Det brukar ju heta att ”djävulen blir religiös när han blir gammal”, detsamma kan man säga gäller mig när det kommer till hur jag ser på användandet av jordens resurser.

För några veckor kom jag för första gången i kontakt med uttrycket CIRKULÄR EKONOMI, och har allt sedan jag läste om det insett hur smart och viktigt det faktiskt är att vi så långt det är möjligt använder oss av den cirkulära ekonomin i stället för av den traditionellt linjära ekonmin.

Dessutom är cirkulär ekonomi inte allt igenom ett nytt sätt att tänka. Mycket av tankarna och idéerna har vi praktiserat historiskt i det gamla bondesamhället. Skillnaden mellan det traditionella återvändandet och cirkulär ekonomi är att att det blir som på den gamla goda tiden, men utan fattigdom.

Formeln för den linjära ekonomi vi använder oss av idag ser ut på detta sätt: Råvara – Produktion – Konsumtion – Avfall – Destruktion.

Formeln för den cirkulära ekonomin ser ut på detta sätt: Råvara – Produktion – Användning – Återvinning – Användning.

Som ni säkert förstår är den stora skillnaden att vi återvinner och återanvänder råvaran flera gånger. Detta i sin tur ställer krav på att de biologiska materialen redan från början är giftfria och enkla att kompostera. På motsvarande sätt måste de tekniska materialen likt plast, metaller och legeringar redan initialt vara designade på ett sådant sätt att de kan återanvändas med ett minimum av energiförbrukning. Självklart utan att vi behöver göra avkall på funktionalitet och kvalitet.

Görs detta på rätt sätt menar Professorn i innovation och miljöstrategi vid Bradford universitetet i England, Peter Hopkinson att det i framtiden inte kommer att existera något avfall.

Enligt samme man producerar dagens moderna europeisk medborgare någonstans mellan 10 och 20 ton avfall per person och år: Enligt honom borde den siffran snarare som högst ligga runt 3 ton för att vi långsiktigt ska klara jordens miljö på ett bra sätt.

Vidare säger han att cirkulär ekonomi är en positiv modell, inte en antikonsumtionsmodell. Med en sådan modell får man återkommande pengaströmmar från samma material istället för att låta dem gå förlorade i systemet.

Fortsätter vi på inslagen väg utan att successivt ersätta den linjära ekonomin med den cirkulära ekonomin kommer vi i rasande takt att komma till en punkt där det inte finns ren luft och friskt vatten nog för jordens medborgare.

Således finns inget alternativ till att övergå till ett cirkulärt ekonomiskt tänkande.

Därför är det viktigt att framför allt miljövänner, innovatörer och företag, men även vanliga människor, inser fakta, accepterar utmaningarna, och söker produktionslösningar och affärsmodeller som stödjer den cirkulära ekonomin.

Förespråkarna för cirkulär ekonomi är noga med att betona att det finns god lönsamhet i den cirkulära ekonomin och i cirkulära affärsmodeller. Detta genom att det mervärde som adderas till råvaran i tillverkningsprocessen kan bevaras genom återanvändning. Något som i sin tur ger kunden ett lägre pris och företaget högre lönsamhet.

Ellen MacArthur Foundation har i samarbete med McKinsey tagit fram en rapport som visar att ett globalt skifte till cirkulär ekonomi skulle ge besparingar på 500 miljoner dollar, 100.000 nya arbetstillfällen och en minskning av avfallet med 100 miljoner ton över en period på 5 år om övergången sker i större skala.

Den globala utvecklingen mot cirkulär ekonomi är fortfarande i sin linda även om delandeekonomin växer stadigt och ser ut att ha skaffat sig ett stabilt fotfäste.

I framtiden kommer vi säkert att se mer av detta. En utveckling där vi i stället för att äga saker betalar hyra efter brukande kommer med cirkulär ekonomi att bli betydligt vanligare än idag. Måhända blir det så att vi i framtiden uppgraderar våra bilar i stället för att köpa nytt. Uppgraderingar som sker på liknande sätt som med uppdatering av programvara. Man bygger helt enkelt framtidens bilar enligt ett modulkoncept som medger framtida uppgraderingar.

För den unga generationen mellan 18 – 25 är funktionalitet en mycket viktigare parameter än ägande, dessutom sätter de stort värde på hållbara varumärken.

Utvecklingen mot en världsbild där ”less is more” är redan verklighet. Borta är tiden när vi människor hela tiden strävar efter att samla på oss mer och mer prylar för att visa vår framgång. I morgondagens samhälle kommer framgång snarare att visas genom att klara sig med så få ägodelar som möjligt. Vi kommer precis som jag sa tidigare att få ett samhälle där man betalar för användande, snarare än för ägande.

Som politiker ser jag därför stora möjligheter för Umeå att ta ledningen i Sverige och Europa vad gäller utveckling och implementering av cirkulär ekonomi. 

Jag grundar min uppfattning på det faktum att vi i Umeå har de grundkomponenter som behövs för att ta ledningen inom detta område.

I Umeå finns redan:

• Ett av Sveriges ledande universitet.
• En ung välutbildad miljömedveten befolkning.
• Bra system för att via forskning och inkubatorer ta projekt från ide till säljbara produkter och hållbara affärsmodeller.

Min uppmaning till mina kollegor inom politiken blir därför: Låt oss omedelbart sätta oss ner och planera för hur vi ska få detta att hända och bli Sveriges ledande kommun vad gäller cirkulär ekonomi och hållbart tänkande.

Ju mer jag tänker på det ju tydligare blir bilden av Umeå som Europas Huvudstad för Cirkulär Ekonomi.