När vi tittar på politik i allmänhet och politiker i synnerhet går det inte att värja sig från det faktum att politik i vår nutid blivit till en sorts snabbfotad populistisk popularitets kampanj som innebär att det är viktigare vilken för stunden gällande populistisk strömning man tillhör än vilken politik man driver.

Det verkar som om politiken mer är frågan om klubben för inbördes beundran än något som faktiskt strävar mot att lösa problemen. Eller i vart fall är det så det upplevs av gemen man när jag frågar runt. Vad jag får höra är att de upplever att det i rikspolitiken ser ut att spela mer roll vilka samtidsvärden man förknippas med än vilken ideologi man företräder.

Just nu är feminism och feministisk politik modeorden för dagen. Medan detta genomsyrar all debatt frågar sig väljarna hur detta kan lösa deras vardagsproblem och de frågor de ser som viktiga att lösa. Låt mig därför säga en sak – Politik handlar inte om en popularitetstävling politiker emellan – Politik handlar om att föra en politik som löser Sveriges problem och inget annat.

Denna farsot är vida spridd i rikspolitiken – Däremot råder motsatsen inom kommunalpolitiken där fokus både historiskt och i dagsläget alltid handlat om att göra det som är bäst för kommunen och därmed dess medborgare. Att få budgeten att gå ihop, att få skolan att fungera och att få ihop ekvationen med fler äldre i behov av hjälp innebär att våra kommunpolitiker inte har tid att ägna sig åt populism – I kommunpolitiken är man fult upptagna med att lösa problem.

Därför vill jag ge landets alla kommunpolitiker en eloge för allt det hårda arbete ni lägger ner varje dag för att lösa problemen.

Till alla riksdagspolitiker vill jag säga följande:

Sluta med populismen och börja föra ideologisk debatt och en politik som går i linje med ideologin.

En personlig analys av läget i Sverige är att människorna/väljarna efterfrågar just detta – Konkret politik byggd på ideologisk övertygelse. Att opinionerna svänger som de gör är inget annat än en missnöjseyttring från en desperat väljarkår som upplever att ingen tar dem och deras problem på allvar och gör något åt saken.

Som Socialdemokrat är jag övertygad om storheten i vår ideologi och det är därför jag bestämde mig för att engagera mig politiskt i större utsträckning än tidigare.

Sverige står inför stora utmaningar:

• Hög arbetslöshet.
• Bostadsbrist.
• Dåligt fungerande sjukförsäkring.
• Dåligt fungerande a-kassa.
• Försämrad välfärd (i vart fall för de mindre bemedlade)
• Ökade klassklyftor och snabbt ökande inkomst- och förmögenhetsskillnader.
• Ökat socialbidragsberoende som spräcker de flesta kommunala budgeter.
• Dåligt fungerande integrations- och migrationspolitik.
• Osäkra anställningsvillkor som skapar stress.
• Stort brister vad gäller personal i vården

Det är lösningar av ovanstående problem som behövs för att stilla väljarkårens oro och de snabba svängningar vi ser i väljarsympatierna för närvarande – Vi behöver politisk dådkraft och handling istället för feministisk populism för att lösa Sveriges problem och utmaningar.

KÄRLEK – SOLIDARITET – MÄNNISKORS LIKA VÄRDE är värderingar som jag brinner för och dessa ideologiska kärnvärden innebär att vi Socialdemokrater ska jobba stenhårt för att förverkliga att dessa kärnvärden får fullt genomslag och omfattar alla i samhället.

Därför ska vi sluta ägna oss åt populism och återgå till det vi historiskt gjort bäst – Nämligen bygga ett JÄMLIKARE Sverige för både kvinnor och män. Ett Sverige där alla känner sig inkluderade och mår bra och faktiskt känner att vi politiker tillvaratar deras intressen.

Stora satsningar på jobbskapande åtgärder – stärkt sjukförsäkring – stärkt a-kassa – återinförd förmögenhetsbeskattning för de rika – återinförd bostadsförsörjningslag – stärkt arbetsrättslagstiftning – stoppad möjlighet att skatteplanera – minskade inkomst – och förmögenhetsklyftor och en väl fungerande integrations- och migrationspolitik är alla exempel på politiska åtgärder som stabiliserar opinionssvängningarna betydligt bättre än populism och feminism.

Politik är inte populism och feminism – Politik är hårt arbete för att bygga ett bättre och mer välmående Sverige.

”Hemligheten till en framgångsrik morgondag ligger gömd i de beslut vi fattar idag” 

Jag har i tidigare inlägg skrivit om bristen på bostäder och hur vi råder bot på bristen. Jan Björklund och FP gjorde i dagarna ett utspel om att vi måste förändra bostadspolitiken och få igång byggandet av nya bostäder.

Att vi måste få igång ett massivt byggande av nya bostäder – företrädesvis hyresrätter råder det inga tvivel om – Däremot har vi helt skild uppfattning om hur detta ska utföras.

Man kan fråga sig i vilken värld Jan Björklund lever när han säger att tillåtande av marknadshyror är vägen till fler bostäder?

Dessutom ondgjorde han sig över Hyresgästföreningens inflytande över hyressättningen och anklagade dem för att vara skyldiga till att det inte byggs tillräckligt många nya lägenheter i Sverige.

Dock tror jag att Jan Björklund och FP helt glömt att ställa sig frågan om vem som ska hyra de bostäder som byggs med löften om fri hyressättning?

Jag antar att han med sitt förslag vill bygga lägenheter av hög standard i centrumkärnorna så att alla som säljer sin villa med stora vinster på ålderns höst ska kunna flytta in till centrum för att njuta av närheten till affärer och restauranger.

Marknadshyror innebär att bara de som har råd att betala kommer att ha råd att hyra. Vad han helt sett ut att missa är alla de som står i bostadskö efterfrågar bostäder med rimliga hyror – Hyror som innebär att även de har råd att hyra en bostad.

