Vi har nu haft tillräckligt med tid på oss för att undersöka och se hur och vart nya arbetstillfällen kan skapas samt vilka grenar av näringslivet som lämpar sig för tillskapande av arbetstillfällen i större volymer. Detta utöver offentlig sektor där vi socialdemokrater sedan länge vet att den absolut största tillväxten av nya arbetstillfällen kommer att ske.

När vi tittar på rapporter och fakta över nybildade företag kan vi konstatera hur få nya jobb högteknologiska företag skapar jämfört med de industri företag som växte fram under industrialiseringen.

En intervju med en VD i ett IT & Spelföretag visar varför färre jobb skapas i högteknologiska företag än i traditionell industri. VD:n förklarade han att man inte behöver speciellt många anställda för att klara både produktutveckling och försäljning/distribution. Anledningen är helt enkelt att all försäljning och distribution sker via internet vilket sköts av datorer och maskiner snarare än av människor.

I en jämförelse kan man se att personalbehovet för ett industri företag är mellan 6 – 100 gånger större än personalbehovet för ett high-tech företag med jämförbara omsättningssiffror.

Detta faktum ger ny relevans åt något som sedan länge varit känt – Nämligen att framtidens stora anställningsbehov finns inom offentlig sektor samt bland tjänste & serviceföretag.

Det är givetvis bra att det växer fram många nya företag i den högteknologiska sektorn och att de som redan finns sektorn utvecklas och stärks.

Men nya tider skapar nya utmaningar och nya frågeställningar:

• Hur ska företag med låg personalintensitet beskattas så att vi kan klara välfärden?
• Vart ska framtidens arbetstillfällen skapas?
• På vilka inkomster ska de som inte arbetar leva?

Frågorna ovan ger oss därför anledning att se hur och på vilket sätt vi som nation får bäst utväxling när det gäller hur många nya arbetstillfällen som tillskapas för varje bidrags och/eller skattekrona investerad. 

Min enkla slutsats är att vi självfallet ska fortsätta med att uppmuntra framväxt och utveckling av high-tech företag samtidigt som vi investerar skattepengarna där de ger störst avkastning i form av nya arbetstillfällen – Nämligen i offentlig sektor och för att främja framväxten av industri- och tjänsteföretag som traditionellt är mer personalintensiva.

Vi ska utreda vart insatserna ska göras för att därefter initiera och långsiktigt säkerställa att offentlig sektor börjar växa samtidigt som fram- och tillväxt av personalintensiva företag blir verklighet.

I förlängningen vill jag se beslut om och införande av skattemodeller som innebär att alla industrijobb som flyttat till låglöneländer flyttar hem därför att Sverige och EU skattevägen neutraliserar de vinster företagen gör på att tillverka i låglöneländer.

Hur kan vi få deras ägare att flytta tillbaka produktionen till Sverige? Detta utan att sänka svenska löner och övriga anställningsvillkor till de nivåer som råder i de länder där de har sin tillverkning för närvarande.

Mitt svar är införandet av en produktionsskatt som ersättning för dagens arbetsgivaravgifter och särskilda löneskatt – En skatt som är lika oavsett om produktionen utförs av människor eller maskiner. Produktionsskatten ska sedan paras med den modell många asiatiska länder utvecklat för att säkerställa framväxten av personalintensiva företag.

I Asien som gjort sin hemläxa och på ett bra sätt använder man ett sinnrikt system av importtullar som tillsammans med statliga subventioner stimulanser fram- och tillväxten i landet och/eller regionen – Något som är genomförbart även i Sverige och EU.

Självklart kan Sverige inte isolera sig från omvärlden och ensidigt genomföra handelshinder och tullar. Ska vi gå den vägen vilket vi måste enligt mitt förmenande så ska samma sak införas i hela Europa – Något som idag är betydligt lättare än för ett antal år sedan i och med att alla EU-länder inklusive Tyskland brottas med samma problem – Hög arbetslöshet.

Avslutningsvis ska vi i samband med införandet av en produktionsskatt ställa oss ytterligare en fråga – Medför införandet av en produktionsskatt att vi kan införa en medborgarlön som ersättning för många av de bidrag vi har idag? En medborgarlön lika för alla över 18-års ålder och oberoende av eventuella arbetsinkomster.

Som jag ser det är medborgarlön/samhällslön eftersträvansvärt. Medborgarlön skulle ge människor större frihet att efter eget initiativ varva studier och arbete samt bestämma hur livet i övrigt ska levas.

Innan en eventuell medborgarlön införs ska konsekvenser likväl som finansiering utredas. För mig är finansieringen redan klar därför att vi infört en produktionsskatt och tagit bort de flesta bidrag.

”Hemligheten till en framgångsrik morgondag ligger gömd i de beslut vi fattar idag”