Anders tankar om politik

Hemligheten till en framgångsrik morgondag ligger gömd i de beslut vi fattar i dag.

Kommunens ekonomi ska ses som en helhet – Inte delas upp på nämndsnivå.

Det är hög tid att vi tänker om när det gäller sättet på hur vi arbetar med ekonomi, ekonomistyrning och andra frågor i vår kommun. Det är därför jag vill se en modell som alltid redovisar hur ett beslut slår gentemot sista raden i kommunens resultat och balansräkning.

Det framsynta beslutet att gå från flera till en förvaltning i Umeå kommun är en bra början. För att nå hela vägen in i mål krävs dock ännu mer därför att nämnderna i sig är fristående och därför att nämnderna i sig inte tar hänsyn till hur beslut i den egna nämnden slår mot andra nämnder och framför allt mot kommunens ekonomi i stort.

Det jag vill se är att vi skrotar dagens nämnder och gör om dessa till utskott under en central ”kommunregering” med en gemensam budget som omfattar hela den kommunala verksamheten. Alla beslut som tas ska därefter redovisas på ett sätt som påvisar hur resultatet på sista raden i kommunens resultat och balansräkning påverkas av beslutet.

Idag är det inte så vilket högst sannolikt skapar onödiga kostnader och onödig administration inom kommunen.

I spartider och när det ekonomiska utrymmet är begränsat är det inte ovanligt att en nämnd får ett sparbeting i sin budgetram. Om t.ex. För & grundskolenämnden ska spara och därför väljer att göra sig av med en skola för att spara och detta sedan leder till att fastighetsförvaltningen inom kommunen står med en tom lokal de inte kan hyra ut är frågan om vi som kommun faktiskt sparat några pengar?

Förvisso har För & grundskolenämnden sparat men om denna besparing blir till ett intäktsbortfall inom fastighet är besparingen i värsta fall noll för kommunen som helhet. Sannolikt leder den till en merkostnad eftersom även tomma lokaler kostar.

Minskade kostnader för en nämnd samtidigt som kostnaderna ökar för en annan nämnd är således inget bra sätt att hantera den kommunala ekonomin på. Det är därför jag vill se den förändring jag föreslagit ovan.

Med en sådan förändring vinner vi många fördelar. Först och främst lär vi oss som kommun att hushålla med våra resurser om alla kostnader måste redovisas på ett sätt som påvisar hur det påverkar totalen. Därutöver får vi per automatik en modell som följer samma ekonomiska tänk som den privata sfären och dess företag vilket innebär att alla kommunpolitiker tvingas tänka på ett sätt som gynnar hela kommunen och inte bara den egna nämnden.

Sist men inte minst gör en sådan modell det lättare att förklara för kommunmedborgarna varför vi ska ta det ena eller andra beslutet och hur detta beslut påverkar den kommunala ekonomin i slutändan. I min värld ska kommunens ekonomi inte vara dold i dunkel och/eller svår att förstå utan snarare transparent.  Med det system till förvaltning jag föreslår skapar vi denna transparens.

Låt oss därför bli föregångare och visa resten av Sveriges kommuner hur en effektiv kommunal organisation och förvaltning ska se ut och fungera.

I Umeå kan vi – Umeå kan!

”Hemligheten till en framgångsrik morgondag ligger gömd i de beslut vi fattar idag” 

 

30 kommentarer

  1. Jonny Disenfeldt

    Anders Forss skriver
    ” Om t.ex. För & grundskolenämnden ska spara och därför väljer att göra sig av med en skola för att spara och detta sedan leder till att fastighetsförvaltningen inom kommunen står med en tom lokal de inte kan hyra ut är frågan om vi som kommun faktiskt sparat några pengar?”

    Om man alltså kan bedriva skolverksamheten effektivare (samma verksamhet för mindre pengar) och det inte finns andra tungt vägandeskäl i vågskålen som att ge geografisk närhet åt många familjer etc att så ska man enligt dig inte varaeffektivaredet utan istället gömma ineffektiviteten och ge ”skydd” åt annan olönsam kommunal verksamhet.

