, men ändå inte förstår, bör du ta en kurs i företagsekonomi. Jag kan inte förstå hur en normalbegåvad person, om du är det, kan vara så okunnig.

        Svara

Lämna ett svar till Lars Gidlöf Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.

Presentation

Sysselsättning: kommunalråd (M) i Umeå

Ålder: 52 år
Bor: Öst på stan

Familj: gift med Åsa, två bonusbarn

Utbildning: fyraårig teknisk linje på gymnasiet, gjorde värnplikten som kompanibefäl i Sollefteå (I 21) 15 månader, därefter Gymnasielärarutbildningen vid Umeå Universitet. Lärarexamen 1996 i ämnena historia och svenska, och sedan en fil. mag i historia

 

Senaste inläggen
Sök
Kategorier
  • Inga kategorier
Arkiv
RSS Nytt från vk.se