Det går att vara för både strängare straff och kraftfulla brottsförebyggande åtgärder

I dagens Folkbladet skriver jag tillsammans med Joline Göttfert, distriktsordförande för MUF Västerbotten, på insändarplats. Insändaren bifogas nedan.

 

Det brottsförebyggande arbetet är grundläggande för ökad trygghet

Ett aktivt brottsförebyggande arbete är grundläggande för att på sikt öka tryggheten. Vi moderater får ofta kritik för att vi inte prioriterar det förebyggande arbetet, men denna kritik är obefogad. Det går att både vara för strängare straff och kraftfulla brottsförebyggande åtgärder. Nu har Moderaterna presenterat ett omfattande reformpaket med 52 förslag för att motverka och förebygga kriminalitet.

Föräldraansvaret är grundläggande, men det räcker inte alltid till. Samhället måste erbjuda ett starkt skyddsnät till de barn och ungdomar som har en svår situation hemma eller på något vis har halkat snett, så att dessa får den hjälp de behöver.

Skolan och socialtjänsten har en avgörande roll i det brottsförebyggande arbetet. En väl fungerande skola, där alla elever oavsett bakgrund når upp till kunskapskraven, minskar risken för unga att hamna i utanförskap och kriminalitet. Vi vill även betona vikten av en bättre och mer tillgänglig vård, samt ett ökat samarbete mellan beroendevård och psykiatri.

Moderaterna ser att det krävs omfattande brottsförebyggande insatser på många olika områden för att öka tryggheten. Några av våra förslag:

  • Stärk socialtjänsterna med skydd och med utbildning.
  • Fler omhändertaganden enligt LVU (lagen om vård av unga)
  • Undanröj alla sekretesshinder mellan socialtjänst och polis.
  • Stärk samarbetet mellan socialtjänst, polis, skola, psykiatri och ideella insatser.
  • Inför en lagstadgad vårdgaranti – ta bort köerna hos BUP.
  • Säkerställ mer resurser till BUP.
  • Stärk insatserna för orossamtal med ungdomar som är i riskzonen för att rekryteras av kriminella gäng.
  • Utöka satsningen på lovskola och inför en skyldighet för kommunerna att erbjuda lovskola eller extra studietid från årskurs ett för alla barn som riskerar att halka efter.
  • Inför en 24 timmars-garanti för kontakt vid narkotikabruk.
  • Möjliggör hundsök av skolor under skoltid.

För att bekämpa kriminaliteten har Moderaterna föreslagit stora satsningar på polisen och kraftfulla åtgärder för att trycka tillbaka gängen, bland annat betydligt hårdare straff. Vid sidan av detta måste även de barn och familjer som befinner sig i riskzonen få det stöd och den hjälp som krävs för att inte dras in i kriminalitet. Det kräver omfattande förebyggande insatser på flera olika områden.

 

Anders Ågren, förbundsordförande Moderaterna i Västerbotten

Joline Göttfert, distriktsordförande MUF Västerbotten

2 kommentarer

  1. brorson

    Håller inte alls med om att det behövs fler tvångsomhändendertaganden av barn och unga enligt LVU. Det borde vara färre, men mer träffsäkra, så att de tvångsomhändertaganden som borde ske, verkligen sker, i stället för alla onödiga tvångsomhändertaganden. Jag har tjänstgjort som beslutsfattare i bl.a. LVU-mål och har sett en hel del av både ena och andra slaget. De kommunala socialnämnderna behärskar inte lagstiftningen, vartill mindre kommuner saknar erforderlig rutin p.g.a. få fall, varför LVU-besluten i första instans borde flyttas till en högre instans. Nyamko Sabuni lade ffram ett intressant förslag, när hon var partiledare för L, Titta på det i stället för att slentrianmässigt kräva fler tvångsomhändertaganden!

    LVU-beslut ska vara för att skydda de barn / ungdomar, som tvångsomhändertas, inte för att förebygga brott. Jag har själv föreslagit mycket bättre (enligt min mening) brottsförebyggande åtgärder bland unga, men vill först nämna att det viktigaste brottförebyggande arbetet görs av polisen- De individer, som drar in andra i kriminalitet,. ska sitt enlåsta och inte hänga runt skolgårdarna och bjuda ännu yngre en de själva på knark. Detta sker ju i styfte att när de skolungomar, som fått gratisknarket, blivit beroende och fått sug efter mer knark, ska tvingas betala för sig genom att jälva börja sälja.Mina förslag är

    1. Sänk straffbarhetsäldern till tio år och inrätta ungdomsfängelser med särskilda avdelningar för varje åldersgrupp.

    2. Utnyttja LVN (Lag om vård av missbrukare) för att tvångsomhänderta de vuxna missbrukarna, i stället för att tvångsomhänderta barn och ungdomar enligt rekvisitet ”annat förhållande i hemmet” i LVU. Ofta är et en ensam mamma, som har träffat en ny man som är ”annat förhållande i hemmet”. Har själv dömt i sådana mol enligt LVU.