    Det rätta är givetvis att man gör sig av med skolan i detta exempel och om kommunens fastighetsbolag inte hittar nya hyresgäster får man avyttra lokalen ifråga alternativt riva den och bygga något annat på den tomten …

    Du står för en katastrofal ekonomisk modell som ger exakt motsatsen till det du tror, du skapar en ineffektiv kommunal verksamhet som slösar med skattemedek, typiskt en socialistisk planläggare.

    • andersforss (inläggsförfattare)

      Som vanligt misstolkar du det jag säger Jonny – Kontentan av hela inlägget är att alla beslut och de ekonomiska konsekvenserna av dessa ska redovisas på ett sätt som påvisar hur de påverkar sista raden i kommunens resultat- och balansräkning.

      Därutöver kan det självfallet finnas lägen där man av ideologiska och/eller andra skäl vill fatta ett beslut som leder till en högre kostnad. Gör man så är det en helt annan fråga än den jag framför i inlägget.

      Den ekonomiska modell jag vill ha fungerar alldeles utsökt – Vore det inte så skulle inta alla världens företag använda sig av samma ekonomiska modell.

      • Jonny Disenfeldt

        Nej Anders, du verkar inte förstå de mest grundläggande kriterier för att styra verksamheter effektivt.

        Du skriver om ditt exempel
        ”Förvisso har För & grundskolenämnden sparat men om denna besparing blir till ett intäktsbortfall inom fastighet är besparingen i värsta fall noll för kommunen som helhet. Sannolikt leder den till en merkostnad eftersom även tomma lokaler kostar.”

        Låt säga att i ditt exempel man betalar 5 miljoner i hyra för denna extra skollokal som alltså inte behövs. Istället kan alltså kommunens skolförvaltning spara in 5 miljoner på kostnader för hyra genom effektivisering och ändå ge likvärdig service. Dessa friställda 5 miljoner kan man då använda för att förbättra utbildningen inom kommunen på olika områden.

        Om då fastighetsförvaltningen märker att de har lokaler som inte går att hyra ut så säljer de dessa eller säljer hela marken till privat näringsverksamhet för att t.ex bygga bostadshus.

        Detta ger alltså mer resurser till skolverksamheten och kommunen får in pengar från försäljningen av mark/fastighet.

        I din socialistiska modell vill du istället behålla den olönsamma lokalen som inte behövs och dränerar därmed skolan på resurser. Denna socialistiska modell används inte av de flesta företag som du påstår, tvärtom.

        • andersforss (inläggsförfattare)

          Det är just där skon klämmer Jonny – I många fall är det inte möjligt att sälja lokalen eller marken därför att annan kommunal verksamhet bedrivs eller kommer att behöva bedrivas i en framtid och då blir det ingen besparing på sista raden i resultat- och balansräkningen.

          Ingen kommun – Inte heller Umeå har en policy att äga lokaler vi inte behöver för kommunal verksamhet men som kommun måste man titta långsiktigt och på framtida behov och att sälja en lokal som behövs inom några få år för att sedan bygga eller köpa en ny senare är en dålig affär för kommunen.

          Precis som jag sa så kan det finnas lägen där ett beslut ska genomföras även om kommunens kostnad ökar men då ska vi inte kalla detta för en besparing.

          • Jonny Disenfeldt

            Din ekonomiska politik innebär att man tappar kontrollen över var kostnader finns och till vad de används, de leder till ett ineffektivt system. Ditt påstående om att alla de flesta företag styrs enligt din modell är fel.

            Det är inte frågan om att i första hand minska totalkostnaderna för kommunen utan det viktigaste är att effektiviteten är så hög som möjligt, att skattemedel går till det de är avsedda för, utbildning och inte att hålla ett kommunalt fastighetsbolag flytande. Att man får så mycket utbildning som möjligt för varje skattekrona som går till det ändamålet och att dessa pengar inte går till andra saker.

