Stekenjokk

Av , , 9 kommentarer 19

Vi Socialdemokrater i Vilhelmina stöttar en återöppning av gruvan i Stekenjokk.

Vi har tydligt gått ut med detta i vårt kommunalpolitiska handlingsprogram för per 2015-2018.

stekenjokk

 

Jag har blivit intervjuad och deltagit i en direktsänd debatt i radion ang Stekenjokk.

Klicka på länkarna så kan du lyssna på inslagen.

Debatt i sameradion, Stekenjokk 39 min in i programmet.

Stekenjokkgruvan i P4 Västerbotten

 

Etiketter: , , , , , , ,

9 kommentarer

  1. Åsa Össbo

    När jag läste ert handlingsprogram funderade jag på exakt vad kan en kommun(s politiska majoritet) egentligen vidta för åtgärder för att faktiskt stötta ett enskilt företag, till uppenbar skada för andra företag i området? Och då menar jag att man måste lyssna på samebyarna. Tomas Nejne ordf. i Vilhelmina Södra Sameby uttryckte tydligt i intervjun i sameradion att det visserligen var svårt under första Stekenjokk perioden men att det ser helt annorlunda ut idag med exploateringar och i synnerhet det höga rovdjurstrycket. Det är glädjande att C lyssnar på länsstyrelsernas och därmed Bergstatens tydliga markering.
    Länsstyrelserna i Jämtlands och Västerbottens län hade först avslagit utpekandet av riksintresse för mineral i Stekenjokk (som dock kom till stånd) och sedan avstyrkt bearbetningskoncession främst med avseende på den negativa inverkan för rennäringen och för miljömålet Storslagen fjällmiljö där rennäringen ingår som viktig komponent.
    Så frågan är alltså vad kan den samiska förvaltningskommunen Vilhelminas kommun(s politiska majoritet) egentligen vidta för åtgärder för att faktiskt stötta ett enskilt företag. Var kommer likabehandlingen in här?

    Svara
    • Åke Nilsson (inläggsförfattare)

      Likabehandling innebär för mig att alla företag får en chans, både gruvföretag och rennäringsföretag.
      Miljötillståndsprövningen i miljödomstolen får sen avgöra om de går att förena.
      Vad vill du Åsa och politisk alternativ göra för att öka sysselsättningen och minska arbetslösheten?
      Har ni några konkreta förslag?

      Svara
      • Åsa Össbo

        Nu svarar du inte på den konkreta frågan, exakt vad S vill vidta för åtgärder.
        Rennäringen finns redan i området sedan urminnes tider med urminnes hävd. De idag ca 40 berörda rennäringsföretagen har genom samebyarna gett yttranden till Bergstaten där man inte ser samexistens som möjligt utan stora skador och risker för kumulativa effekter som på sikt kan hota rennäringen. Samma sak uttrycker länsstyrelserna i Jämtlands och Västerbottens län.

        Att avfärda alla sakkunnigutlåtanden och samebyarna till förmån för ett gruvföretag som lovar möjlig samexistens och hanterbara konsekvenser, är både osakligt och partiskt. Är detta förenligt med kommunallagen? När något kan drabba samebyarna på detta sätt vore det minsta man kunde begära att kommunen förhåller sig neutral och inte öppet driver frågan för en enskild part. Synnerligen på kronoöverloppsmarkerna som staten, och ingen annan, förvaltar.

        Det framstår som om S i Vilhelmina inte anser de arbetstillfällen som rennäringen generar vara lika mycket värda. Somliga är mer jämlika än andra. Men vad som är rättvist beaktat historien är en helt annan sak. Ovan odlingsgränsen skulle ingen kolonisation av något slag ske. Det var en skyddsbuffert för samernas land och kultur.

        Med Vänsterns syn på minerallagsändringen (Sjöstedt i Sameradion) kommer aldrig en gruva i Stekenjokk komma till stånd. Med Löfvéns uttalande om ILO 169 (i Sameradion) finns också mycket stöd för att samiska kulturmarker ska undgå denna form av exploatering.

        Svara
        • Ivar

          Du skriver ”Ovan odlingsgränsen skulle ingen kolonisation av något slag ske. Det var en skyddsbuffert för samernas land och kultur.”
          När odlingsgränsen infördes så var de flesta byarna väster om den redan insynade. Det som tillkom med odlingsgränsen, var att det inte blev tillåtet att insyna några nya nybyggen. Och glöm inte att många av byarna i fjällen är insynade av samer som vill prova på något annat än att vara nomader.
          Vid laga skiftet så delades marken upp i olika kategorier förutom byamark så blev det något som kallades kronoöverloppsmark. Det var mark som skulle vara som reserv för omkringliggande byar om de växte och blev större. Sedan har vi kronparkerna. De var reserverade för ”Lapparnes ensidiga begagnande”. Det gällde inte bara väster om odlingsgränsen utan i hela lappmarken. Det var ofta tidigare Lappskatteland som blev kronpark. De var en säkerhet för att det skulle gå att bedriva renskötsel även om lagarna om bete ändrades. Det som Sveaskog gör nu att sälja ut dom till privata personer är ett brott mot den gamla lagen.
          Det staten vill är att vi ska vara osams i fjälltrakterna för då är vi lättare att styra. Bråkar renskötare och icke renskötare med varandra så bråkar vi inte så mycket med staten. För närvarande så är det politiskt gångbart att gynna renskötarna för några år tionden så var det tvärt om. Skulle vi boende i fjälltrakterna enas ordentligt så skulle nog alla tjäna på det. Men det är nog svårt för det finns för mycket avundsjuka mellan grupperna.

