Nu har den ansedda internationella hjälporganisationen Oxfam i sin senaste rapport bekräftat fakta som jag lyft fram i flera tidigare blogginlägg.

I deras senaste rapport kan vi utläsa att den rikaste 1% av världens befolkning under nästa år kommer att äga mer än de övriga 99% gör tillsammans. Vi kan dessutom se att deras förmögenheter ökat lavinartat i storlek under de sista 5 – 10 åren.

Förhoppningsvis får denna rapport större utrymme i debatten än den jag åstadkommit med mina tidigare blogginlägg!

Trots allt är ju Oxfam mer kända och respekterade än en liten politisk bloggare i Norrland. Men jag kan trots allt inte låta bli att känna mig lite stolt över det faktum att jag lyfte upp problemet till ytan långt före Oxfam. Tillfredställelse är nog ordet som bäst beskriver hur jag känner just nu.

Hur har det då blivit på detta sätt på vår jord? Hur kommer det sig att 99% av jordens befolkning stillasittande sett på medan de som tillhör 1% skaran skott sig på allas vår bekostnad?

Svaret är lika kort som koncist!

Därför att politiken av idag helt saknar ideologisk debatt.

Jag är helt säker på att min slutsats är rätt och riktig, och att det är just avsaknaden av ideologisk debatt inom politiken som gjort att ”fåtalet obemärkt kunnat tillskansa sig bestämmanderätten över flertalet”.

Hade vi haft en intensiv ideologisk debatt både i Sverige och resten av världen hade detta aldrig kunnat slinka obemärkt igenom. Där gårdagens debatter inom politiken handlade om ideologi och ideologiska skillnader, handlar dagens politiska debatter snarare om att lyfta ut frågor ur sitt sammanhang, och att i stället debattera frågorna snarare än ideologin.

En värld där politiken handlar om små frågor utlyfta ur helheten är direkt förödande, och kan med de medel och resurser världens rikaste 1% förfogar över med lätthet ge precis det resultat som Oxfam nu lyfter fram. Det är precis detta scenario jag varnat för  under en längre tid, och som fått mig att författa inlägg om ideologi och Demokratisk Socialism.

Det är, och har alltid varit så, att den som har mycket alltid vill ha mer. Det finns så att säga ingen gräns för hur stor deras girighet kan bli.

Att de sedan måste vandra över lik för att nå sitt mål spelar ingen roll i sammanhanget. Inställningen är enkel, finns möjligheten att berika sig ännu mer ska den användas på effektivaste sätt, detta oavsett vem och hur många som drabbas av sagda handling.

Just därför måste vi återföra den ideologiska debatten till politiken. Den ideologiska doktrinen som ett politiskt parti bygger sin politik på är ju trots allt politikens verkliga kärna, och det som styr hur politiken ska utformas framgent.

Därför måste den ideologiska debatten snarast återupptas. Själv kommer jag att lyfta upp den lika uppenbara som briljanta slutsatsen Olof Palme kom fram till när han skapade doktrinen om den Demokratiska Socialismen.

Demokratisk Socialism handlar i grund och botten om att skapa system som effektivt ser till att girigheten hos Sveriges och världens rikaste del av befolkningen hålls på en kontrollerbar nivå. Det handlar om att genom politiska beslut tillse att vi har system som säkerställer att ”Flertalet alltid har makten över fåtalet”, inte det omvända.

Personligen är jag helt övertygad om att ett snart införande av ideologisk debatt kommer att leda till en situation där Sveriges och världens befolkning inser att den enda vägen framåt är socialistisk politik och Demokratisk Socialism. Detta utan att för den skull beröva den rika delen av världens befolkning dess rikedomar. Den Demokratiska Socialismen verkar snarare som ett verktyg för att hålla rikedomarnas storlek, och människors girighet inom rimliga gränser.

Som vanligt avslutar jag med det som för mig är självklart i livet, nämligen:

”Hemligheten till en framgångsrik morgondag ligger gömd i de beslut du fattar idag”