Jag har sagt det tidigare och upprepar det igen:

Vägen till nybyggnation av hyresrätter går inte via marknadshyror den går via en återinförd Bostadsförsörjningslag!

Med Bostadsförsörjningslagen på plats tvingas allmännyttan bygga nytt i stor skala för att landets kommuner ska kunna klara av lagkravet om att alla som behöver en bostad ska få en. Avskaffandet av lagen hade bara ett enda syfte och det var att avskaffa den prispress på hyresnivåerna som hindrade de privata fastighetsägarna att höja sina hyror och tjäna mer pengar.

Att nu Björklund ondgör sig över Hyresgästföreningen är ett uttalande i samma anda då Hyresgästföreningen i mångt och mycket är det sista slaget som måste vinnas i kampen för att kunna införa fri hyressättning.

Den värld Björklund företräder ser helst att det finns brist på bostäder då det är just bristen på bostäder som pressar upp hyresnivåerna. Med höga hyresnivåer tjänar fastighetsägarna mer pengar därför är det lätt att se vem Jan Björklund sympatiserar med – En sak är dock klar och det är att han varken står på de bostadssökandes eller inte står hyresgästernas sida.

Därför säger jag nej till fri hyressättning  – Hyresnivåerna måste hållas i schack så att ALLA har råd att bo i lägenhet. Tak över huvudet kan inte vara en förmån endast för de bättre bemedlade – Rätten till en bostad måste gälla ALLA.

Med en återinförd Bostadsförsörjningslag kommer landets kommuner att via allmännyttan tvingas att bygga för att klara av att möta lagkraven – När utbud och efterfrågan möts sjunker priserna. Helst ska utbudet vara aningen högre än efterfrågan då detta leder till ännu lägre hyror.

Dessutom ska allmännyttan vara dominerande på marknaden för hyresrätter och sätta den hyresnivå som ska gälla för alla som bor i hyresrätt.

Rätten till en bostad med rimlig hyra överskuggar vida de privata hyresvärdarnas önskemål om högre vinster.

”Hemligheten till en framgångsrik morgondag ligger gömd i de beslut vi fattar idag” 

Historiskt har Socialdemokraterna och arbetstagarnas organisation LO varit synonyma med varandra – Det har inte rått några tvivel om att äktenskapet inneburit en fördelning där Socialdemokratin företräder arbetarkollektivet politiskt emedan LO sett till att implementera Socialdemokratisk politik i avtalsrörelserna.

Första Maj har av tradition varit en gemensam dag där vi marscherat sida vi sida för bättre arbetsvillkor, rättvisa löner och större JÄMLIKHET. Det sista årtiondet har dock präglats av den slentrian som många gånger infaller i ett äktenskap och där parterna många gånger istället för att göra saker tillsammans arbetar på var sin kant.

Därför är det hög tid att vi förnyar äktenskapslöftena och tajtar till äktenskapet!

Socialdemokratin och LO har historiskt ansetts utgöra arbetarrörelsens två ben – Ben nödvändiga för att kunna gå utan proteser eller andra konstlade hjälpmedel. Därför är LO lika viktiga för Socialdemokraterna som Socialdemokraterna är för LO och Sveriges samlade arbetarrörelse.

En separation mellan Socialdemokratin och LO skapar inget annat än två halta och lytta organisationer som saknar förmåga att springa i samma takt som övriga Sverige.

Personligen tror jag att arbetarkollektivet och framförallt människorna som ingår i densamma känt sig svikna av oss Socialdemokrater och känt att vi inte längre för en politik som löser deras vardagsproblem. Det kan till och med vara så att de känner att politiken inte tar deras åsikter på allvar och att politiken är en klubb för inbördes beundran.

Måhända har det delvis varit så men största felet tror jag ligger i just slentrianen och i att vi inte pratat ideologi och värderingar när vi pratat politik.

Det är därför vi ska rätta till detta – Förnya äktenskapslöftena och säkerställa att äktenskapet är stabilt och beständigt för all framtid. Vi ska så länge bägge är i livet inte sätta oss i den situation som många än änkor och änklingar upplever när ena halvan av deras liv plötsligt försvinner.

Så länge bägge är i livet och existerar ska vi fortsätta bygga på den starka enighet ock kraft som ett parförhållande utgör. Ensamma och var för sig är vi måhända hyfsat starka – Tillsammans blir vi en kraft att på allvar räkna med.

Vi ska aldrig tro att borgerligheten ödslat så mycket kraft på att försvaga fackföreningsrörelsen och LO om det inte vore därför att de sett ett SAP och LO i förening som ett hot mot den politik de företräder.

Socialdemokratin vilar på ideologiska kärnvärden som är lika starka idag som någonsin tidigare. Innebörden av KÄRLEK – SOLIDARITET – MÄNNISKORS LIKA VÄRDE har inte förändrats. Det som inträffat är att slentrianen inneburit att vi inte nog tydligt talar om ideologin och betydelsen av ideologin.

• Det finns bara ett arbetareparti som på allvar står upp för starka arbetsrättsliga regler på arbetsmarknaden.
• Det finns bara ett parti som på allvar jobbar för ett mer JÄMLIKT Sverige med minskade inkomst- och förmögenhetsklyftor.
• Det finns bara ett parti som envetet står emot alla propåer och förslag om lägre ”trösklar” in i arbetslivet som i förlängningen är ett annat ord för osäkrare/otryggare anställningar och slopade arbetsgivareavgifter.
• Det finns bara ett parti som står upp för starka sociala trygghetssystem i form av sjukförsäkring och a-kassa.
• Det finns bara ett parti som företräder arbetarklassen – Partiets stolta namn är Sveriges Socialdemokratiska Arbetareparti.

Låt oss därför i ord och handling visa Sveriges arbetarekollektiv att vi Socialdemokrater menar allvar genom att i alla lägen driva den politik som gör att klyftorna minskar – att välfärdssystemen återställs – och att Sveriges befolkning får hoppet åter och kan se Socialdemokratin som svaret på en ljus framtid med stora framtidsförhoppningar. En framtid att längta till snarare än en framtid att frukta.

