Efter att ha gjort ingående studier i ämnet politik och jämfört dagens politik med den politik som förts historiskt står det klart att nyliberalismen fått ett mycket starkt fotfäste i svensk politik – Så även i mitt eget parti där vi allt sedan Palmes allt för tidiga död haft ett flertal nyliberaler på ledande poster.

Kjell-Olof Feldt som för övrigt ingick i regeringen Palme får anses vara den förste som innehade ett politiskt ämbete där nyliberalismen fått fotfäste, följd av Göran Persson, Björn Rosengren, Anders Sundström och Jan Nygren med flera.

Ännu intressantare blir det om man jämför dagens politiker med historiska politiker – En sådan jämförelse mätt i dagens verklighet skulle göra både Tage Erlander och Olof Palme till vänsterpartister längst ut på vänsterkanten av vänsterpartiet och Gösta Bohman till socialdemokrat längst ut på vänsterkanten.

Jämförelsen är intressant därför att den påvisar vad som gått fel inom politiken och varför Sverige tillhör de länder som har de största ökningarna i fråga om inkomst och förmögenhetsklyftor.

En jämförelse mellan dagsläget och den politik vi förde fram till Palmes död ger vid handen att vi gått från en politik som i allt den stod för bejakade det som var bra för folkflertalet till en politik som är bäst för fåtalet.

Den skatteplanering som pågår idag hade historiskt varit otänkbar för alla politiker oavsett partitillhörighet. Samma sak gäller försämringarna för landets arbetstagare – Inte ens Gösta Bohman hade vågat komma med förslag som försvagar arbetsrätten genom att tillåta visstidsanställningar och försämrade arbetsvillkor.

Att avreglera och konkurrensutsätta offentlig sektor var även det otänkbart för en högerpolitiker som Gösta Bohman av den enkla anledningen att han insåg att jämnvikt och balans mellan offentlig och privat sektor är ett måste om Sverige ska vara ett bra land att leva och verka i.

Det är därför jag vill att vi socialdemokrater ska återgå till att föra en politik som i allt den gör innebär att folkflertalet gynnas och får bättre levnadsbetingelser.

Vi socialdemokrater ska driva en politik som innebär att offentlig sektor återtar sin naturliga position och en politik som innebär att det som av tradition tillhör offentlig sektort drivs av det allmänna utan privata inslag.

KÄRLEK – SOLIDARITET – MÄNNISKORS LIKA VÄRDE är viktiga och fundamentala begrepp som om allt görs rätt i rimlighetens namn borde leda oss tillbaka till den sortens politik som bygger det JÄMLIKA samhälle vi i ord säger oss eftersträva.

Det är därför vi som socialdemokrater aldrig ska rädas att vrida tillbaka klockan och återgå till att föra traditionell socialdemokratisk politik.

Därför vill jag från och med nu och i regeringsombildningen se fler vänstersossar i regeringen och en politik som bejakar reformer och en politik som på nytt gynnar folkflertalet.

Rätten till ett arbete, rätten till en bostad, rätten till en god utbildning på jämlika villkor och rätten till social trygghet ska på nytt sättas högst upp på agendan så att det JÄMLIKA och välmående Sverige våra förfäder skapade på nytt blir verklighet.

”Hemligheten till en framgångsrik morgondag ligger gömd i de beslut vi fattar idag”