            Du verkar gilla att subventionera olönsam verksamhet med annanverksamhet, det går ut över den offentliga servicen, i ditt exempel får man mindre utbildningsresurser och väljer att hålla igång lokaler som inte behövs, katastrofalt tänkande, men så är det med socialistisk planeringsmodell.

          • andersforss (inläggsförfattare)

            På inget sätt Jonny – Tvärt om skapar det en förståelse för hur en kostnad eller ett beslut slår på sista raden i resultat- och balansräkningen och i slutändan är det som styr om vi har en plånbok av en förutbestämd storlek.

            När jag chefade i bankvärlden så la jag mindre tonvikt på i vilken avdelning jag tog en kostnad så länge den kostnaden sparade pengar eller ledde till en intäkt någon annanstans på ett sätt som påverkade slutresultatet positivt och det tänket måste vi ha i en kommun för att få bästa möjliga utväxling på de skatttepengar vi använder.

            Att effektiviteten ska vara så hög det bara går är givet och detta står på inget sätt i motsats till att ha god ekonomisk förvaltning. Har man en budget av en förutbestämd storlek är en del av effektiviteten att få ut så mycket som möjligt ur den budgeten och då finns bara ett sätt – Bra koll på hur beslut påverkar budgeten.

            Umeås kommunala bostadsbolag går mycket bra och jag förespråkar inte att man ska subventionera detta med skattepengar.

            har man en bolagsstruktur vilket de allra flesta kommuner har blivit tvingade att ha på grund av EU-lagstiftning och annat så är det helt ok att sätta ihop dem i en struktur som gör att vinstgivande bolag genom koncernbidrag subventionerar kommunala servicefunktioner som går med förlust därför att de är just kommunal service till medborgarna. Kan man använda vinsterna från t.ex. ett kommunalt elbolag för att slippa höja skatten eller avgiften för kommunal service är detta bra för alla – Både för kommunen och för medborgarna.

  2. Jonny Disenfeldt

    ”har man en bolagsstruktur vilket de allra flesta kommuner har blivit tvingade att ha på grund av EU-lagstiftning och annat så är det helt ok att sätta ihop dem i en struktur som gör att vinstgivande bolag genom koncernbidrag subventionerar kommunala servicefunktioner som går med förlust därför att de är just kommunal service till medborgarna. ”

    Men du ville i ditt exempel tvärtom lta pengar från skolverksamheten (kommunala servicefunktioner) och flytta till en olönsam bolagsstruktur (fastighetsbolaget) och det är ju helt snurrigt. Du försämrar skolan på bekostnad av det kommunala fastighetsbolaget istället för att tvinga detta bolag att agera affärsmässigt. Resultatet av din politik blir då en sämre skola eller alternativet att höja skatten för att täcka din förlustverksamhet

    • andersforss (inläggsförfattare)

      Jag gav ett exempel av många tänkbara exempel i mitt inlägg med fokus på att allt man kallar en besparing måste bevisas vara en besparing om densamma ska påverka kommunens totalekonomi i önskad riktning.

      Du framhärdar fortsatt med att lyfta saker ur sitt sammanhang och försöka ge det en annan mening men den taktiken biter inte på mig Jonny.

      Jag har aldrig påstått att man ska flytta på några pengar vilket du ser om du läser inlägget i sin helhet Jonny.

      • Jonny Disenfeldt

        Ditt eget exempel visade på ett bra sätt vilka katastrofala följder din politik skulle ge. Det var du själv som valde exemplet och det hade exakt motsatt effekt till det du påstod. Det gav sämre samhällservice, det var ett ineffektivt sätt att använda offentliga medel och innebär dålig ekonomisk kontroll. Nej, jag lyfte inget ur sitt sammanhang, jag tog ditt exempel rakt av och visade hur dåligt det var i verkligheten.