”Hemligheten till en framgångsrik morgondag ligger gömd i de beslut vi fattar idag”

När jag tittade på debatten i Aktuellt på torsdag kväll mellan Tomas Eneroth och Ulf Kristersson öppnades för ett samarbete om migrations- och integrationspolitiken. Denna öppning ska vi ta vara på och smida medan järnet är varmt.

Nuläget där invandrarfrågan och migrationspolitiken dominerar debatten så kraftigt i alla medier skapar en handlingsförlamning vad gäller alla andra frågor – därför måste denna fråga lösas så att vi kan gå vidare och fokusera på alla de utmaningar som ligger framför oss i byggandet av ett bättre och mer JÄMLIKT Sverige.

LO*s förslag om samarbete mellan S och M i frågan kan därför ses som ett bra förslag. Dock vill jag gå ännu ett steg och se till att skapa en migrations- och integrationspolitik med så brett parlamentariskt stöd som möjligt.

Att skapa ett brett parlamentariskt stöd i frågan innebär att vi kan sjösätta en politik som kommer att verka för lång tid framåt – Dessutom innebär en bred överenskommelse att vi kan lägga frågan bakom oss. Med detta gjort kommer debatten att dö ut, och när SD’s huvudfråga försvinner från agendan innebär det att de måste börja driva politik på riktigt och debattera andra frågor, och hur de tänkt lösa dessa utan att hela tiden hänvisa finansieringen till minskad invandring.

Jag tror att en överenskommelsen med lätthet kan slutas mellan S,M,C,FP och KD, sannolikt kan vi få MP med oss på tåget. Hur Vänsterpartiet ställer sig i frågan är svårare att uttala sig om, dock är min förhoppning att de rätar in sig i ledet och skriver under överenskommelsen. Om SD vill ansluta sig till överenskommelsen ser jag inga problem med detta – Om så blir fallet har vi en överenskommelse som delas av alla partier.

Huvudsyftet med överenskommelsen är trots allt att nr 1: Lösa problemet med migrationspolitiken och skapa en hållbar migrations- och integrationspolitik samt att en gång för alla tysta den ovärdiga debatt som för närvarande pågår.

I överläggningarna måste alla ha ett öppet hjärta och sinne och vara beredda att ge och ta. I just denna fråga måste vi vara oerhört pragmatiska och sätta en lösning av frågan framför partipolitik och traditionellt käbbel som bara roar oss politiker.

Som diskussionsunderlag för ett framtida förslag tycker jag därför att vi Socialdemokrater kan använda de förslag jag presenterat på området och därifrån starta förhandlingarna.

”Hemligheten till en framgångsrik morgondag ligger gömd i de beslut vi fattar idag”

Näst efter allas rätt till arbete är JÄMLIKHET och minskade inkomst- och förmögenhetsklyftor det som kommer högst upp på den Socialdemokratiska agendan enligt mitt sätt att se på vår ideologi.

KÄRLEK – SOLIDARITET – MÄNNISKORS LIKA VÄRDE är tunga värdegrunder och blir sammanslagna till den Demokratiska Socialismen, dvs. den doktrin på vilken all Socialdemokratisk politik vilar.

Allt sedan förmögenhetsskatten avskaffades 2007 så har klyftorna i samhället ökat i allt snabbare takt. Tittar vi sedan på Thomas Pikettys teser så påvisar han att förmögenheterna växer både för de som är lata och inte aktivt arbetar för att öka sin förmögenhet liksom för de som aktivt driver företag och därigenom ökar sin förmögenhet.

Därför ska förmögenhetsskatten återinföras för att skapa ett JÄMLIKARE samhälle. Dock är min tanke att den ”nya” förmögenhetsskatten inte ska träffa vanliga människor utan bara de som är rika. Därför ska permanentbostad och fritidshus inte räknas in i förmögenhetsskatteunderlaget innan övriga samlade tillgångar överstiger 5.000.000 kronor. Detta därför att bostaden ska ses som just en bostad och inte som en pengaplacering.

Jag kommer inte i detalj att gå in på exakt hur jag vill lägga upp det men jag tillhandahåller en schematisk förklaring till ett lättfattligt system för förmögenhetsskatt enligt nedan.

Så här har jag tänkt mig:

Gifta par ska inte sambeskattas om den samlade förmögenheten understiger 10.000.000 kronor. Överstiger den samlade förmögenheten 10.000.000 kronor ska de sambeskattas i sin helhet.

Privatpersoner och förvaltningsbolag som bara ägnar sig åt förvaltning utan att driva aktiv näringsverksamhet ska omfattas av förmögenhetsskatt enligt följande:

• För förmögenheter över 2.000.000 betalas en förmögenhetsskatt om 2% för förmögenhet mellan 2.000.000 och 10.000.000 kronor.
• En permanent bostad och en fritidsbostad per skattskyldig räknas inte in i skatteunderlaget för förmögenheter understigande 5.000.000 kronor. I det fall förmögenheten överstiger 5.000.000 kronor ska fastigheterna i sin helhet räknas in i underlaget för förmögenhetsskatt och belastas med densamma.
• För förmögenheter mellan 10.000.000 kr upp till 50.000.000 kronor tillkommer ytterligare 1% förmögenhetsskatt för de delar som överstiger 10.000.000 kronor.
• För förmögenheter över 50.000.000 kronor tillkommer ytterligare 1% förmögenhetsskatt för de delar som överstiger 50.000.000 kronor.
• Förvaltningsbolag utan aktiv näringsverksamhet ska betala förmögenhetsskatt med samma procentsatser som privatpersoner enligt ovan. Förmögenhetsskatten ska i sin helhet belasta bolaget och inte dess ägare.

Utöver detta tänker jag mig att gifta par som sammantaget har förmögenheter överstigande 10.000.000 även måste inkludera minderåriga barn i förmögenhetsskatteunderlaget.

