Jag vill med rätta påstå att det är jämlikhet och kampen för ett jämlikt samhälle som är kärnan i det som vi svenskar ser som ”den svenska samhällsmodellen” och det svenska sättet att organisera samhället.

Jag påstår också att denna kamp till stora delar avstannat därför att vi under allt för många år ägnat oss åt en nyliberal politik som springer den ”fria marknadsekonomins” ärenden. Resultatet av den politiken är klar och tydlig i och med att Sverige är ett av de länder där inkomst- och förmögenhetsklyftorna ökat allra snabbast.

Hur och varför detta skett kan man ha olika teorier om. För egen del är jag övertygad om att största orsaken är att politiken och politikerna lyssnat allt för mycket på ”marknaden” och marknadens lobbyister och därför slutat förstå att det är politiken som ska styra marknaden – Snarare än dagens ordning där det är ”marknaden” som styr politiken.

Att det är ”marknaden” som styr politiken bygger jag på många företeelser. Det största beviset står att finna i att Sveriges rikaste 3% gått från att 1986 äga och kontrollera 1/5-del av de totala tillgångarna till att 2014 äga och kontrollera 1/3-del av de totala tillgångarna.

Att klyftorna kunnat öka på detta sätt går bara förklara med att politiken sprungit ”marknadens” ärenden – Hade ett omvänt förhållande rått skulle inkomst- och förmögenhetsklyftorna aldrig ökat så som de gjort.

Att de rikaste 3% kunnat öka sina inkomster och förmögenheter på det sätt det gjort kan i sin helhet tillskrivas det faktum att vi frångått blandekonomin och en offentligt ägd och driven offentlig sektor och tillåtit avregleringar, privatiseringar och privata vinstdrivande företag inom offentlig sektor.

Den ekonomiska jämvikt som våra politiska förfäder jobbade mycket hårt för att uppnå – Drivna av politisk glöd och därför att de insett och hade kunskap om att ekonomisk jämvikt är viktig om man vill bygga ett JÄMLIKT samhälle är helt bortblåst.

Dessutom verkar det som om kunskapen om varför jämvikt och en balans mellan offentlig- och privatsektor är viktig är sopad under mattan och ersatt av en i många stycken falsk stämsång som sjunger ”den fria marknadsekonomins” lov.

En fungerande blandekonomi där offentlig sektor och privat sektor går hand i hand utan att inkräkta på varandras område är nyckeln till ett JÄMLIKT samhälle. Den kunskapen ska vi ta vara på och använda i arbetet med att värna och bygga morgondagens samhälle – Det samhälle som bygger på ”den svenska samhällsmodellen”.

År av en politik som springer ”den fria marknadsekonomins” ärenden har inneburit att statliga och offentliga företag och verksamheter har sålts ut för en spottstyver för att strax därefter i privata händer värderas betydligt högre än det värde de hade när de såldes ut.

Det är därför Sveriges rikaste 3% kunnat öka sina förmögenheter på det sätt jag beskrivit ovan och det är därför vi nu ska sätta stopp för detta och se till att den framtida utvecklingen när det gäller förmögenhetsspridningen går i omvänd riktning.

Hela iden om att offentlig verksamhet ska konkurrensutsättas och drivas av privata vinstintressen är förfelad då allt den gör är att öka klyftorna i samhället.

Avregleringar och privatiseringar skapar dessutom ett annat dilemma för politikerna – Nämligen att de arbetstagare som finns i verksamheterna som privatiserats i regel drabbas av sämre löneutveckling och sämre anställningstrygghet och arbetsvillkor.

I korthet vill jag påstå att allt detta lett till stora ”magnetfält” som stör den ideologiska kompassen i sådan omfattning att till och med socialdemokratiska politiker gått helt vilse. 

Politik och politiska beslut har under allt för lång tid spelat på ”den fria marknadens” villkor utan att någon ifrågasatt och/eller reagerat i egentlig mening. Det är detta vi ska ändra på nu när ”den svenska samhällsmodellen” ska användas som referensram för vilken typ av samhälle vi ska bygga.

Vi ska ändra på det därför att politik i grund och botten handlar om en enda sak – Nämligen om vilken typ av samhälle vi ska bygga.

Inom socialdemokratin vill jag därför se en utveckling som gör att vi tar fasta på vår ideologi och förverkligar det samhälle den säger att vi ska bygga.

Socialdemokratisk ideologi strävar och har alltid strävat efter att bygga ett JÄMLIKT samhälle med relativt små inkomst- och förmögenhetsskillnader – Något som måste bli klart och tydligt när vi nu ska förverkliga det som i ord och mening är ”den svenska samhällsmodellen”.

I praktisk handling innebär det att alla socialdemokratiska politiker ska leva som de lär och i alla lägen följa den väg den ideologiska planen anbefaller.

För mig innebär det att alla politiska beslut ska förankras bland partiets kärnväljare och följa ideologin. När vi socialdemokrater fattar beslut som påverkar arbetstagare och deras situation ska besluten ta fasta på just detta snarare än på vad som är bäst för ”den fria marknadsekonomin”.

Blandekonomin ska återställas vilket innebär att offentlig sektor och dess verksamheter ska drivas i offentlig regi medan privata företag och företagare ska driva företag i den privata sektorn.

Precis som jag gav uttryck för i mitt förra inlägg ska vi som politiker i allmänhet – och som socialdemokratiska politiker i synnerhet sätta arbetstagarna och deras väl och ve främst när vi utformar upphandlingskriterier och så kallade skallkrav i samband med upphandlingar.

En rättvisare fördelning av vinsterna av allas arbete ska vara rättesnöre i det socialdemokratiska samhällsbygget.

Därför uppmanar jag alla partikamrater som inte redan gör så att rätta in sig i ledet och börja leva och andas politik och socialdemokratisk ideologi 100% av tiden.

Att vara politiker är inget vanligt arbete som sker på kontorstid. Politik är – eller borde i vart fall vara ett kall som 100% av tiden styr viljan att förändra och bygga ett bättre samhälle.

Den svenska samhällsmodellen är värd att värna om därför att det är i det begreppet vi hittar formeln för hur vi ska bygga ett JÄMLIKT och välmående Sverige.

Låt oss därför visa detta för väljarna i allt vi gör och i allt vi beslutar!

”Hemligheten till en framgångsrik morgondag ligger gömd i de beslut vi fattar idag”