Alla som känner mig och/eler läser min blogg vet att jag är Socialdemokrat och att jag som sådan rör mig mycket och ofta ute i samhället för att diskutera politik med medborgare/väljare av alla sorter och med partikamrater och oppositionspolitiker. Jag gör så därför att det absolut viktigaste för mig är att känna av hur strömningarna går och hur diskussionen förs ute i samhället.

Precis samma metod använde jag mig av när jag jobbade som chef i bankvärlden. Trots att jag hade anställda som skötte om bankens kunder så följde jag ändå med på kundbesök minst en gång i veckan av den enkla anledningen att det är där hos kunderna man får lära sig vad marknaden efterfrågar och vad marknaden vill ha.

Den dag man förlorar kontakten med marknaden ökar risken för att fatta felaktiga beslut dramatiskt.

Samhället är i allra högsta grad levande och strömningarna för vad som är viktigt eller rätt och riktigt ändras hela tiden. Det är därför jag har grundinställningen att även politiker bör träffa väljare av olika valörer åtminstone en heldag i veckan.

Hade våra Västerbottniska politiker gjort det hade de sannolikt fångat upp samma tråd som jag fångat upp under året och som vuxit dramatiskt i betydelse under den sista månaden – Den om att det är fel att vissa politiker ”roffar” åt sig merparten av alla arvoderade uppdrag och fördelar dessa sinsemellan på ett fåtal personer.

Kritiken mot detta är inte isolerat till Socialdemokraterna utan precis samma sak hör jag bland medlemmar i andra politiska partier även om resten av inlägget bygger på insikter från mitt eget parti.

Den frågeställning jag möter allt som oftast när jag träffar partimedlemmar är huruvida detta är förenligt med den Socialdemokratiska ideologin. Varför frågan ställs till just mig vet jag inte men förhoppningsvis är det därför att jag ofta skriver om ideologi och om vikten av ideologisk förankring i mina blogginlägg.

Som Socialdemokrat står jag envetet och bergfast vid bakom vår ideologi i vått likväl som i torrt. Vår ideologi påtalar solidaritet och att vi ska dela med oss – Därför tycker jag att vi ska hörsamma gräsrötternas oro och göra detta även när det gäller arvoderade politiska uppdrag.

Som Socialdemokratiska politiska företrädare ska vi leva som vi lär och föregå med gott exempel och inte lockas att följa samma kultur och arbetssätt som våra politiska motståndare använder sig av.

De fakta som finns i målet talar dock klarspråk och de visar att antalet arvoderade politiker i Umeå kommun har sjunkit från 713 personer 1996 till 423 personer 2016 vilket är en dramatisk minskning. Med dessa siffror som fakta kan jag därför förstå varför de som kritiserar systemet kritiserar det.

Den stora frågan är om demokratin vinner på denna minskning eller inte – Själv är jag mer böjd att hålla med de som kritiserar minskningen än jag är att hålla med dem som försvarar den.

Förvisso finns det poänger i att t.ex. en nämndsordförande även är ordförande eller förtroendevald i närbesläktade verksamheter eller i de bolag som sorterar under den nämnd vars arbete man leder – Men att påstå att detta är ett måste är att gå för långt.

Att medlemmarna i partiet ifrågasätter vårt förfaringssätt och tycker att detta i många stycken går stick i stäv med vår ideologi är något vi måste ta på djupaste allvar och göra något åt.

Jag har pratat med medlemmar som varit oerhört aktiva i partiet i 10 år eller mer och trots det aldrig ens kommit i närheten av ett arvoderat uppdrag – Den trenden måste vi bryta om medlemmarna ska orka med att fortsätta sitt goda arbete.

Det finns ingen automatik i att demokratin ökar om makten delas upp på färre personer – Tvärt om är det så att att demokratin förlorar på detta och att demokratin flyttas längre från folket/människorna.

Därför vill jag se en nyordning för att rätta till denna snedfördelning av politiska uppdrag.

Till att börja med vill jag se en förändring som innebär att vi skrotar dagens nämnder och ersätter dem med en ”kommunregering” med tillhörande utskott – En regering där alla ingående förtroendevalda är heltidsarvoderade. I ett första skede är det naturligt att denna regering består av dagens kommunledning och av ordförandena i respektive nämnder.

Därefter ska vi ha en ordning som innebär att man som förtroendevald kan ha maximalt 5 arvoderade uppdrag per person inklusive eventuella följduppdrag vid samma tidpunkt. Alla uppdrag som blir över ska därefter fördelas i respektive parti efter deras individuella röstetal.

Demokratin kan aldrig förlora på att fler får inflytande i politiken – Snarare är det så att demokratin stärks av en sådan ordning. Fler personer betyder även fler idéer vilket kommer att gynna alla. Dessutom innebär fler arvoderade personer inom politiken att tid frigörs för att göra det som är alla politikers viktigaste uppgift – Att träffa och föra dialog med väljare och medborgare.

”Hemligheten till en framgångsrik morgondag ligger gömd i de beslut vi fattar idag”