Det är hög tid att föra upp frågan om vad som är god och sund kommunal ekonomi på agendan!

Allt sedan slutet av 1980-talet har landets kommuner gjort organisatoriska förändringar som jag anser är direkt förödande för den kommunala ekonomin. Förändringar som sedan ska bäras av oss skattebetalare.

Som ekonom och bankman vill jag bestämt hävda att kommunstyrelsen har samma ansvar för kommunens resultat och balansräkning som en företagsledning har för ett företags resultat och balansräkning.

Därför är det svårt för undertecknad att förstå varför man i landets kommuner handlar och gör som man gör. Det enda som betyder något i slutändan är trots allt RESULTATET PÅ SISTA RADEN i kommunens resultaträkningen, ty det är detta som visar om kommunen drivs på sunda ekonomiska grunder eller inte.

Därför är det en gåta för mig att landets kommuner ägnar sig åt organisatoriska företeelser som gör att ekonomin när man räknar samman totalen blivit betydligt sämre än med den gamla typen av kommunal organisation.

Vad är det då jag talar om?

Låt mig nedan i punktform lista några av de företeelser jag avser:

• En uppdelning av kommunens ansvarsområden i egna förvaltningar, med egen budget, som utan totalekonomisk sammanvägning, beslutar och genomför åtgärder utan att ta hänsyn till hur dessa beslut och åtgärder slår på andra förvaltningar i kommunen.
• Konkurrensutsättning och upphandling av kommunala service tjänster.
• Mångdubbelt större administration för att utföra samma arbete.

Låt mig ge några exempel på vad jag menar med ovanstående.

En uppdelningen i förvaltningar med eget styre, budget och ekonomi kan få oväntade och underliga konsekvenser!

Låt säga att skolkontoret en bit in på året upptäcker att de med nuvarande takt kommer att slå i budgettaket och förbruka mer pengar än budgeterat, och som ett resultat av detta beslutar att lägga ner en skola för att slippa betala hyra till fastighetskontoret och på så sätt spara pengar.

För fastighetsförvaltningen kommer detta att resultera i att man står med outhyrda lokaler vilket skapar ett hål i deras budget.

Frågan man ska ställa sig är vilket resultatet av detta blir på sista raden i resultaträkningen för hela kommunen?

Min syn på saken är att det i bästa fall leder till ett oförändrat resultat då skolkontorets besparing till fullo äts upp av fastighetskontorets förlust. Mest troligt år dock att denna nedläggning av skolan leder till en totalekonomisk förlust för kommunen. Anledningen är att kommunen sannolikt i och med nedläggningen drabbas av ökade kostnader för elevernas resor och skolskjutsar.

Således har skolkontorets vinst, som till fullo äts upp av fastighetskontorets förlust, lett till merkostnader i stället för besparingar för kommunen.

Samma sak gäller när man upphandlar kommunal service istället för att driva verksamheter i kommunal regi.

Den faktor som lätt glöms i ekvationen är att det hos landets kommuner finns många människor anställda som av en eller annan anledning inte kan få jobb hos privata aktörer. Hos kommunen utförde dessa människor ett arbete och uppbär lön. Måhända tar arbetsuppgiften aningen längre tid att utföra än den kunde ha gjort i privat regi, men detta till trots blev arbetet ändock utfört.

När så upphandlingen görs blir dessa människor utan arbete och måste därför uppbära socialbidrag!

För kommunen blev det inte dyrare med en privat aktör som utför det kommunala servicearbetet. Dock hävdar jag att man till ekvationen måste lägga till kostnaden för de socialbidrag dessa människor nu måste uppbära i och med att de nu saknar arbete och försörjning.

Sammanräknat blir därför utförande av kommunala service tjänster i privat regi en förlust affär för landets kommuner.

Dessutom är det tveklöst så att den administration som tidigare utfördes centralt, i och med uppdelningen i förvaltningar blivit multiplicerad flera gånger om i och med att varje förvaltning sköter sin egen administration. Att detta blir dyrare behöver man inte vara professor för att räkna ut.

Med detta sagt vill jag därför föreslå att vi besinnar oss och försöker tänka igenom hur vi bäst organiserar det kommunala arbetet.

Att vi gör en uppdelning i förvaltningar kan jag till viss del köpa, dock vill jag att vi centraliserar all administration till en gemensam administrativ enhet.

Dessutom vill jag att denna administrativa enhet inför varje politiskt beslut levererar en konsekvens analys till kommunalfullmäktige som klart och tydligt redovisar det ekonomiska utfallet för beslutet i fråga. Inför varje beslut behövs en redogörelse för hur ett beslut i ena eller andra riktningen påverkar resultatet på den sista raden i den kommunala resultaträkningen.

Politiskt kommer jag därför att driva på för att få nödvändiga förändringar till stånd som gör att morgondagens kommunstyrelser måste ta ett större totalekonomiskt ansvar.

Som vanligt bygger dessa mina tankar på min insikt om att:

”Hemligheten till en framgångsrik morgondag ligger gömd i de beslut vi fattar idag”.