        • andersforss (inläggsförfattare)

          Mitt exempel är till för att påvisa en enda sak nämligen att vi alltid måste ha koll på hur et beslut slår på sista raden i kommunens resultat- och balansräkning.

          Om vi vill sats pengar på undervisning ska inte detta kallas en besparing utan vid sitt rätta ord som är en kostnadsökning.

          • Jonas E

            Det finns bättre exempel – det kan jag hålla med om….. som när man lägger ner en skola för att ”spara” pengar, men sen visar sig skolskjutsar vara dyrare än driften av skolan var till att börja med – och fastighet blir sittande på kostnaderna för en byggnad som inte används !….

          • andersforss (inläggsförfattare)

            Precis – Det är därför jag vill att alla beslut alltid ska levereras med påverkan på kommunens totalekonomi. Om vi gör på det sättet blir det tydligare för alla och envar och vi slipper en massa hypotetiska diskussioner.

  3. Jonny Disenfeldt

    Jonas : Kostnader för skolskjutsar ingår väl i samma ekonomiska ansvarsområde som övrig skolverksamhet …

    Ditt exempel Anders var som sagt uruselt och visade på exakt motsatt effekt, försämrad service i form av minskade resurser till skolans område för att hålla fastighetskontorets bestånd under armarna. En fastighet/mark som då istället skulle kunna försäljas och fe intäkter samt t.ex bostäder som verkligen behövs.

    • andersforss (inläggsförfattare)

      Skolskjutsar träffar ett annat konto och en annan budget Jonny.

      Sedan har du misstolkat det jag skrivit Jonnny – Du ska se på helheten och inte enskilda ord eller meningar. Jag hävdar fortsatt att en besparing alltid måste vara en besparing på sista raden i kommunens resultat- och balansräkning för att kunna kallas besparing.

    • Jonas E

      Johnny – så här ser det ut: Skolan har en egen budget, där skolskjutsar inte ingår utan det går på en annan budget, sen då tillkommer en tredje budget som berör skolan: investeringsbudgeten – om det skall byggas om………
      På en skola i min närhet så har man bestämt sig för att ta bort en paviljong/barack, för att spara pengar på hyreskostnaden i skolbudgeten = ca 200 000:- / år, och också slippa en lärarkostnad på ca 500 000:- / år för att sen behöva hyra in en buss för ca 800 000:- /år, för att bussa eleverna till en annan skola ( i nuläget är det dessutom två bussar så det blir x 2 – men det är tillfälligt ) – som belastar en annan budget än skolans, på detta skall dom då bygga om skolan för minst 3 miljoner – som går på investeringsbudgeten, som i sin tur lär påverka lokalhyran på det som är kvar med gissningsvis 200 000:-/ år mer än tidigare? ( rent antagande från min sida på det beloppet – då ingen tycks kunna svara på vad det blir ) !.
      Så istället för att behålla allt som det är så har man fördyrat verksamheten rejält totalt sett – för att ”spara” pengar….
      Man har alltså sparat på en budget för att öka kostnaderna på en annan och en tredje – och jag tror inte att detta exempel är unikt, men dock sällsynt tydligt !.

      • Jonny Disenfeldt

        Det går inte att dra några slutsatser baserade på ditt exempel eftersom det saknas information om varför man gör olika åtgärder, baracken ifråga kanske måste bort pga hälsorisker (mögel) för barn etc
        Den andra skolan har kanske betydligt bättre faciliteter för att lära ut specialämnen etc etc

        Kostnad för skolskjuts borde givetvis tas in i beräkningarna när det gäller skolans område. Inte bara som en ren monetär kostnad utan också som en kostnad ifråga om restid för barn.

        Däremot ska man inte subventionera kommunala fastighetsbolag år efter år i onödan.

        • andersforss (inläggsförfattare)

          Vi subventionerar inte kommunala fastighetsbolag i Umeå Jonny – De vi har redovisar vinster och lämnar överskott till den kommunala budgeten.