Som ni säkert upptäcker är mitt förslag till förmögenhetsskatt utformat för att bara träffa de med stora förmögenheter. Att jag valt att göra så är därför att detta är vad vi Socialdemokrater menar när vi pratar om traditionell Socialdemokratisk fördelningspolitik.

En förmögenhetsskatt enligt mitt förslag skulle tillföra statskassan betydande belopp som i sin helhet ska användas för att stärka välfärdssystemen och skapa nya arbetstillfällen.

När det gäller arvs och gåvoskatt vill jag återinföra de skattesatser som tidigare gällde på området men mot följande kriterier.

• Arvs- och gåvoskatt ska inte utgå mellan gifta makar.
• Arvs- gåvoskatt ska bara träffa de som ärver eller under en 10 års period erhåller gåvor överstigande 2.000.000 kronor.
• Att nuvarande regler för fördelning i mors- respektive farsarv kvarstår.

Även i detta avseende vill jag alltså undanta de allra flesta från arvs och gåvoskatt och bara belasta de som ärver eller i gåva får ansenliga förmögenheter eller bolag.

”Hemligheten till en framgångsrik morgondag ligger gömd i de beslut vi fattar idag”

Dagens inlägg hämtar sin inspiration ur flera av de inlägg jag tidigare gjort om läget i EU och EU parlamentet. Dessutom från en ledare Johan Ehrenberg har skrivit i dagens ETC med titeln ”Pikkettys demokratiska Europa. Men mest av allt kommer inspirationen till blogginlägget från Pikketys egna slutsatser och sanningar om läget i EU.

För egen del har jag under ganska lång tid argumenterat för att EU är odemokratiskt, och för att EU helt domineras av en tysk nyliberal politisk agenda och en starkt tyskinfluerad Europeisk Centralbank ECB som dessutom ligger i Tyskland.

Jag har framfört kritik därför att EU’s inriktning för närvarande åsidosätter demokratiska spelregler och att EU i allt för stor utsträckning ensidigt gynnar de redan rika och att detta leder till OJÄMLIKHET.

Tittar vi på några av Thomas Pikketys konstateranden och sanningar blir detta ännu mer uppenbart. I hans senaste bok med titeln ”Kan vi rädda Europa?” säger han bland mycket annat följande:

• Att EU är världens största ekonomi med en samlad BNP på 15.000 miljarder euro om man lägger ihop alla EU länder.
• Att EU medborgarna är rikast i världen.
• Att alla EU länders samlade statsskulder är 10.000 miljarder euro samtidigt som de samlade privata förmögenheterna bland EU’s medborgare är 50.000 miljarder euro.
• Att det i själva verket är så att EU’s medlemsländer är skyldiga sig själva hela det belopp som kallas statsskuld om man ser till hela EU.
• Att de privata förmögenheterna hela tiden växer trots att BNP tillväxten under rätt lång tid stått mer eller mindre stilla.
• Att en enkel liten förmögenhetsskatt skulle rätta till ALLA statsskulder om bara viljan fanns.

Så långt Pikketys konstaterande av reella fakta som inte kan ifrågasättas därför de är just en beskrivning de faktiska omständigheterna vad gäller ekonomin i EU.

Utöver detta ställer han en hel del frågor som i sak borde vara ganska lätta att förstå och fatta beslut om.

Han frågar sig bland annat följande:

• Varför EU använder sig av ett system där stater ställs mot varandra och utelämnas till en verklighet där en privat finansmarknad sätter olika räntor på stater utan annan anledning än att man kan göra detta?
• Varför man ska ha olika riskbedömning och olika hög statslåneränta i länder som har gemensam valuta?
• Hur EU kan tillåta dagens system som verkar i omvänd riktning och skadar många EU länder – Ett system som istället för att skydda enskilda medlemsländer från spekulation genom sin uppbyggnad uppmuntrar finansmarknadens aktörer att göra precis detta?
• Hur man trots att man har en gemensam valuta euron – och därmed har avsagt sig rätten att som land devalvera fortfarande inte har en gemensam statsskuld och därmed gemensamt ansvar för att reglera densamma?
• Varför staternas ränta inte är gemensam eftersom man har en gemensam valuta?

Som ni ser är även frågorna många – Dessutom oerhört viktiga och väl värda att fundera på. Därför håller jag helt med Thomas Pikkety i hans uttalande om att alla statsskulder som överstiger 60% av BNP ska gå till en gemensam eurostatsskuld och sedan betalas via en gemensam bolagsskatt eller förmögenhetsskatt.

Pikketty ska ses som en pragmatisk reformist snarare än en skattehöjare – Hans grundtes handlar inte om att höja skatter utan om att han förordar skapandet av ett mer progressivt skattesystem som innebär att de som har mest betalar mest i skatt – Detta tillskillnad från dagens system där de som har mest betalar minst i skatt.

Precis som jag tycker Pikkety att det är FEL att de som har tillräckligt mycket pengar ska kunna skatteplanera och mer eller mindre undvika skatt genom att använda GIRIGA och EGOISTISKA länder som Luxemburg och Nederländerna som gateway för att föra vinsterna vidare till skatteparadis.

Dessutom vill Pikkety införa en gemensam bankskatt inom euron och skapa gemensamma euroobligationer. Han förordar även bildandet av av ett gemensamt budgetdepartement över eurozonen.

Vad Pikkety förordar är en väg att via ekonomiska reformer och skatter skapa ett mer homogent och JÄMLIKT Europa! Denna strävan sammanfaller med min egen strävan och jag kommer därför att anamma hans förslag rakt av och göra allt jag kan för att detta ska bli verklighet.

Pikketys förslag är därför bra och annorlunda – Han förordar inte ett nej till EU – Snarare ett annat sätt att strukturera saker inom EU.

Självklart förstår jag att hans förslag kan vara oerhört svåra att köpa för eurozonens medlemsländer och dess lokala parlament – Dock är den stora frågan om de inte redan sitter i samma båt redan nu? Den enda skillnaden är att man med dagens system bara får de dåliga bitarna som blir resultatet när ett land är så dominerande som Tyskland är i dagsläget.