          Svara
          • Åsa Össbo

            Jag håller fullständigt med dig om den söndra och härska politik som staten intill denna dag bedriver. Och vad Sveaskog (med regeringens befallningshavare Göran PerSson vid rodret) gör kan betraktas som att sälja stulet land. Varför jag nämner odlingsgränsen i detta sammanhang, jag får ursäkta om jag för korthetens skull inte var tydlig, var att intentionen 1867 var att skydda samernas områden men tanken var inte att kasta ut de som redan slagit sig ned där, bl.a. som du nämner samiska nybyggare men även nybyggare av annat ursprung och nybyggare som inte haft samernas tillstånd att uppta nybyggen på deras skatteland samt samer som aldrig fick insyna sina skatteland till nybyggen. Utan att kolonisationen inte skulle fortgå väster om gränsen. Men de flesta vet att gränsen som blev lagfäst först 1890 inte kom att efterlevas och i synnerhet inte gällande industriell kolonisation som vattenkraft och gruvor. Det börjar väl bli dags nu? Men min egentliga fråga rörde hur en kommun ska agera i sådana här frågor i allmänhet och även beaktat orättvisor i historien.

        • Åke Nilsson (inläggsförfattare)

          Den stora skillnaden i en gruvetablering i Stekenjokk mot andra ställen där det finns motstridiga intressen är att mineralfyndigheten är klassad som riksintresse. Det säger om något att det är en skyddsvärd tillgång.
          Under tiden som gruvan var igång tidigare, c:a 20 år med etablering och avetablering inräknad, så gick det att bedriva rennäring parallellt med gruva,. Antalet renar ökade till och med enligt officiell statistik.
          Varför skulle det inte fungera igen?
          Jag litar på att en miljöprövning i miljödomstolen prövar det på ett sakligt och korrekt sätt.

          Svara
  2. Ewa Hed

    Snälla Åsa Össbo. Du bor i fjälldalgångerna som finns i Vilhelmina. Ska kommunerna stötta privata företag? På vilket sätt. Då gäller det alla. Visst får samebyarna sin beskärda del i det stora hela från staten och Länsstyrelsen. Jag har jobbat uppe i Stekenjokk gruvan i köket under flera år och vet hur renarna trivs bland folket och alla fordon. Men så är det en annan sak de flyttas ner åt landet på vintern. Vi kan samverka. Samverkan är nyckelordet. Jag tycker att så fort det pratas om samerna så är det som om vi pratar om lyx. Det är på lika villkor. Vi om jag får kalla oss nybyggare och samer är och verkar här uppe på samma villkor. Kämpa och inte se ner på varandra. Vi tycker om varandra och en debatt ska inte sätta skitstruntprat och slå ner på varandra. Vi är alla fjällbor med olika yrken. Precis som det ska vara. Så låt oss vara med varandra och för varandra.

    Svara
  3. Östen Stenlund

    Jag drar mig egentligen för att ge mig in i denna diskussion. Men har ni undersökt möjligheterna att ta över ripjakten som bedrivs här? Länstyrelsen säljer nu jakt och fiske utan att ha stöd i lagen.
    Vi har ju lagen på vår sida. Läs jaktlagen § 10 A, här talar lagen om var staten har jakträtt.
    Varför är det så viktigt att staten och storbolagen ska få ta för sig av våra naturresurser gratis?

    Svara

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.

Presentation
Sysselsättning: Tidigare kommunalråd (s) Född: 1958 Familj: gift med Gunilla. Tre döttrar tillsammans. Bor: vid kyrkstan med utsikt över tätorten Bil: Volvo V70Husdjur: en hund, en St Bernhard vid namn Freja. Första minne: när jag står på balkongen och ser hur det snöar i Bäsksjö där jag är född Bästa minnet: när jag träffade Gunilla och det sa "klick" Favoritmat: wokade grönsaker och basmatiris Smultronställe: Stöttingfjället Avkoppling: vandra i skogen med hunden, åka skoter, umgås med släkt och vänner Bästa egenskap: engagerad Fem i topp - det bästa med Vilhelmina 1. Lagom av allt 2. Utvecklingsmöjligheterna 3. Människorna 4. Naturen, från skogslandskap till kalfjäll 5. Historien    
Senaste inläggen
Senaste kommentarerna
Sök
Kategorier
  • Inga kategorier
Arkiv
RSS Nytt från vk.se
augusti 2014
M T O T F L S
« jul   sep »
 123
45678910
11121314151617
18192021222324
25262728293031