Vårdvinnaren i glesbygd

Glesbygdsmedicinen som bedrivs i Västerbottens inland är en världsunik

verksamhet. Med hjälp av IT och innovationer har omständigheter som länge

betraktats som ogynnsamma – långa avstånd och en allt äldre befolkning –

lyckats överbryggas.

Idag har Glesbygdsmedicinskt centrum sin bas i Storumans kommun. Men

ambitionen är att verksamheten ska växa och spridas. Därför tar

Västerbottens läns landsting och Region Västerbotten nu initiativ

tillsammans med Vilhelmina kommun för att öppna ett så kallat virtuellt

vårdrum även i Vilhelmina kommun.

Det finns idag ett virtuellt vårdrum i Slussfors. Projektet har lockat

besökare från hela världen. Det som attraherar är arbetet med att tillämpa

IT för att kunna överbrygga avstånd och tillgängliggöra den senaste

medicinska tekniken för medborgarna. Idén med det virtuella vårdrummet är

att digitalt upprätta en direktkontakt med hälso- och sjukvården, för att

människor exempelvis ska kunna mäta blodtryck eller beställa mediciner.

Flera resor sparas in när undersökningar, behandlingar och rådgivning

istället flyttar till människorna. Om några år kanske virtuella vårdrum

finns i hela länet, mitt i kvarteret i staden eller i anslutning till en

byskola.

Ofta beskrivs läget i Västerbottens inland som svårt, med en befolkning som

blir allt äldre. Men ett sätt att se på situationen är att vända på

perspektivet. Västerbottens inland ligger 25 år före i tiden. Den

demografiska situation vi har i vårt län nu, kommer att vara verklighet för

stora delar av världen framöver. Vi har därför möjligheten att ligga i

framkant och bana väg för framtidens hälso- och sjukvård. Det sätt som som

vi utvecklar vår välfärd nu, kan i förlängningen även bli en produkt som

många i världen kommer att efterfråga. Intresset som finns pekar på det.

Glesbygdsmedicinen är ett sådant utvecklingsprojekt. Med utbyggnaden av

glesbygdsmedicinen i Vilhelmina finns möjligheten att på sikt skapa två

centra som vardera arbetar inom Vilhelmina, Dorotea och Åsele, samt

Storuman, Sorsele och Malå.

 

I Vilhelmina finns idag de rätta förutsättningarna för en utbyggnad. Det

finns en samlad politisk vilja att utveckla sjukstugan, där landstinget och

kommunen tillsammans driver en ny vårdavdelning i en gemensam

personalsamverkan. Med samverkanslösningen uppstår ekonomiska vinster för

både kommunen och landstinget. Men framför allt innebär det fördelar för

medborgaren. Den som blir inlagd behöver inte byta vårdplats beroende på

vem som är huvudman för stunden, utan allt kan ske på samma ställe.

Glesbygdsmedicinen gör att specialistvård som bedrivs vid sjukhusen i länet

kan bli tillgänglig på sjukstugan. Detta i kombination med att det bedrivs

forskning på vård i glesbygd gör verksamheten till en mycket intressant

framtidsbransch, som kan locka människor att vilja arbeta i länet.

Vi har under mandatperioden ökat det ekonomiska anslaget till

glesbygdsmedicinen i länet. Det handlar dels om att finansiera en

utbyggnad, men även om att skicka signal om vad vi tror på. Det finns stora

möjligheter här.

Ett hinder för hälso- och sjukvårdens utveckling i allmänhet och även för

glesbygdsmedicinen är dock rekryteringen. I många fall handlar det inte om

brist på pengar utan om att det är svårt att få tag på kompetent personal.

Problemet finns i hela landet, men behöver hanteras både nationellt och

regionalt.

Möjligheten att kunna få tag på kompetent personal är därför en prioriterad

fråga. Vi socialdemokrater vill bland annat utöka antalet

utbildningsplatser på vårdutbildningarna. Det handlar om att det behövs

fler utbildade på lång sikt. Men det behovs även göras insatser som ger

effekt nu. Vi socialdemokrater avsätter därför pengar för en

studielönssatsning, som innebär att dubbelt så många sjuksköterskor som

idag ska kunna utbilda sig till specialister och samtidigt erbjudas

studielön från landstinget.