Med dagens system vill Tyskland och Frankrike ha alla vinster av systemet samtidigt som man vill sprida kostnaderna för att skapa dessa vinster på resten av eurozonens medlemmar.

Därför är Pikketys förslag vägen till ett annat sorts Europa med en annan sorts politik – Ett mer JÄMLIKT och välmående Europa präglat av Demokratisk Socialism byggd på värdegrunder som sätter KÄRLEK – SOLIDARITET – MÄNNISKORS LIKA VÄRDE främst i samhällsbygget Europa.

”Hemligheten till en framgångsrik morgondag ligger gömd i de beslut vi fattar idag”

Den ökade anstormningar av flyktingar till Europa av människor som flyr från krigen i Syrien med fler länder har nu nått närmast astronomiska proportioner. Grekland håller på att duka under av trycket – Tyskland och Sverige tar ett oproportionerligt stort ansvar gentemot andra EU länder.

I Sverige spränger anstormningen av ensamkommande flyktingbarn alla prognoser. De sista 2 veckorna har 607 respektive 676 ensamkommande barn kommit till Sverige och Migrationsverket ställs inför stora utmaningar.

Problematiken är långt ifrån enkel att hantera. Som Socialdemokrat är det självklart att vi ska hjälpa de som behöver skydd i SOLIDARITETENS namn – Å andra sidan är jag realist och inser att det finns det gränser för hur många vi kan ta emot på kort sikt utan att riskera att de som kommer får ett ovärdigt bemötande i Sverige därför att vår nuvarande organisation inte är dimensionerad för de volymer vi upplever för närvarande.

Stefan Löfven sa i sitt tal att det är dags att visa SOLIDARITET både i Sverige och i EU – En uppfattning jag delar till 100%!

SOLIDARITET i detta fall innebär att ALLA EU länder SOLIDARISKT måste ta emot sin andel av de flyktingar som kommer till Europa och därmed SOLIDARISKT dela på kostnaderna – Samma sak gäller Sveriges kommuner som även de måste ta sitt SOLIDARISKA ansvar och ta emot sin del av de som kommer till Sverige.

Att Tyskland och Sverige tar emot fler än de flesta andra länder gör tillsammans är i längden ohållbart, och kommer utan rätt åtgärder att leda till en kollaps för dessa 2 länder.

Vi vet att Medelhavet är rena kyrkogården och att det har släckt tusentals människoliv när människor med alla medel försöker ta sig till Europa.

Därför är det dags att tänka nytt – Tänka ”outside the box” för att använda en modern term.

Min tanke blir därför följande om jag ska tänka utanför de gängse tankebanorna – Dessutom på ett sätt som gör att vi kan eliminera de människosmugglare som i dagsläget tjänar ofantliga summor på desperata människors sökande efter skydd undan krig och förföljelse och ett bättre liv.

Mina tankar förutsätter att vi får ett snabbt beslut i EU som innebär att alla flyktingar med skyddsbehov och giltiga asylskäl ska fördelas SOLIDARISKT mellan EU’s medlemsländer i proportion till hur stor andel de utgör av EU mätt i antal medborgare.

Med detta beslut fattat föreslår jag följande lösning:

• Att EU gör en överenskommelse med Spanien om att Enklaverna Melilla och Ceuta belägna i Marocko som redan är europeiskt territorium används som mottagarenheter för alla som vill söka asyl i Europa.
• Att dessa två enklaver blir enda accesspunkten för asylsökande till Europa.
• Att EU länderna tillsammans bekostar väl fungerande infrastruktur i dessa enklaver vad gäller drift, boende och andra faciliteter.
• Att alla som kommer till länder i Europa utan att passera denna accesspunkt till Europa skickas till Enklaverna för bedömning med omedelbar verkan.
• Att de alla EU länder tillsammans finansierar alla kostnader som uppstår i dessa enklaver.
• Att EU skickar ett expertteam av bestående av tillräckligt många handläggare till enklaverna för att snabbt och effektivt, dvs inom max 3 månader avgöra och bedöma om skydds och asylskälen hos de sökande är tillräckliga för asyl enligt EU’s nuvarande regelverk.
• Att de som beviljas asyl efter beviljandet fördelas SOLIDARISKT mellan EU’s medlemsländer med omedelbar verkan och med omedelbar transport till det land i vilket de ska tas emot.
• Att de som får sin asylansökan avslagen på grund av ogiltiga asylskäl med omedelbar verkan skickas tillbaka till sina hemländer.

Det finns säkert många som vill kalla mig både det ena och det andra på grund av detta förslag. Därför villl jag en gång för alla slå fast att jag är Socialdemokrat och fast förankrad i våra ideologiska kärnvärden KÄRLEK – SOLIDARITET – MÄNNISKORS LIKA VÄRDE. Det är därför jag genom att tänka ”utanför boxen” försöker komma fram till en lösning som gör att vi kan leva upp till dessa värderingar.

Detta innebär att Sverige aldrig någonsin ska neka människor med giltiga asylskäl asyl och hjälp till ett värdigt liv i Sverige. Det jag hoppas uppnå med denna lösning är att snabbt och effektivt sortera ut alla de som inte har giltiga asylskäl och/eller har ett omedelbart skyddsbehov från de som inte har det.

Sverige ska aldrig svika de som behöver hjälp på grund av krig och förföljelse – Därför är det vår skyldighet att finna lösningar som både skyddar människor från den oerhörda risk det innebär att i undermåliga båtar korsa Medelhavet för att nå Europa, samt att sortera dessa från ”lycksökare” som vill komma till Sverige av helt andra skäl än de gängse för att beviljas asyl. 

Så här långt är fattigdom inget skäl för asyl enligt FN*s konventioner. Vill man komma till Sverige av den anledningen ska man ansöka om visum på normala grunder utan att söka asyl.