          • Jonny Disenfeldt

            De kanske debiterar för mycket för uthyrning av lokaler till skolor och därmed dränerar skolan, pengar som går in i den stora kommunala säcken och används till något onyttigt (och ja, det finns klara exempel på onyttigheter i alla kommuner …

          • andersforss (inläggsförfattare)

            Kommunal verksamhet som verkar till nytta för folkflertalet kan aldrig betraktas som onyttig Jonny.

  4. Jonny Disenfeldt

    Den stora risken med ditt fixerade tänkande i denna fråga är just att du håller liv i olönsam sekundär verksamhet (som t.ex via ett kommunalt fastighetsbolag) genom att ta resurser från primär verksamhet som t.ex kommunalt bedriven skola/utbildning. Det är du som inte ser varken detaljer eller helhet. Ditt givna exempel var ett typexempel på hur en kommun använder skattemedel felaktigt. Du ser tydligen fortfarande inte hur illa valt ditt exempel var.

    Jag säger inte att att det alltid är på detta viset men ditt exempel var ett typexempel på hur illa det kan gå om man försöker stötta dåligt skötta kommunala bolag genom att subventionera dem med skattemedel som är tänkta att användas till kommunens primära område som skola och omsorg.

    Kommunala bolag ska stå på egna ben.

    • andersforss (inläggsförfattare)

      Jag har aldrig påstått att vi ska ta pengar från kommunens primära verksamheter för att driva kommunala bolag – Den tesen är det du som fört fram Jonny.

      Allt jag sagt är att kommunens ekonomi ska vara klar och tydlig vilket den blir om varje beslut samtidigt påvisar hur sista reden i kommunens resultat- och balansräkning påverkas av beslutet.

    • Jonas E

      Jonny – du missuppfattar helt det Anders menar …. han vill komma åt dumsnålheten – typ det jag gav exempel på, och det är långt ifrån samma sak som att subventionera kommunala bolag !.

      Det som måste till är ju en total kostnadsöversyn för varje beslut, och inte bara titta på sin en kassa – en jämförelse vore att man personligen skulle skita i att åka till jobbet för att spara på bensin – men sen inte räkna på att man då inte får en lön, för bensinen sparar du ju på i alla fall – men går du verkligen plus totalt sett ?.

      • andersforss (inläggsförfattare)

        Tack Jonas – Jonny använder sig alltid av taktiken att lyfta ett ord eller en mining ur det jag skrivit och försöka få andemeningen att framstå som en annan.

        • Jonny Disenfeldt

          Faktum kvarstår, det exempel ni försvarar har just den effekten att man subventionerar och håller det kommunala fastighetsbolaget under armarna genom att föra över pengar från skolverksamheten till det, genom detta slipper fastighetsbolaget agera och bedriva en mer effektiv och affärsmässig verksamhet.

          Det är den sortens politiska tänkande som jag argumenterar emot.

          I det exempel ni driver ska alltså enligt mig skolan genomföra sin effektivisering och använda de pengar man besparar till att förbättra skolverksamheten. Fastighetsbolaget blir av med en hyresgäst och ska då fatta ett affärsmässigt beslut om att antingen hyra ut till annan eller sälja fastighet / mark och låta en privat entrepenör (eller det kommunala fastighetsbolaget) bygga t.ex väl behövliga bostäder där som ger skatteintäkter till kommunen.

          Helhetssyn var det, effektivisering och användande av skattekronor på rätt sätt.

          • andersforss (inläggsförfattare)

            Vi har inget kommunalt fastighetsbolag som behöver hållas under armarna Jonny men du vill vrida debatten bort från det jag skrev om.

            Det jag vill skapa är en ekonomisk tydlighet i samband med beslut vilket endast kan uppnås om alla beslut redovisar hur de påverkar sista raden i kommunens resultat- och balansräkning.

Lämna ett svar till andersforss Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.