Verklig ungdomsarbetslöshet

Av , , 3 kommentarer 7

Vad är den verkliga ungdomsarbetslösheten? Ingen har väl undgått debatten om ungdomsarbetslösheten och dess egentliga storlek. 2007 gick Sverige över till ett nytt sätt att beräkna arbetslösheten i vårt land. Effekten blev att siffrorna för ungdomarna gick i taket.

Varför då? Jo nu räknas även alla som heltidsstuderar och som även vill arbeta lite extra och/eller sommarjobba som arbetslösa. Förut ingick inte studerande i statistiken. Man beräknar också ungdomsarbetslösheten i förhållande till de som ingår i arbetskraften. De som studerar men inte söker arbete räknas då inte in i arbetskraften. Det påverkar statistiken ytterligare uppåt.

Om man mäter som OECD skulle Sveriges ungdomsarbetslöshet vara ca 7 %. De räknar enligt engelska begreppet Neet, Not in employment, education or training. När man jämför OECDs siffror mellan alla länder i EU och OECD visar det sig att Sverige har relativt mycket låg ungdomsarbetslöshet.

Holland, Danmark och Island har lägre ungdomsarbetslöshet än oss medan alla andra länder har högre. Tyskland som ofta tas som förebild ligger på 9,5 %.

Om man går in på Ekonomifakta.se kan man dela upp arbetslöshetsstatistiken på åldersgrupper. Det visar sig att de uppblåsta ungdomsarbetslöshetssiffrorna får starkt genomslag på den totala arbetslösheten i vårt land. Arbetslösheten 25 år och äldre ligger på ca 5,7 % idag och inte dryga 8 % som är den officiella siffran från SCB.

Varför är det viktigt att analysera siffrorna på detta sätt? Jo för om man inte gör det vidtar man helt felaktiga åtgärder och tappar fokus från de som verkligen har bekymmer att ta sig in på arbetsmarknaden. DN har idag en utmärkt artikel om detta i sin papperstidning.

Trevlig helg på er!

Kvoteringsvindarna blåser

Av , , Bli först att kommentera 6

Idag 14.00 ställer jag en fråga till EU-minister Birgitta Ohlsson om hur hon står upp för äganderätten i EU.

Det är ju tämligen väl känt att en del politiker ivrar för kvotering av bolagsstyrelser inte bara i Sverige utan i hela EU.

Dock står på andra sidan frågan om äganderätten. Den som utgör grunden i en demokrati och grunden för en fungerande marknadsekonomi. Hur långt ska politiska beslut få inskränka och urgröpa denna äganderätt?

Äganderätten är drivkraften bakom det moderna samhällets framväxt. Utan den skulle lite vara gjort. Kvoteringar av bolagsstyrelser må vi tycka olika om men den är ändå ett ingrepp i äganderätten.

För mig står äganderätten över kvoteringsivrarnas syfte.

Riksrevisionen om höjd skatt

Av , , 2 kommentarer 7

På dagens Finansutskott var Riksrevisionen på besök och informerade om deras verksamhet och några av deras rapporter.

En av dessa rapporter handlar om den kommunala ekonomin och hållbara offentliga finanser. Där berättar dom om vad dom granskar, vilka iakttagelser dom gör, vilka slutsatser och rekommendationer dom förordar.

I den del som handlar om iakttagelser noterar dom en bestämd uppfattning om effekten av höjda skatter. Så här står det:

"Risk för kommunala skattehöjningar som kan påverka arbetsutbud, skattebaser och statens skatteintäkter".

Skrivningen ska ses i ljuset av att dom vill att regeringen analyserar den finansiella långsiktigheten avseende kommunernas framtida finansiering.

Det framgår klart att Riksrevisionen ser en stark koppling mellan höjda skatter och försämrade skattebaser, skatteintäkter och arbetsutbud. Höga skatter hämmar och försämrar sysselsättning och företagande. Det har nu även Riksrevisionen konstaterat.

Demokratiskt ansvarsutkrävande

Av , , Bli först att kommentera 7

Idag i VK skriver jag tillsammans med några kristdemokratiska partikamrater i Västerbotten om vikten av att bilda ett direktvalt Region Västerbotten.

Idag har vi ett indirekt valt Region Västerbotten. Det betyder att du som medborgare inte kan påverka vilka som sitter i Region Västerbottens fullmäktige och du kan heller aldrig utkräva ansvar på det sätt ett direktvalt Regionfullmäktige ger utrymme till.