”Hemligheten till en framgångsrik morgondag ligger gömd i de beslut vi fattar idag”

Det finns många teorier om varför våldet i samhället bara ökar och ökar. Många försöker skylla på invandringen men all tillgänglig statistik visar att detta inte är sant då invandrare står för en oerhört liten del av morden, knivskärningarna och andra grova våldsbrott i samhället.

Andra undersökningar menar att våldet är resultatet av alla våldsamma spel som dagens unga spelar på konsoller och på internet, och att detta gör att de får svårare att inse hur farligt detta blir om man utför samma sak i verkliga livet som man gör i spelen. Denna teori kan jag ge delvis rätt.

Själv har jag en egen teori även om den inte är vetenskapligt bevisad – och det är att det är det fenomen vi kallar ”fri” uppfostran som ligger bakom majoriteten av det ökade våldet.

Hur tänker jag då är jag säker på att ni undrar?

Låt mig därför förklara vad jag menar. Jag är född i början av 1960-talet och min uppväxt präglades av helt andra seder och bruk än vad som är fallet för de som växer upp i dagens samhälle. Då jag dessutom har barn i skolan blir det ännu lättare att se skillnaden.

När jag växte upp var lärarna en auktoritet som man inte sa emot eller ifrågasatte. Som barn var artighet och respekt för äldre något som man fick lära sig redan från början. Saker såsom att tilltala alla artigt, att inte svara emot de som var äldre än en själv, att hålla upp dörren för andra personer, att lämna över sin plats i bussen om den var full och någon äldre person klev på, att mössan tas av när man passerar tröskeln till ett hus för att sedan inte sättas på innan man går ut ur byggnaden etc. etc. var naturligt och något man gjorde som ett resultat av god uppfostran och kärleksfulla föräldrar.

Skolan präglades av ordning och reda, och att utföra det arbete läraren gett var obligatoriskt och skulle göras utan att protestera – Om inte följde bestraffning i form av skamvrå, dumstrut och kvarsittning. I allvarligare fall samtal med rektor och föräldrar. I värsta fall kunde man till och med bli reglerad eller nedflyttad i klassystemen om man underlät att följa reglerna.

Betyg fick vi redan från klass 1 för att både lärare, skola och föräldrar skulle ha koll på att allt gick planenligt. Trots – eller kanske tack vare  att vi fick betyg redan från klass 1 har de flesta i min generation haft en behaglig resa genom livet. Dessutom har jag inte hört några som helst rapporter om att vi tagit skada av vare sig betyg eller ordningsregler.

Samma sak gällde på landets arbetsplatser – tider, order och regler var till för att följas. Vi kan säga att samhället i stort präglades av en ordning där barnen under sin uppväxt visste sin plats och var medvetna om att deras tyckande var underordnat det som de vuxna bestämt.

Samtidigt var samhället uppbyggt så att alla vuxna kollektivt var föräldrar till alla barn i det avseendet att man tillrättavisade alla barn som gjorde något galet utan att reflektera om det var ens egna eller andras barn. Ofta var det också så att beskedet om vad man gjort nått hemmet långt innan man själv hunnit hem för att berätta.

Vi kan sammanfattningsvis säga att det rådde starka patriarkala system där alla åldersgrupper i samhället visste sin plats. Dessutom hade vi ett mer samsynt regelverk om vad som var rätt och fel. I dagens samhälle är frågan om vad som är rätt eller fel helt skild beroende på vem man frågar.

När jag berättar för dagens unga hur det fungerade när jag växte upp ser de ut som stora frågetecken i ansiktet och undrar varför. Men trots att vår uppväxt för dagens unga kan upplevas som hård och orättvis hade vi som växte upp med detta inga som helst problem med att acceptera villkoren som gällde.

Jag vill till och med tro att det system som gällde under min uppväxt var en fördel då man aldrig behövde fundera över hur det disciplinära regelverket såg ut och fungerade.

För egen del hann jag sluta grundskolan innan experimenterandet med den ”fria” uppfostran vunnit mark, och barns inflytande över beslut och arbetssätt gjorde sitt stora intåg i Sverige.

I dagens Sverige är det tvärtemot när jag växte upp barnen som har kommandot i både skolan, i hemmet och över sitt liv i stort.

När lärarna inte kan ge strikta order och bestraffa olämpligt beteende får detta konsekvenser. Vad barnen lär sig är att de är ”fria” att själva bestämma och göra precis vad de vill utan att något händer  – Självklart bortsett från att bryta mot lagar som har straff bestämda av lagboken.

Ett samhälle behöver lagar och regler för att fungera. Ännu viktigare för ett väl fungerande samhälle är att det finns disciplin och sunda etiska regelverk för hur man ska leva tillsammans i ett samhälle.

Det är just de 2 sistnämnda som saknas i dagens Sverige, och som tillsammans med framflyttad acceptans om vad som är rätt och fel som har skapat våldet i samhället. Brott mot disciplinregler ska bestraffas – dock inte av lagstiftaren utan av de vuxna i samhället.

Jag har levt i många andra länder och på andra kontinenter. När jag tittar på hur samhällsstrukturen ser ut både i Afrika, Asien och delar av Mellan Östern är den stora skillnaden att deras system för vad barn kan och får göra fortfarande är densamma som de vi hade under min uppväxt. 

Därför är det inte allt för förvånande att de som invandrar som barn eller unga vuxna känner sig vilsna och osäkra över hur de ska bete sig. Och som vi alla vet är det lättare att ta till sig de dåliga vanorna i en kultur än de är att ta till sig det som är bra.

I alla dessa länder vet barnen sin plats och lyssnar på vad vuxna säger och gör därefter som de blivit tillsagda. De gör så fullt medvetna om att deras tid att bestämma kommer när de blir äldre. Resultatet av detta är att barnen är mer respektfulla och att deras samhälle är betydligt mindre våldsamt än vårt.

