Min inställning är att politik handlar om ideologi och den typ av samhällsbygge den ideologin förespråkar. Det är därför det är intressant för mig att jämföra dessa ideologier och vad de står för – Detta därför att just samhällsbygget är kärnan inom politiken och anledningen till att det finns olika politiska partier.

Grovt kan man säga att de 2 största skillnaderna inom politiken handlar om vilket samhälle man vill bygga med sin politik och vem man vill bygga samhället för.

Tittar man på ideologin hos Socialdemokraterna respektive SD och dessutom på de politiska förslag respektive parti lägger och/eller röstar för och vem som gynnas av deras politik finns himmelsvida skillnader partierna emellan. Där socialdemokratin vill bygga ett samhälle för ALLA med fokus på svaga grupper i samhället vill SD  istället bygga ett samhälle för de allra rikaste på svaga gruppers bekostnad.

Därutöver vill S ha ett samhälle där vi har kontroll på invandringen och kontroll på att de vinster som skapas på välfärdstjänster och företagande i Sverige beskattas i Sverige. I SD vill man att människor ska stoppas av gränskontroller samtidigt som kapitalet kan korsa våra gränser fritt och utan egentlig kontroll och beskattning.

Den största skillnaden står dock att finna i hur man ser på arbetsmarknadens aktörer. Där S röstade för att stärka a-kassan, strama upp reglerna för visstidsanställningar och annat trixande med anställningstryggheten, skapa en bättre företagshälsovård, införa en nollvision om dödsolyckor på arbetet och införa meddelarfrihet för anställda i privata välfärdsföretag röstade SD mot allt detta.

Att SD sedan sviker alla pensionärer som byggt upp Sverige torde vara känt för de allra flesta.

Att SD sedan vill göra det ännu svårare för samhälle och regering att sätta stopp för utländska riskkapitalister inom svensk världssektor och därigenom åsidosätta demokratin genom att låta aktörerna i välfärdssektorn härja fritt har nog passerat ganska obemärkt. Samma sak vad gäller att man fullt ut stödjer TTIP och att man till och med förespråkar att de livsmedelsregler som gäller i USA även ska gälla i Sverige vilket innebär klara hälsorisker för alla oss svenskar.

Skillnaden ligger som jag sa i inledningen i vilken typ av samhälle man vill bygga och för vem.

Min analys är helt klar och den är att där S vill bygga ett samhälle som gynnar flertalet vill SD bygga ett samhälle som gynnar ett mycket begränsat fåtal – Det fåtal som redan idag kontrollerar den största delen av alla tillgångar.

Jag tycker att det är viktigt att debattera detta utifrån det perspektiv jag angivit ovan – Detta så att alla som tillhör arbetarklassen och ändå tänker rösta på SD förstår att man då röstar för ett Sverige där arbetarklassens vedermödor och chans till ett drägligt liv försämras radikalt.

Hur man som arbetare och vanlig löntagare kan rösta på ett parti som vill försämra anställningstryggheten, försämra arbetsmiljön och försämra de sociala trygghetssystem som ska skydda om man blir sjuk eller arbetslös övergår mitt förstånd.

Jag påstår på inget sätt att dagens Socialdemokrati är alltigenom perfekt – Långt därifrån. Dock påstår jag att rätt sorts ideologi för att lösa dagens samhällsproblem finns inom Socialdemokratin och att vi så länge vi går samman kan aktualisera den ideologin för att bygga det land vi vill bygga och förtjänar.

Sannolikt eller kanske ska jag säga förhoppningsvis beror detta tillkortakommande på att vi Socialdemokrater varit dåliga på att förklara vilken typ av samhälle vi vill bygga och för vem. Dessutom på att vi varit dåliga på att ta vanliga arbetstagares parti och kämpa för dem.

Som väljare är inte lösningen på ens upplevda problem att rösta på någon som gör dessa problem värre – Snarare är det så att lösningen finns i att organisera sig i och rösta på den som i vart fall ideologiskt står för det som är bäst för det stora flertalet som utgör Sveriges arbetarklass.

Därför är mitt råd till DIG som är missnöjd att söka medlemsskap i Socialdemokraterna och ansluta till min syn på hur vi ska bygga ett bättre och starkare Sverige. Tillsammans och i kraft av att vara många kan vi förändra politiken i den riktning som bäst tillvaratar våra gemensamma intressen.

Att detta fungerar har vi visat förr – Glöm aldrig Ådalen 1931 och den socialdemokratiska politik som därefter byggde ett jämlikare och bättre Sverige.

Tillsammans är vi starka – Var för sig är vi svaga. Om vi därutöver använder vår rösträtt till att rösta fram ett parti som mer än alla andra vill förgöra allt vad arbetarrörelse och fackföreningsrörelse heter så är kampen förlorad.

Glöm aldrig det!

”Hemligheten till en framgångsrik morgondag ligger gömd i de beslut vi fattar idag”