Ett femte jobbskatteavdrag!

Av , , 10 kommentarer 7

I Expressen idag kan man läsa om Göran Hägglunds utspel om ett femte jobbskatteavdrag. Det ska naturligtvis kombineras med ytterligare skattesänkningar för pensionärerna.

Sverige är ett oerhört exportberoende land. Halva vår BNP Färöarna beroende av exporten. När vår omvärld har ekonomi att gå för fullt och handla av oss påverkar det vår tillväxt och därmed sysselsättningen.

Det som håller uppe vår tillväxt idag är den inhemska konsumtionen. Hushållens förmåga att konsumera. När efterfrågan från omvärlden på våra exportvaror inte är lika stark som vi önskar måste den inhemska ekonomin stimuleras. Vad är då bättre än skattesänkningar? Klassisk ekonomisk politik i lågkonjunktur.

På Almedalens första dag sätter Kristdemokraterna agendan. Alla partier måste svara på vad de tycker om ett femte jobbskatteavdrag. Bra Göran!

Almedalen

Av , , 2 kommentarer 4

Då var det dags att medverka under några dagar i Almedalen. Det blir några intensiva men intressanta dagar. Rekordmånga seminarier vilket innebär att fler organisationer och företag söker sig till politikerveckan i Visby.

Jag ska under dessa dagar kommentera lite av vad som händer här på bloggen. Givetvis utifrån min synvinkel. Först ut på scenen är Kristdemokraterna. 19.00 på söndag håller han sitt tal. Det kommer att bli analyserat på längden och tvären var så säker.

Vad utfallet blir får vi veta i morgon.

En Cup

Av , , Bli först att kommentera 7

Ungdomscupen, som pågår på Nydala i Umeå, är ett exempel på Civilsamhällets betydelse. Här ska en mängd barn, ungdomar och vuxna samarbeta på en mängd olika sätt.

Samarbete inom laget, samarbete mellan tränarna, samarbete inom arrangörsstaben, samarbete med olika myndigheter och kommunen.

Förutom att kunna samarbeta måste flertalet av de spelande lagen lära sig att både hantera förluster och vinster. Hantera en och annan tillsägelse och tillrättavisning.

Allt detta sker inom ramen av en riktig fotbollsfest. Fostran och utveckling kryddad med glädje och besvikelse och kanske en och annan skada. Med detta perspektiv blir ju något felaktigt domslut då och då en liten petitess….eller?

Vad beror arbetslösheten på?

Av , , 6 kommentarer 4

Arbetsförmedlingen har nyligen släppt en rapport på 150 sidor som beskriver arbetslösheten idag och ger en prognos för framtiden.

Man måste alltid fördjupa sig i de siffror som anges i olika rapporter för att kunna dra rätt slutsatser för olika åtgärder.

Det finns en del mycket intressanta fakta att ta del av i arbetsförmedlingens rapport. Även en del viktiga analyser har gjorts för att se bakom siffrorna. Här kommer ett citat:

"Arbetslösheten har ökat gradvis sedan slutet av 2011. Hela uppgången kan härledas till ett växande utbud av arbetskraft, vilket till stor del beror på Regeringens utbudsstimulerande politik. Under första kvartalet 2013 uppgick arbetslösheten till i genomsnitt 8,6 procent av arbetskraften (16-64 år) eller 433 000 personer. Delgruppen heltidsstuderande arbetslösa stod för hela ökningen det senaste året och uppgick första kvartalet 2013 till 161 000 personer, motsvarande 3,2 procent av arbetskraften. Det betyder att arbetslösheten uppgick till 5,4 procent exklusive heltidsstuderande."

Att regeringens stimulanser ger ett ökat arbetskraftsutbud är ju i grunden väldigt sunt. Att heltidsstudenter vill extraarbeta och söker sommarjobb är ju också väldigt bra och ska uppmuntras.