Därför vill jag avslutningsvis säga följande. Om vi ska få bukt på det ökande våldet måste vi börja med våra barn, och genom att ställa krav på att det följer det regelverk vi som vuxna satt upp – Och detta utan argumentera emot eller ifrågasätta.

Anledningen till att jag intagit denna ståndpunkt är att jag är tillräckligt gammal för att av egen erfarenhet veta att ålder och erfarenhet har stor betydelse för att kunna fatta korrekta beslut och veta vad som fungerar bäst i längden.

Att som förälder ställa krav på sina barn är varken fult eller orätt – Det är att visa KÄRLEK och OMSORG därför att vi vill deras bästa.

Detta inlägg är skrivet som ett underlag för debatt varför jag hoppas på många kommentarer för och emot det jag säger.

”Hemligheten till en framgångsrik morgondag ligger gömd i de beslut vi fattar idag”

Att så kallade YA utbildningar har stor träffsäkerhet och leder till att den som utbildas snabbt kommer i arbete råder det inga tvivel om. Därför är jag oerhört nöjd över Stefan Löfvens besked om att vi Socialdemokrater ska sats hårt på att matcha arbetslösa mot bristyrken så att de kan komma i arbete. Ännu bättre är det att detta ska ske genom så kallade YA utbildningar.

Med en sådan massiv satsning tycker jag att det är viktigt att vi tar ett helhetsgrepp och ser till att alla YA utbildningar drivs i statens regi med egen personal anställd direkt i den statliga YA verksamheten.

Arbete, och rätten till arbete, kompetensutveckling och matchning av arbetslösa mot arbetsmarknadens nuvarande och framtida behov är allt för viktiga faktorer för ett välmående och JÄMLIKT Sverige för att läggas ut på privata entreprenörer.

Detta sagt trots att de entreprenörer som finns ger sina elever en gedigen utbildning.

Då vikten av att hålla människor i arbete är vår tids allra viktigaste fråga gäller det att staten i allt som gäller detta skapa sig ett fast och stadigt helhetsgrepp.

Därför vill jag göra följande:

• Skaka liv i AMU om än i förändrad form och måhända under nytt namn.
• Se till att till denna organisation knyta experter på att utreda nuvarande och framtida behov av arbetskraft och de kompetenser som behövs för att människor ska kunna ta dessa jobb.
• Se till att till organisationen knyta experter som har kontakt med de företag som har nuvarande och framtida personalbehov i syfte att skapa praktikplatser.
• Se till att till organisationen knyta till sig kvalificerade arbetsförmedlare som slussar ut de utbildade till anställningar.
• Se till att till organisationen knyta de lärare som behövs för att utbilda de som ska kompetensutvecklas.
• Ge de som går utbildningen skattefri lön motsvarande socialbidragsnormen under hela utbildningstiden.
• Ge svenska företag möjlighet att kompetensutveckla sin egen personal gratis via YA systemet istället för att säga upp dem. Här kan jag tänka mig att staten under utbildningstiden ger företaget full rabatt på de sociala avgifterna för de som utbildas under utbildningstiden mot att de behåller sin anställning och lön från sin nuvarande arbetsgivare.
• Återinföra kravet att alla anställningar ska ske via Arbetsförmedlingen – Dock ska företagen fortfarande få använda fristående rekryteringsexperter/konsulter vid bestämmandet av vem som är mest lämpad för jobbet om de så önskar.

Min tanke är inte att organisationen för YA utbildningar ska bli stor och svulstig och dyr i drift – snarare slimmad och oerhört kostnadseffektiv med ett minimum av byråkrati. Dessutom blir det i längden billigare för samhället och oss skattebetalare att göra detta i egen regi då vi inte behöver ta hänsyn till att skapa vinster på denna verksamhet.

Jag tänker mig även att statens kostnader för huvudorganisationen helt och hållet ska finansieras med motsvarande kostnadsminskning i Arbetsförmedlingens organisation.

Att se till att människor har rätt utbildning för att matcha arbetsmarknadens behov har alltid, och kommer alltid att förbli ett samhälleligt ansvar – Därför är det högst rimligt att det är staten själva som driver och administrerar densamma.

Socialdemokratisk politik har genom alla tider alltid ställt sig på den svages sida – Därför är en satsning likt denna inget annat än fortsatt traditionell Socialdemokratisk politik.

”Hemligheten till en framgångsrik morgondag ligger gömd i de beslut vi fattar idag”

Vi Socialdemokrater genomförde en gång i världen något som i kallades ”Århundradets skattereform”. Nu har tiden kommit för att göra samma sak vad gäller företag och företagande, därför får mitt förslag gå under arbetsnamnet ”Århundradets företagsreform”.

Anledningen till att jag vill genomföra en företagsreform är att dagens ordning där vi har andra företagsformer än Aktiebolag spelat ut sin roll.

Dessutom ska pengar som används för privat konsumtion, och som kan hänföras till arbete alltid betraktas som lön och beskattas på samma sätt oavsett om man är egenföretagare eller anställd.

Enskilda firmor är en dålig lösning både för staten och för innehavaren då man inte har tillräcklig åtskillnad mellan den privata ekonomin och företagets ekonomi. Dessutom är det oerhört lätt för innehavarna av enskilda firmor att råka ut för en obehaglig överraskning när man i slutet av året upptäcker storleken på den slutliga skatten för för verksamheten. 

Jag påstår på inget sätt att de som driver enskilda firmor skulle vara vårdslösa eller okunniga – tvärt om. Det är regelverket för hur skatten ska beräknas som är krångligt.

Då enskilda firmor många gånger har ett annat redovisnings och betalningssystem för hur skatter ska betalas än vad aktiebolag har blir det svårare att säkerställa att de verkligen betalar rätt skatt. Att detta blir svårare är avhängit av att det inte är klart och tydligt hur stor del av intäkterna som i slutändan kommer att betraktas som lön.

Dessutom blir det för långa ledtider innan F-skattsedeln för de som missköter sig kan dras in. Med aktiebolag som har klara och tydliga regler för detta ökar myndigheternas möjligheter att dra in F-skattsedeln om man missköter sig drastiskt.

