I detta inlägg ska jag försöka bena ut det jag anser vara huvudorsaken till rasism och främlingsfientlighet, nämligen okunskap och missförstånd, och hur och varför dessa fortfarande existerar i vår upplysta del av världen.

Ämnet är långt ifrån lätt att penetrera, men det faktum att jag under många år både bott och arbetat i andra länder, och att jag i min profession som bank och affärsman framgångsrikt gjort affärer i världens alla hörn, gör att jag anser mig som vara något av en expert på området.

Expert vågar jag kalla mig därför att jag funnit nyckeln som låser upp dörren till medvetandet och fått mig att inse hur man bör förhålla sig när man möter människor med en annan kulturell bakgrund än ens egna. Detta om man fullt ut vill förstå dem och deras reaktioner, och om man dessutom vill få dem att förstå våra reaktioner.

Mitt inlägg bygger på några vitala insikter:

• Att vi som människor både i tanke och handling präglas av den miljö och den omgivning vi växer upp i.
• Att den miljön skapar de värderingar och de tankesätt vi tillämpar i vårt dagliga liv.
• Att ett lands historia i mycket större omfattning än vi tror präglar medborgarnas tankar och värderingar.
• Att språk bara är ett verktyg för kommunikation.
• Att religiösa avarter och tankar bara existerar hos en mycket liten del av världens befolkning.

Använder vi sedan dessa fakta som grundstenar och fundament i vårt resonemang blir det lättare att förstå vad jag avser när jag i min rubricering säger att det är okunskap och missförstånd som lett fram till rasism och främlingsfientlighet.

Koden för, och åtgärderna vi måste sätta in för att råda bot på denna okunskap och dessa missförstånd stavas därför eftertanke, nyfikenhet och kunskap.

När en människa inte beter sig som vi förväntar oss, eller har ett beteende mönster vi inte känner igen, är det mycket lättare att avfärda den människan som konstig istället för att försöka ta reda på varför hon/han beter sig och resonerar som den gör. Och just ovanstående mening är den dörr till vilken vi måste hitta nyckeln för att råda bor på missförstånden och okunskapen.

Jag tror att alla människor, även bland sina egna, från gång till annan stött på situationer när vi inte förstår andra människors tankar, reaktioner och handlingar och därför avfärdar dem som konstiga? Och låt mig säga att inget kan vara mer fel!

Vad vi stället borde ha gjort är följande:

• Att innan vi avfärdar motparten som konstig, försöka förstå vilka livsbetingelser och influenser som lett fram till motpartens tankar, argument och beteende. E.g. varför resonerar de som de gör.
• För att lyckas ännu bättre kan det inte stanna där, vi måste dessutom ta reda på hur den människans ”historiska DNA” ser ut, och vad i historien som lett till det ställningstagande de intagit.

Först när vi gjort denna läxa ordentligt har vi ställt in SÄNDARE och MOTTAGARE på samma frekvens. Det är först när detta är gjort som en meningsfullt diskussion med medföljande argumentation kan föras med motparten.

Jag vill påstå att det enskilt viktigaste verktyget för ett givande samtal är att förstå varandras historiska dna och bevekelsegrunder, ty utan en sådan förståelse kan vi aldrig komma till ett läge där vi finner en lösning vi bägge är tillfreds med, och kan förlika oss med.

Det kanske till och med blir så att vi själva under processen inser att vår ståndpunkt var felaktig, och att vi nu med mer kunskap i bagaget kommit till ny insikt och därför kan ändra vår syn på en situation eller händelse. Det är just sådana insikter, och framför allt det lärande som följer med dessa som leder till att vi utvecklas som människor.

Nedanstående exempel kan användas för att tydliggöra det jag menar:

• I Sverige är att vara ung en fördel, snarare än ett hinder. Unga har dessutom oerhört stora friheter att göra både yrkesmässig och politisk karriär.
• Utbildning och teoretisk kunskap väger i vårt land tyngre än ålder och erfarenhet på de allra flesta områden.

Just ovanstående faktum är något som i stora delar av världen betraktas som mycket underligt, och något som man i andra länder framför allt i Asien, Mellanöstern, Latinamerika och Afrika har svårt att förstå.

Varför har man då svårt att förstå detta vårt svenska sätt?

• Därför att ålder i dessa delar av världen alltid måste respekteras, och därför att man aldrig argumenterar emot någon som är äldre än en själv.(Detta gäller dock inte i relationen chef kontra anställd).
• Därför att man anser att med ålder kommer erfarenhet och visdom, vilket alltid, enligt deras sätt att tänka ger bättre och mer balanserade beslut.
• Därför att familjen och familjestrukturen är viktig.

I denna fråga blir det med ens tydligt hur olika vi tänker i olika delar av världen. Vad som är naturligt i vårt land är högst onaturligt i andra länder och vice versa.

Många gånger har jag under mina år utanför Sveriges gränser fått frågan hur det kan komma sig att det i Sveriges Riksdag sitter så många unga människor? (Läs människor yngre än 50 år). Bakgrunden till deras fråga är självklart att det i deras länder är näst intill omöjligt att ens bli nominerad till valbar plats i allmänna val om man är yngre än 50 år. En anledning byggd på just inställningen att ålder är detsamma som kunskap och visdom, och att kunskap och visdom är viktiga fundament när det kommer till att fatta viktiga politiska beslut.

Om jag inte hittat den nyckel jag skrivit om i början av inlägget är risken stor att jag avfärdat deras tankar som felaktiga, och betraktat dem som mindre kunniga eller värda. Tack och lov hade jag hittat nyckeln, och just fet faktum att jag hittat den ledde fram till att jag genom att använda den kunskap jag besatt om deras historiska dna kunde förklara varför vi i Sverige har detta sätt att resonera.

Just det faktum att jag baserade min argumentation på kunskap om, och respekt för, deras hsitoriska dna gjorde att jag kunde skapa en förståelse för vårt svenska sätt att vara och tänka.

Således är slutsatsen att vi istället för att betrakta invandrare och deras sätt att tänka och vara som underligt och felaktigt, istället borde lägga oss vinn om att fullt ut förstå varför de tycker och tänker som de gör. När väl detta är gjort kan vi sedan ha en givande diskussion som leder till förståelse och framgång.

Medicinen mot okunskap och missförstånd är därför mer interaktion, och mera diskussion med våra invandrade vänner.

Resultatet av ett sådant förfaringssätt blir alltid att vi lär oss något nytt, och att vi dessutom får en chans att kritiskt granska, och kanske även ompröva våra typiskt svenska värderingar. Kanske blir resultatet att vi finner att deras sätt att tycka och tänka är bättre, och mer väl underbyggt än vårt eget.

Det är detta som kallas MÄNSKLIG UTVECKLING!