Vi skulle helst sett att en fyrlänsregion bildats. Nu ville inte våra granna i norr och söder detsamma. Därför är det viktigt att vi nu i Västerbotten tar steget att själva skapa en regionbildning för att på sikt nå en fyrlänsregion. Den typ av indirekt vald region kommer att på sikt inte att kunna bedrivas om en statlig utredning får som den vill. Läs mer om detta i vår artikel.

Barnkonventionen

Av , , 1 kommentar 7

Ska Sverige äntligen kunna stoltsera med att Barnkonventionen inkorporeras i svensk lag?

Ja, det ser så ut. En utredning har nu tillsatts av Alliansregeringen på initiativ av barnminister Maria Larsson (KD).

Jag tror det är jätteviktigt att denna utredning kommer i mål med slutsatsen att genomföra inkorporerandet fullt ut. Det vore ett oerhört värdefullt steg i att forma Sverige till det bästa landet i världen att växa upp i och att vara barn i.

Fakta och Myter

Av , , 7 kommentarer 9

"Att tjäna pengar på att bygga ett sjukhus tycker folk är ok, och man får tjäna pengar på att städa sjukhuset, men inte på att ta hand om patienterna – var finns logiken i det, undrar Carola Lemne och Charlotta Wållgren." Slut citat.

En alldeles utmärkt artikel av dessa damer kring fakta och myter angående vinster i välfärden.

De fortsätter: "Att tjäna pengar på att bygga ett sjukhus tycker folk är ok, och man får tjäna pengar på att städa sjukhuset, men inte på att ta hand om patienterna – var finns logiken i det? Det är nog helt enkelt så att detta är en känslomässig fråga – det offentliga har blivit normen i Sverige, och det finns en instinktiv oro att om någon vinner måste någon, i detta fall patienten eller samhället, förlora." Slut citat.

Det pågår en märklig diskussion om just vinster som drivs på av vänsterkrafterna. Alla vet samtidigt att ett företag som inte gör vinst går under till slut och med största säkerhet drivs kvalitetsmässigt dåligt. Vem vill åka på en bro byggd av ett företag som gör förlust? En retorisk fråga som också ställs i artikeln.

När den lite motbjudande första känslan kring att någon ska kunna göra vinst på att vårda min mormor eller farmor lagt sig, kommer logiken att få utrymme igen. Det är bra med mångfald. Det är bra med valfrihet.

Det är bra att många kvinnor fått chansen att driva företag inom den offentliga sektorn. En företeelse som av hävd tillhört den typiskt manliga delen av befolkningen. Där finns ingen kritik och där verkar logiken kommit före känslorna.

Socialism kan aldrig fungera

Av , , 33 kommentarer 18

 

En utmärkt beskrivning av socialismens underliggande problematik och även varför det aldrig kan fungera i praktiken. Hämtat från en Riksdagskamrats blogg.

En lärare i samhällsekonomi berättade på en föreläsning att han aldrig tidigare underkänt en enda skolelev innan han vid ett tillfälle underkände en hel skolklass. Anledningen till att klassen till slut blev underkänd var att alla i den här skolklassen var övertygade om att socialism fungerade. Man trodde att under ett socialistiskt styre så var ingen fattig eller rik – alla var jämlika och lyckliga.

Så läraren sa – Okej, låt oss göra ett experiment! Alla betyg ska från och med nu bli jämlika. På alla prov ska ett genomsnittsbetyg räknas fram och sedan gälla för alla – så att ingen enskild elev underkänns eller får högsta betyg. Eleverna tyckte det lät utmärkt.

Efter det första provet blev det genomsnittliga betyget B. De studenter som inte pluggat inför provet blev väldigt glada medan de som pluggat väldigt hårt blev upprörda och kände att det var orättvist.

Inför det andra provet så struntade de som inte pluggade som vanligt i att plugga. De som tidigare pluggat hårt beslutade sig för att plugga lite mindre – i hopp om att någon annan skulle göra det. Det andra provet gav ett genomsnittligt betyg på D. Nu var hela klassen upprörd!

Det tredje provet gav ett genomsnittligt E i betyg. Och så fortsatte det. Stämningen i klassen gick från dålig till usel. De hade varken ro eller lust att lära sig. Man skyllde det dåliga resultatet på varandra. Ingen tog ansvar för sitt eget lärande eftersom ingen ville plugga för någon annan. Det slutade med att hela klassen underkändes.

