I söndags var det partiledardebatt på Agenda SVT2. En mycket efterlängtad sådan, och debatten fick också bra tittarsiffror. Socialdemokraterna har sedan partiledarbytet gjort ett dramatiskt uppsving i opinionen, ca 10% uppgång, trots att man i sak inte har ändrat politik.

Stefan Löfven har kunnat undvika tala konkret politik, men ändå vunnit framgång i opinionen. Jag har för mig att det såg ut på samma sätt för Mona Sahlin när hon blev partiledare. Så länge man inte behövde prata konkreta frågor gick det bra.

Därför är det ju glädjande att det äntligen blev en debatt. Svenska folket förtjänar att se och höra vilka ståndpunkter som partierna har. Och vilka politiska alternativ det egentligen finns i svensk politik.

I partiledardebatten blev jobben den viktigaste frågan. Regeringens inställning om att alla jobb behövs och att göra det mer lönsamt att arbeta stod emot en splittrad opposition. Alliansen har ju faktiskt minskat utanförskapet och vill fortsätta kampen mot arbetslösheten. Arbetslinjen står i centrum. Men vad vill egentlgien oppositionen? I debatten såg vi fyra oppositionspartier – S, V, MP och SD – som alla sprang åt olika håll och hade olika besked. Deras enda besked där de var överens var att kostnaderna på att anställa unga ska höjas.

Så var det något som var tydligt efter debatten var det att de "rödgröna" inte längre existerar som politiskt alternativ i svensk politik.

Ett viktigt besked.