Att våra unga studerar på heltid är ju samtidigt det vi vill. Ska de då också räknas in som heltidsarbetslösa enbart för att de vill jobba lite extra vid sidan om studierna? Ska vi rikta massiva samhällsresurser på dessa personer i syfte att få dem att arbeta heltid?

Jag tycker vi ska uppmuntra alla att söka arbete. Men vi ska naturligtvis först och främst anstränga oss så att de som inte har ett arbete, inte studerar,inte gör praktik bli anställningsbara och hjälpta.

NATO?

Av , , 2 kommentarer 6

Försvaret av och i Sverige har nog diskuterats så länge det funnits. Intensiteten har flukturerat över tid men frågorna har nog varit desamma. Är försvaret för litet? Är det för stort? Behövs det överhuvudtaget?

En annan diskussion parallellt med ovanstående har handlat om samarbeten med andra. Ska vi vara neutrala eller ska vi vara med i NATO? Hur ser hjälpen ut från EU vid eventuella hot? Ska vi söka närmare samarbete med våra nordiska grannländer?

Funderingarna har varit många kring för och nackdelar med än det ena och än det andra.

Kristdemokraternas partistyrelse tog ett enhälligt beslut i helgen om att nu måste vi en gång för alla syna ett eventuellt medlemskap i NATO. Utred detta med en parlamentarisk utredning där för och nackdelar får vägas mot varandra.

Det är enda sättet att komma vidare i diskussionerna om Sverige fortsatt ska hålla neutralitetshatten på sig eller ingå i en försvarsallians som NATO. Korten på bordet med andra ord.

 

Barnfattigdom

Av , , 10 kommentarer 7

Tabellen avser materiell barnfattigdom, andel av befolkningen under 18 år.

Definition: materiell barnfattigdom innebär enligt EU:s definition att föräldrarna saknar möjlighet att finansiera minst tre av nio av följande nödvändiga varor/tjänster: betala hyran, klara oväntade utgifter, äta kött eller protein regelbundet, åka på semester, telefon, TV, tvättmaskin, bil eller att ha tillräckligt varmt i bostaden.

  • Sverige har även lägre barnfattigdom än länder utanför EU som exempelvis Norge och Island.
  • 2005 låg den materiella barnfattigdomen i Sverige på 3,2

Statistik och information är alltid bra att ha med sig när man debatterar olika förhållanden. Att påstå saker utan att ha på fötter leder till felaktiga slutsatser och felaktiga åtgärder.

Fjärrvärme eller närvärme?

Av , , 1 kommentar 5

Kristdemokraternas bidrag i svensk politik är vår syn på vikten av en fungerande nära värme människor emellan. Närvärmen utgör kittet i ett fungerande samhälle. Ett samhälle där vi bryr oss om varandra och tar hand om varandra. Där vi vågar korrigera varandra när det drar åt fel håll. Där vi agerar ryggstöd åt de som vill bidra.

Där varje människa är unik. Där det egna ansvaret aldrig kan skjutas undan till andra. Där förståelsen för att det personliga agerandet alltid följs av konsekvenser. Samtidigt med insikt om att alla är ofullkomliga, kan och kommer att göra fel och därför måste ges nya chanser.

Att människor ges möjligheter att förverkliga sina idéer och utveckla sig själv. Att fokus ligger på att bekämpa fattigdom och inte rikedom.

Hur många psykologer och kuratorer vi än utbildar och anställer kommer föräldraskapets kärlek och gränssättande ramar aldrig att kunna ersättas. Om fokus på uppvärderandet av föräldraskapet i vårt samhälle fick vara ledstjärna skulle garanterat den psykiska ohälsan bland våra barn vara mindre.

Att förebygga i tid är mindre kostsamt vad gäller personligt lidande och reda pengar. Ett samhälle som tappar grundvärderingarna är på glid. Inga pengar i världen kan reparera och bära upp brustna relationer, kärlekslöshet och värderingslösa samhällen.