Läraren förklarade sedan inför den nedstämda skolklassen att socialism kommer alltid att misslyckas. De mänskliga behoven kommer alltid att fälla ett socialistiskt maktstyre. Detta eftersom en individuell ansträngning måste stå i relation till en individuell belöning. Så när belöningen försvinner så försvinner även engagemanget och viljan att anstränga sig.

Läraren berättar nu denna anekdot för varje ny skolklass han ska undervisa – och han har inte underkänt en enda elev sedan dess.
 

VÅP

Av , , 2 kommentarer 6

efter den VÅP-debatt (vårpropositionen) vi hade igår i Riksdagen kan man konstatera två saker.

1. Alliansregeringen satte in Sveriges ekonomiska förutsättningar i en omvärld.

2. Oppositionen isolerade Sverige från sin omvärld.

För min del obegripligt att en opposition inte har förmågan att se Sveriges starka ställning relativt andra länder där vi alla befinner oss i en kraftig och utdragen lågkonjunktur.

Sverige vinner eller ligger på pallplats i nästan alla jämförbara nyckeltal relativt övriga EU-länder. Vi har en del delar vi måste bli bättre i men sammantaget står sig Sverige starkt och jämställt.

Sverige är bäst av alla länder i världen när man lägger ihop flera variabler för att mäta detta. En sådan seriös måttstock är Social Progress Index. Här mäter man basala funktioner i ett land, välfärdens kvalitet och tillgång samt människors möjligheter.

Visst har vi mångt och mycket att skruva, justera och rätta till. Men någon måtta för det väl ändå vara på oppositionens fabulösa anklagelser.

Vi befinner oss i en lång lågkonjunktur som sträcker sig världen över. Sverige står sig ohyggligt bra i den kontexten. Vi lyckas hålla tillbaka fattigdom (bäst av alla) och vi lyckas hålla nere inkomstspridningen (bäst tillsammans med Slovenien). Dock skapar den minskade efterfrågan på svenska exportvaror och tjänster en för hög arbetslöshet.

Motverkas med att vi rustar Sverige för att klara den internationella konkurrenskraften än bättre. 23 miljarder i år satsas på detta plus nu ytterligare platser på yrkesutbildningar och högskola.

Mot detta står oppositionens partier med skattehöjningar på mellan 30-50 miljarder. Ska en ekonomi stimuleras för att skapa arbeten är skattehöjningar helt fel väg att gå.

Vårbudgeten

Av , , 1 kommentar 4

Så var det alldeles snart daqs att diskutera vårpropositionen i Riksdagens kammare. Du kan se den på TV med start nu 13.00 om du önskar.

Sverige ligger bra till i en omvärld som det blåser kraftig motvind i. Vi kommer inte undan den vinden men vi har bättre förutsättningar än i stort sett vilket annat land som helst att ta spjärn mot denna vind utan riskera att svepas med.

Ett öppet och exportberoende land är utsatt för hur omvärldens köpkraft varierar. Köps det mindre trävaror eller järn och stål så påverkar det vår export direkt och därmed sysselsättningen.

Fr o m den 1 januari har reformer på 23 miljarder börjat verka i vårt land i syfte att stärka den svenska konkurrenskraften. Det kommer att bidra till att stå pall i vinden.

Idag ska jag vara med och diskutera Sveriges nuvarande och framtida utmaningar. Blir spännande.

 

Pensionsåldern

Av , , 6 kommentarer 6

Det börjar dra ihop sig kring en ny överenskommelse om hur pensionsålderns betydelse för ett långsiktigt hållbart pensionssystem.

Låt oss vara på det klara med att med dagens regler kommer pensionen att urholkas i takt med att vi lever allt längre. Det finns två alternativ. Antingen öpnnar vi plånboken för att betala mer till pensionen eller så arbetar vi generellt längre innan vi tar pension.

Vi har ju över tid även skjutit upp inträdet på arbetsmarknaden genom allt längre utbildningar. Kombinerat med att vi lever allt längre kommer på sikt pensionssystemet inte att hålla.

Jag hoppas man nu mellan partierna (KD,M,C,FP,S) kan komma överens om tagen och få till en långsiktig överenskommelse. Vi har ett bra pensionsystem i grund och botten men dock inte perfekt (sådana finns inte). Därför behöver ålderskopplingen justeras uppåt på endera ena eller andra sättet. Diverse undantag kan bli nödvändiga att hantera.

Sverige ska fortsätta vara det land som andra länder tittar på när dom genomför förändringar i sina pensionssystem.