    3. Inför en möjlighet att flytta hela familjen till en annan kommun, om ett barn inom familjen har börjat umgås med kriminella, men ännu inte har börja begå egna brott. Har själv dömt i sådana mål enligt LVU, men saknat möjligheten att flytta hela familjen. Har inte ens varit möjligt om familjen själv velat flytta, eftersom det är en ekonomisk fråga.

  2. brorson

    Naturligtvis är det möjligt att vara för både strängare straff och brottsförebyggande åtgärder. Men jag tycker att vi måste byta ut begreppet ”strängare straff” mot ”längre strafftider”, eftersom svenska fängelser inte är indelade i olika hårdhetsgrader, men däremot i olika säkerhetsklasser. En högre säkerhetsklass kan kanske av fångarna själva upplevas som ”hårdare”, men de har ju dock stora möjligheter att själva påverka säkerhetsklass.

    Det är risken rymningar samt våld mot personal och andra intagna, och inte det begångna brottet, som ska bestämma säkerhetsklass. Om vii sålunda byter ut ”strängare straff” mot ”längre strafftider”, blir det svårt att förneka att straffet och strafftiden är den viktigaste brottsförebyggande åtgärden. Och då framstår också nyttan med sänkt straffbarhetsålder och ungdomsfängelser ännu tydligare, Moderaternas rädsla för att föreslå kraftigt sänkt straffbarhetsålder och fängelse för alla ungdomar över denna ålder, som har begått brottvarpå fängelse följer för äldre brottslingar, framstår som än mer obegriplig med tanke på att vi redan har ungdomsfängselser, t.om, utan någon nedre åldersgräns.

    Men dessa ungdomsfängelser kallas något annat än ”fängelse”, vartill karaktären av fängelse maskeras genom att unga brottsoffer och andra icke-kriminella barn och ungdomar ibland helt godtyckligt genom LVU döms till fängelsestraff, som verkställs inom s.k. SIS-hem, som alltmer liknar andra fängelser med rymningssäkra stängsel och personal, som behandlar alla fångar, som om de vore grovt kriminella. Personalen vet förmodligen inte vilka tvångsomhändertagna ungdomar, som har begått brott. Och möts naturligtvis av samma hat från alla intagna.

    Så omskolar svenska staten icke-kriminella ungdomar till kriminella sådana, som hatar samhället och tycker att det är rätt att bryta mot samhällets lagar och i stället underordna sig de kriminella gängens ”lagar”. Men det är inte i första hand som jag är motståndare till systemet, utan därför att det är grov misshandel av tvångsomhändertagna ungdomar, när man t. ex. använder våldtäktsoffer i nedre tonåren som ofrivilliga sällskapsdamer åt grovt kriminella våldtäktsmän i övere tonåren, Men det är också en stöld från laglydiga socialbidragstagare, som nekas pengar till nödvändiga utgifter, eftersom politiker har tvingat socialtjänsten att hålla budget.

    Jag är inte alls ovetande om att många tvångsomhändertaganden enligt LVU verkställs i familjehem, som inte år ett dugg rymningssäkra. 17-åringen som mördade en polis, hade rymt från ett familjehem och den biologiska mamman var ute och letade efter honom, när han sköt polisen. Kommunens budget räckte kanske inte till en SIS-placering? Rn snnsn grupp, som ofta rymmer från familjehem, är offer för hedersförtryck, eftersom de inte står ut med att vara avskurna från hela sin naturliga miljö och skolkamrater där. Samt ”annat förhållande i hemmet”, varmed menas att mamman har träffat en ny man, som är en kriminell missbrukare. Det är lättare att tvångsomhänderta ett oskyldigt barn än en vuxsen missbrukare.

    Hur har jag då kommit fram till 10 år som ny strafbarhetsålder och lägsta ålder för placering i ungdomsffängelse? Jo. därför att efter fyllda tio ’rde flesta pojkar stora nog för att en ensam mamma inte ska klara av att hindra pojken att gå ut för att träffa kompisarna i det kriminella gänget. Jag har ocskå jämfört med andra länder. Lägsta straffbarhetsålder, som jag sett, var sex år. Och förslaget handlar ju inte om att placera svenska barn i fängelser för vuxna.

Lämna ett svar till brorson Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.