I näringslivssidorna på SvD florerar nu ryktet att IMF-styrelsen beslutat att ge ett nekande besked rörande deltagandet i ett tredje stödprogram för Grekland. Landets höga skuldnivå och den dåliga historiken vad gäller reformimplementering sägs ligga bakom beslutet.

Är jag förvånad – NEJ inte det minsta!

Redan när IMF kom med utspel om att euroområdets långivare måste gå med på skuldlättnader för Grekland hade jag klart för mig varthän det barkade. Sedan kan vi alla ställa oss frågan om detta är en medveten strategi för att driva Grekland till ännu tuffare reformer eller inte?

IMF är ju som bekant del av det som i dagligt tal benämns som ”trojkan”.

Kanske finns det en del sanning i den ledare som Kajsa Ekis Ekman skrev i ETC häromdagen – En ledare som väckt ont blod inte minst hos GP’s Håkan Boström som beskyller Ekis Ekman för både det ena och det andra.

Läser man hennes ledare och även de öppenhjärtiga intervjuer som tidigare publicerats med Greklands förre finansminister Yanis Varoufakis går det att se att hon i många delar har rätt i sina antaganden och slutsatser.

Både ledaren och intervjuartiklarna skildrar rätt bra det spel som tagit plats bakom stängda dörrar mellan Grekland och Euroländerna under tysk ledning.

Vi kan fråga oss vad som avsågs i ett svar till Varoufakis där man från EU håll sa på följande sätt: ”Du har rätt i vad du säger men vi tänker krossa er i alla fall”.

Eller av betydelsen bakom Dr. Schäubles  uttalande om att: ”Vi kan aldrig tillåta att val ändrar något”.

Kanske är det så att dessa uttalanden tillsammans med en massa andra mer eller mindre fula metoder är det som fick Papandreou att utbrista att det verkar som om Trotskij hade rätt när han sa att man inte kan ha socialism i ett land.

Hursomhelst tycker jag personligen att utspel som dessa påvisar precis det jag skrivit om i tidigare inlägg – Nämligen att EU-eliten inte är mottagliga för ekonomiska argument, och att de inte skyr att bryta mot DEMOKRATISKA spelregler för att skydda sina egna ideal och intressen.

Jag är beredd att skriva under på påståendet att Grekland aldrig tillåtits fatta några egna beslut utan bara tvingade till att rösta JA eller NEJ till de olika diktat som kommit från Berlin och Bryssel.

Enligt artikeln i SvD benämns skillnaden mellan det IMF anser i skuldfrågan ligga väldigt långt ifrån det som Euroländerna anser. Jag kan inte tolka detta på annat sätt än att IMF anser att Euroländerna ovilja att skriva ner skulderna är orättfärdig.

När nu IMF vägrar delta i ett tredje stödpaket givet på nuvarande premisser får det anses som ytterst sannolikt att det får avsevärda konsekvenser för Tysklands möjlighet att få stödpaketet att passera genom Förbundsdagen.

Hela detta spel är bara ett sätt att förlänga pinan för det grekiska folket. Därför är frågan om inte Ekis Ekmans förslag, som likt mitt förslag i ett tidigare inlägg säger att den bästa lösningen på lång sikt för den grekiska befolkningen är att försätta Grekland i konkurs och börja om från början med en egen valuta?

Dessutom bör vi alla ställa oss frågan vilket land som blir nästa offer för ”trojkan”?

En sak är dock klar – EU är sedan länge en ODEMOKRATISK apparat som inte följer DEMOKRATISKA spelregler. Ett Sverige lett av en Socialdemokratisk regering kan och bör aldrig acceptera och blunda för detta. Därför måste vår regering driva EU i en riktning som respekterar DEMOKRATISKA beslut tagna av DEMOKRATISKT valda regeringar i DEMOKRATISKA medlemsländer, detta oavsett av om de är socialistiska eller regeras efter en annan ideologisk uppfattning.

Det är väljarna och inte en EU elit som ska bestämma vilken typ av politik som ska drivar i de respektive medlemsländerna.

”Hemligheten till en framgångsrik morgondag ligger gömd i de beslut vi fattar idag”