Åtgärder för att stärka den svenska livsmedelsproduktionen

Jag noterar att Regeringen gett Jordbruksverket i uppdrag att lämna förslag på åtgärder för att stärka beredskapen inom produktionen av livsmedel i hela Sverige. Uppdraget ska redovisas senast 17 november 2023. Detta inom ramen för arbetet med att stärka det civila försvaret i vårt land.

Syftet är enligt ansvarig minister ”att stärka beredskapen på gårdsnivå i och med att primärproduktionen är en kritisk del av kedjan.”

Mycket bra! Vi måste på olika sätt stärka de svenska jordbruksföretagen. Staten måste också ta på sig ett större ansvar, när det gäller att säkerställa livsmedelsproduktion i såväl fredstid som i händelse av kris eller krig.

Utan bönder – ingen beredskap!

2 kommentarer

  1. brorson

    Om jag vore närings- eller jordbruksminister skulle jag åka runt i samebyarna och fråga ”Vad behöver regeringen göra för att ni ska fördubbla produktionen av renkött?” – och sedan genomfört de svar jag fått. En sak är säker och det är att vi måste skydda renbetsmarkerna mot både nya gruvor och vindkraft. En annan angelägen sak är att se de klimatförändringar, som troligen sker (Det är för tidigt för att veta säkert om de kommer att vara bestående) inte bara som en försämring utan som en förbättring, som dock kan komma att kräva nya metoder i renskötseln.

    Både för renskötseln i sig och för binäringar till renskötseln, såsom småskaligt jordbruk och trädgårdsskötsel. Och varför inte lämna tillbaka småviljtakten till samerna – med viss jakträtt för den övriga bofasta befolkningen? Problemet att snön numera smälter under soliga vinterdagar och fryser till is under nätterna, så att renarna inte kommer åt det underliggande växttacken, måste kunna lösas, antingen maskinellt (genom att isen fräses bort) eller genom stödutfodring med hö. Problem och möjligheter: De korta norrländska somrarna ger bara en höskörd per år (mot minst tre i södra Sverige) vilket ger sämre avkastning på maskinkapitalet för den norrländska jordbruket,
    Men å andra sidan ger de många soltimmarna under högsommaren en högre halt smältbart råprotein, alltså en högre kvalitet på det norrländska höet.Dessutom behövs ett avelsprogram för att återställa den nu nästan helt utdöda norrländska fjällkon, som var bättre anpassad till det norrländska fodretän de kreatursraser som nu dominerar de norrländska jordbruket p.g.a. felaktig jordbrukspolitik under 1950-talet och framåt.

    Jag är inte alls glad åt kravet på ”närproducerat”, eftersom det sprider sig, med risk att sydsvenskar slutar köpa norrländskt. Oavsett varmare eller kallare så är det stora skillnader mellan de olika klimatzonerna i Sverige. Norrland är bäst på delikatesser, som åtminsone höginkomsttagare i hela landet borde ha råd med, medan södra Sverige är bäst på billiga basvaror. Varför inte byta ut ”närodlat” mot ”svenskodlat”? Det viktiga är inte att norrlänningar äter norrländskt, utan att Norrland har tillräckligt med åker- och betesmarker för att försörja den norrländska befolkningen, om transporterna mellan norra och södra Sveriges slås ut under exempelvis krig.

    Av folkhälsosäl stöder jag inte alls kravet på gårdsförsäljning av svenskproducerat vin, men har dock inget emot produktionen i sig. Men varför inte utnyttja de försäljningskanaler som redan finns, såsom livsmedelsbutiker på orter som saknar eget Systembolag, vilka är ombud för Systembolaget. Det kan kanske bidra till att rädda lanthandeln, som är allvarligt hotad av den ökade priskonkurrensen mellan matjättarna till följd av inflationen? Jag ser också stora möjligheter, delvis även med hjälp av härdigare sorter, som kan fås fram genom växtförädlingen att odla fler grödor som nu måste importeras, speciellt i södra Skåne och på Gotland. Jag har sett palmer längs gatorna i en stad i Blekinge. Helt otänkbart innan klimatet blev så ”dåligt” som det är nu.

    Tomater och rena sydfrukter, som apelsiner borde kunna odlas i växthus, som värms upp med kylvatten från kärnkraftverken. Orangerier (vedeldade växthus) har ju fiunits i anslutning till svenska herrgårdar åtminstone sedan 1700-talet, trots att den tidsperioden kallas ”lilla isriden”.Läs Elsa Widdings bok ”Sunt förnuft om energi & klimat” .Och apropå kärnkraften, så har regeringen l’rmäntligen fått ändan ur vagnen och vill påskynda lagändringarna för ny kärnkraft. Men observera att några lagändringar behövs inte för att påbörja de första nya reaktorerna. Men för att bygga alla som behövs (fler än fyra nya). Jag har i tidigare debatter föreslagit att det bör bygga upp till sex stora reaktorer på Ravlundafältet vid den skånska ostkusten. Och för att det ska bli möjligt b

    • brorson

      forts
      Och för att det ska bli möjligt behövs nya lagar.

      ”Regeringen skickar nu en remiss till Lagrådet för granskning. Det handlar om förslag till ändringar i kärntekniklagen och miljöbalken. Förbudet mot att bygga reaktorer på andra platser än där de redan finns avskaffas liksom villkoret att en ny reaktor måste ersätta en avvecklad. Dessutom tas taket på max tio reaktorer bort, enligt förslaget.”

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.