Återupprätta den svenska kunskapsskolan!
För det första: ska vi få ordning på skolan, så måste vi få ordning i klassrummen. Idag måste många stillsamma barn använda hörselkåpor medan de som gapar och stör dominerar i klassrummet. Sveriges ordningsproblem och brist på studiero skiljer ut sig internationellt: från den tid som behövs för att starta en lektion, till frågor som rör fysisk säkerhet.
För det andra så måste kunskapsskolan återupprättas. Den ”progressiva pedagogiken” hotar både Sveriges ställning som kunskapsnation, och samhällets möjlighet att kompensera för elevers familjebakgrund. Särskilt pojkar och unga med diagnoser far illa av kursplanernas svårbegripliga mål, tidigt ställda krav på avancerad analytisk förmåga och vaga kunskapssyn.
För det tredje: ställ tuffa, men rättvisa, krav på friskolorna. Den svenska friskolereformen har gjort det möjligt för alla barn att oavsett familjens ekonomi, kunna välja den skola som passar dem bäst. Det är vi stolta över. Samtidigt står det klart att riksdagen och regeringen måste vårda och utveckla friskolereformen. Missbruk, fusk och oseriösa aktörer måste stoppas mycket effektivare än idag.
För det fjärde avvisar vi förslag om bussning, kvotering och lottning. Socialdemokraterna vill inte tala klartext om att Sveriges stora integrationsproblem nu slår igenom med full kraft i våra skolor. Andelen utrikesfödda elever i grundskolan har fördubblats på bara tio år, från 6 till 13 procent och det är ett viktigt skäl till försämringen av kunskapsresultaten. Förnekar man sambanden mellan stor invandring, dålig integration, och att oordning och dålig svenska försämrar skolans förutsättningar, kommer man inte kunna lösa problemen. Det är därför extremt allvarligt att regeringen gång på gång mörkar statistiken – som när många utlandsfödda exkluderades från PISA.
Barn är just barn, inte integrationsverktyg. Vi moderater säger därför bestämt nej till storskaliga experiment med kvotering, lottning eller bussning av skolplatser och elever. De skolor som lyckas bra, även i Sveriges utanförskapsområden, pekar alla på samma sak – fokus på studiero, fokus på kunskap, fokus på svenska språket och på ett tydligt ledarskap.