I alla företagsformer utom aktiebolag är det dessutom nästan undantagslöst så att bankerna tar en säkerhet i villor, bostadsrätter och andra tillgångar när man lånar ut pengar vilket gör att man förutom att man förlorar sina pengar vid en eventuell konkurs även förlorar hus och hem. Dessutom är detta en bidragande orsak till att huspriserna drivs uppåt.

Med dagens system för företagsformer blir kontrollen av hur företag ägs mycket svårare för lagstiftaren att hålla koll på.

Trots att det finns lagstiftning som säger att ett företag (juridisk person) i slutändan alltid ska ägas av en fysisk person finns många fall där aktiebolag ägs av kedjor av handelsbolag, kommanditbolag och andra aktiebolag utan att en fysisk person kommer in som ägare i kedjan. Detta gör att det fuskas med både skatter och med kontroll av de likviditetskrav som styr när man blir likvidationspliktig.

En klar åtskillnad mellan privat ekonomi och företagets ekonomi är därför att föredra. Med en sådan åtskillnad blir det lättare att bygga ett JÄMLIKT samhälle.

En värld där vi bara har aktiebolag och ekonomiska föreningar som till sin form är att likställa med aktiebolag som företagsform för dessutom det goda med sig att vi när vi debatterar skatter och avgifter klart kan skilja på fysiska och juridiska personer. Med en sådan åtskillnad behöver vi inte ta hänsyn till om de är företagsägare eller inte vilket gör det enklare att ändra skattelagstiftningen vid behov.

Dessutom blir vi av med den gråzon som innebär att man istället för att vara anställd i ett bolag arbetar som konsult åt densamma för att undgå skatt och arbetsgivareavgifter. Detta trots att konsultarbetet om man bara har en dominerande uppdragsgivare vid en noggrann kontroll är att ses som en förtäckt anställning.

Om alla bolag är aktiebolag spelar det ingen roll om man är anställd eller konsult då alla yrkesarbetande för sin förvärvsinkomst avsedd för privat konsumtion nu är att se som löntagare. På detta sätt får staten in arbetsgivareavgifterna för all ersättning som utgör lön för privat konsumtion.

När möjligheten att betala ut förtäckt lön på annat sätt än som stoppas blir samhället mer rättvist. 

Vad vi ska göra är att skrota både enskilda firmor, handelsbolag och kommanditbolag som företagsform.

I stora delar av världen har man bara aktiebolag som företagsform – Privata aktiebolag med aktiekapital från 2 kronor och uppåt – samt Publika aktiebolag vilka är de som är listade på aktiebörsen.

Samma sak ska vi därför införa i Sverige. Genom att tillåta ett aktiekapital med start på 2 kronor och uppåt i aktiekapital kan vi ersätta alla andra företagsformer med aktiebolag utan att göra det dyrare och krångligare att starta företag.

Några av vinsterna med detta blir:

• Klar åtskillnad med fysisk och juridisk person.
• Alla skattepliktiga personer betalar alltid inkomstskatt på sin lön oavsett om man är anställd eller egen företagare vilket gör att begreppet F-skatt respektive FA- skatt försvinner.
• Rättvisare och enklare att förstå företagandets villkor då lönen man tar ut för eget bruk ska beskattas på samma sätt som om man vore anställd.
• Att alla aktiva aktiebolag är samlade i ett register vilket gör det lätt att kontrollera att de har giltig skatte och moms registrering.
• Klart och tydligt ägarregister.

Dessutom ska lagstiftningen innehålla regler som förbjuder banker och finansinstitut att ta säkerhet i personliga tillgångar för ett företags räkning.

Jag förordar en lösning där banken förvisso kan ta personlig borgen för lån som investeras i företag. Dock ska denna rätt begränsas till lån som i sin helhet används för att öka ett företags aktiekapital. Bankens rätt att ta extra säkerhet för lån till företaget från ägaren ska upphöra där.

I nästa steg ska bankerna om ett företag vill låna pengar ta säkerhet i företaget och inget annat. Det är hög tid att bankerna börjar fungera som banker och ger lån utan att ha flera lager av ”hängslen och livremmar” för sina lån. Dessutom är det hög tid att de börjar göra sitt jobb och göra korrekta riskbedömningar för sin utlåning.

I den bankreglering som jag tidigare föreslagit vill jag även ha en återgång till full kapitaltäckning för alla bankens lån genom eget kapital, obligationer och räntepapper. På detta sätt vinner vi att bankerna slutar med sin spekulation och återinvesterar vinsterna i verksamheten istället för att dela ut dem till ägarna i de proportioner som görs för närvarande.

Den som mer i detalj vill veta hur jag tänker mig detta får gärna fråga så lovar jag att förklara då en skrivning av detta på bloggen skulle bli allt för långt och allt för tekniskt.

Kontentan av förslaget är dock glasklar – Alla människor ska för den del av inkomsterna som används till privat konsumtion vara löntagare oavsett om man äger företaget man jobbar i eller inte. Privatinkomsten ska vara helt neutralt skattemässigt oavsett om man driver eget eller jobbar som anställd.

Jag vill dock att mindre aktiebolag med omsättningar under X kronor precis som idag ska få behålla de lättnader de har vad gäller kravet på revisor mm.

Dessutom vill jag för privata fåmansägda aktiebolag införa en mekanism som gör det förmånligare att dela ut pengar till ägarna ju fler människor jag anställer i mitt företag. För detta ska det finnas en koppling mellan antalet anställda, lönesumma och omsättning som gör det lönsamt att anställa så många som möjligt i sin verksamhet. Dock ska det finnas begränsningsregler som hindrar missbruk av denna möjlighet

Att detta inte redan genomförts är förvånande. Därför är det dags att Sverige gör som resten av världen och renodlar företagsformerna.

”Hemligheten till en framgångsrik morgondag ligger gömd i de beslut vi fattar idag”