En stark stat kan aldrig kompensera för ett samhälle där barnen tappat tron och hoppet på framtiden. Ett starkt civilsamhälle med föräldrar, familjen, de små nära gemenskaperna i främsta rummet är grunden för framtidstro och hopp. En politik som gynnar civilsamhället är därmed en politik för närvärme.

I nöjdhetens centrum

Av , , Bli först att kommentera 5

Skrev en krönika i tidningen Västerbottningen för någon vecka sedan. Den handlade om att unna sig att vara nöjd. Här nedan kan du läsa min krönika i sin helhet.

 
"När jag funderade över vad innehållet i denna krönika skulle handla om landade jag i att ansatsen skulle utgå från min klippning. Nu handlar det inte om mina fagra grå strån på huvudet utan om den mer tvåhandfattade motoriserade varianten kopplad till våra buskar i trädgården.
 
De såg helt ovårdade och vildvuxna ut efter vinterns omgång och förra sommarens frånvaro av klippning. I söndags i det fina vädret var det dags att skrida till verket. Efter en timmes aktivitet med häcktrimmern såg det betydligt bättre ut. Tror till och med grannarna blev nöjda. De slipper nu alltför många spretiga grenar som hänger ned över deras asfaltsyta. Efter bortforslandet av alla grenar och kvistar satt jag mig ned och beskådade verket.
 
Insåg snabbt att när man står där med sin trimmer och fixar lite här och lite där och ser att det sakta men säkert resulterar i vackrare buskar känner man sig betydligt nöjdare. Nöjd över att man tog sig tid för att genomföra arbetet. Nöjd med att buskarna blev stiligare. Nöjd med att ytterligare ett vårprojekt kunde strykas från ”att-göra-listan”. Men också nöjd över att hela trädgården kändes gemytligare och trivsammare i och med att buskarna fixades till.
 
Efter att denna lilla endorfinkick lagt sig föll dock blicken på nästa projekt. Helt plötsligt framstod den flagnande lekstugan som det yttersta hotet mot den gemytliga och trivsamma trädgården. Dags att åter mobilisera sina krafter.
 
I Riksdagen fattas årligen en mängd beslut. Många handlar om att just justera, trimma och anpassa gällande lagstiftning till rådande verklighet. Efter månader eller i många fall år av påtalande om problemet, problemformulerande, utredande, debatterande, balanserande med annan lagstiftning voteras det i Riksdagens kammare och lagen verkställs.
 
I just det ögonblicket tystnar plötsligt alla de som velat se en förändring i just denna fråga. I nästan samma ögonblick dyker så nästa problem upp. Samma visa upprepar sig igen med problembeskrivningar, utredande och så vidare. Ett nytt problem är lokaliserat och måste åtgärdas. Lägg därtill att dessa processer pågår i ett parallellt flertal ständigt återkommande.
 
Dessa ständiga förbättringar som pågår är viktiga och måste genomföras annars väntar vildvuxenhet och flagnande ytbeläggningar. Baksidan med ständiga förbättringar är att ingen verkar se de förbättringar som hela tiden genomförs. Ingen verkar bli nöjd över det som faktiskt gjorts för blicken och fokus är redan inriktat på nästa förbättringsområde.
 
Frågan jag ställer är om vi, oavsett arbete eller projekt, ger oss tid att känna oss nöjda en stund? I Riksdagen tycker i varje fall jag att den tiden inte ges. I politikens värld ges inte det utrymmet överhuvudtaget. Om utrymmet inte ges av sig självt vem ska då skapa det?
 
Svaret är att ingen annan än jag själv kan ta ansvaret att fånga stunden och bara vara där ett ögonblick i nöjdhetens centrum. Det är bra för själen att njuta oavsett om jag varit med och baxat ett bra lagförslag genom Riksdagen eller om jag trimmat klart buskarna i trädgården hemmavid.
 
Mitt råd till dig är att inte rusa vidare till nästa problem eller projekt på ”att-göra-listan” utan att du tagit dig tid att njuta av det du åstadkommit eller varit delaktig i. Det mår du bra av och det mår även din omgivning bra av."