Vi satsar även på traineejobb inom sjukvård och omsorgen, så att unga

människor garanteras arbete och utbildning. På så sätt vill vi samtidigt

tillgodose de ökade behoven som finns inom välfärden och även klara av

generationsväxlingen. Vi socialdemokrater menar att det behövs en aktiv

arbetsmarknadspolitik för att lösa både arbetslösheten och personalbristen.

En viktig del för hälso- och sjukvården i glesbygd är att det finns

välfungerande hälsocentraler och sjukstugor. I våras upprättade

socialdemokraterna i Västerbotten ett kontrakt för sjukstugemodellen. För

oss är det viktigt att bevara och utveckla våra sjukstugor. Kontraktet är

ett avtal mellan socialdemokraterna i landstinget och i samtliga berörda

kommuner, där vi lovar att bevara befintliga vårdplatser och tillsammans

arbeta för en bättre personalrekrytering. Sjukstugemodellen med gemensam

vårdavdelning bygger på att vi har en samverkan med kommunen och är en

viktig långsiktig lösning för att garantera en väl utbyggd hälso- och

sjukvård i hela länet.

Våra hälsocentraler och sjukstugor har i dagsläget ett så kallat brett

åtagande. Det innebär att varje hälsocentral eller sjukstuga besitter flera

kompetenser och att alla medborgare i länet garanteras att en större del av

behoven kan tillgodoses på nära håll i sjukstugan eller hälsocentralen,

utan att behöva åka till sjukhusen.

Att hälsocentralerna och sjukstugorna ska ha sitt breda åtagandet är ett

politiskt beslut, vilket vi socialdemokrater vill. Men här är vi inte

överens över blocken. Om åtagandet istället smalnas av, vilket de

borgerliga partierna föreslår att det ska göra, får det stora konsekvenser.

De borgerliga partiernas syfte med att smalna av åtagandet är att det ska

få privata aktörer att etablerar sig. Men den politiken leder helt fel,

menar vi. Möjligen skulle det innebära att någon privat aktör etablerar sig

i kuststäderna, där det finns en marknad, men i övriga länet skulle det

bara få konsekvensen att vården blir sämre. Det finns helt enkelt för få

listade patienter för att det skulle vara ekonomiskt intressant. För en

jämlik vård i länet vore det ett dråpslag. Resurserna skulle flöda från

glesbygden till kuststäderna. Samma sak gäller för

distrikssköterskemottagningarna, även där vill de borgerliga partierna vill

se en privatisering.

Ett smalare uppdrag skulle innebära att färre behov skulle kunna

tillgodoses på sjukstugorna och hälsocentralerna. I förlängningen skulle

det innebära att undergräva möjligheterna för en utbyggd Glesbygdsmedicin,

eftersom den utgår ifrån att sjukstugorna har en gedigen verksamhet och ett

större underlag. För oss är det därför mycket viktigt att vi bevarar det

breda uppdraget så att vi kan upprätthålla en jämlik vård i länet, värna

sjukstugorna och utveckla glesbygdsmedicinen.

Västerbottens läns landsting och Vilhelmina kommun har idag utöver en

samverkan om sjukstugan, även en god samverkan kring

distriktssköterskemottgningarna. Det gör att steget till att tillsammans

utveckla glesbygdsmedicinen känns naturligt. Vi tror att ett virtuellt

vårdrum i Vilhelmina har alla möjligheter att bli lyckat. Men för att ett

projekt av det här slaget ska bli bra, tror vi också att det är viktigt att

utvecklingen sker i samarbete och dialog med medborgare, näringsliv och

föreningsliv. Det virtuella vårdrummet i Slussfors är ett gott exempel på

hur människor inte räds förändringen, utan är nyfikna på den och själva

vill vara med.

Vi vill att den andan ska prägla det fortsatta arbetet med att utveckla

glesbygdsmedicinen. Med ett bra samarbete kan vi också ta vara på alla de

möjligheter som finns för hälso- och sjukvården.

 

 

Åke Nilsson (S), kommunstyrelsens ordförande Vilhelmina

Peter Olofsson (S), landstingsstyrelsens ordförande