I VK.se går det att läsa om den horribla arbetssituationen för taxiförare vilket är något jag uppmärksammade och skrev om redan hösten 2014 – En artikel du kan läsa om du klickar på denna länk: https://www.vk.se/plus/2251271/laga-loner-bakom-skoltaxiproblem

Att en taxichaufförer i vissa fall tvingas jobba 350 timmar/månad för att få ihop till en dräglig lön är inte bara horribelt utan dessutom ett brott mot gällande lagstiftning på fler än ett område.

Att kommuner och andra som upphandlar skolskjutsar och färdtjänst inte sätter stopp för sådana avarter genom att kräva att taxibolag som vill lämna anbud ska ha tecknat kollektivavtal för sina anställda gör mig milt sagt upprörd.

I övrigt delar jag de synpunkter Transportarbetarförbundets Christer Bengtsson framför och håller helt med om att det är en pressad situation för landets taxichaufförer som är orsaken till att vi titt som tätt kan läsa om skolbarn som lämnas på fel ställe och färdtjänst som uteblir.

Däremot tycker jag att Christer helt glömmer bort att lyfta den största och första anledningen till att svensk taximarknad ser ut som den gör – Den anledning som stavas avreglering av taxinäringen och den begränsning av antalet taxitillstånd som tidigare såg till att landets taxichaufförer och operatörer kunde leva ett drägligt liv på de pengar de körde in.

Så här skrev jag 2014 – Håll tillgodo:

”Allt sedan avregleringen av taxinäringen och den begränsning som tidigare rådde i frågan om antal taxitillstånd per ort har vi sett hur branschen stött på det ena problemet efter det andra.

Ständigt kommer rapporter om hur chaufförerna kör under slavliknande förhållanden – Ofta med arbetsdagar på 12-16 timmar.  Dessutom arbetar de ofta 6-7 dagar i veckan och har trots detta svårt att komma upp till en månadslön på 20.000 kr före skatt.

Därutöver kan vi med jämna mellanrum läsa hur mindre seriösa taxiföretag lurar framförallt inkommande turister med oskäliga taxor.

Jag tror att fler med mig med blotta ögat kan skönja att branschen är på dekis och att något är fel.

Där vi tidigare kunde se stolta välklädda service inriktade chaufförer framförande rena välputsade och skadefria fordon ser vi idag en yrkesgrupp som många gånger är slafsigt klädda (låt mig säga att det fortfarande finns många som är en prydnad för kåren) köra bristfälligt tvättade fordon som oftare är tidigare har både bucklor och lackskador runt bilen.

Med blotta ögat går det se att yrkesstoltheten är som bortblåst!

Motivet i samband med avregleringen var precis som för alla andra avregleringar att detta skulle leda till bättre villkor och lägre priser för konsumenterna. Inget av detta har inträffat – Det enda avregleringen lett till är horribla arbetsvillkor för chaufförerna och dålig lönsamhet för åkeri ägarna och en allmän kris för hela branschen.

Förutom detta ser vi en utveckling mot större och mer oligopol liknande beställnings centraler som i hög grad helt sätter den lokala konkurrensen ur spel. Dessa beställnings centraler blir sedan så mäktiga att de kan pressa de redan pressade åkarna att acceptera ännu sämre villkor. Accepterar man inte blir man utslängd och får inga körningar.

Det är därför hög tid för våra beslutsfattare att ta tag i problemet.

Till att börja med bör man erkänna att det var helt fel att avreglera taxibranschen för att därefter införa ett reglemente som kan rätta till de uppkomna problemen och återge branschen sin forna status. 

Några av beståndsdelarna som jag vill se i en sådan återreglering listar jag därför nedan:

• Fastställ en kvotfaktor på hur många taxitillstånd det ska finnas per 1.000 invånare inom ett geografiskt område.
• Inför krav på fasta grundlöner som är i nivå med övriga jämförbara yrkeskategorier för chaufförer och övriga anställda. Vill företagen sedan ha en del rörlig inkomst ska detta vara ok så länge det inte påverkar den fasta lönen. 
• Inför ett max tak för taxorna – Dvs. maximerad kilometer avgift, maximerad avgift för tidsfaktorn, maximerad framkörningsavgift etc.
• Inför stopplagstiftning som innebär att taxitillstånd inte går att sälja. När en företagare vill lämna branschen ska tillståndet alltid återlämnas till utfärdaren för att sedan delas ut till näste företagare i kö. Undantaget bör vara om en företagare inom familjen väljer att generationsskifta sitt företag och driva det vidare.
• Begränsa antalet taxitillstånd per näringsidkare.
• Sätt ett maxtak på hur många bilar som får vara anslutna till varje beställnings central samt begränsa hur många beställnings centraler en och samma näringsidkare får äga och kontrollera. Denna lagstiftning ska gälla för ägaren och alla som är denne närstående.
• Inför kör- och vilotids regler samstämmiga med det regelverk som gäller för den tunga trafiken och inkludera krav på färdskrivare och digitala färdskrivarkort för förarna i densamma – Detta för att hindra trötta chaufförer som självfallet utgör en större risk.
• Inför krav om ett Yrkeskompetensbevis precis som för resten av yrkesförarkåren.

Med dessa mina förslag är jag 100% säker på att vi på kort tid kommer att lösa problemen inom taxibranschen och att vi kort därefter på nytt kommer att få uppleva stolta välklädda chaufförer som med stil och artighet framför nytvättade och välputsade fordon allt till glädje för både kund, chaufför och näringsidkarna inom taxibranschen.”

Redan 2014 var jag som jag sa inledningsvis på denna boll – Idag 4 år senare är det hög tid att vi kommer till skott och gör något åt saken.

Avslutningsvis vill jag sälja följande – Utvecklingen i taxinäringen uppvisar samma utveckling som den i bussbranschen. Avreglering och konkurrensutsättning med tillhörande upphandlingar har tagit dör på alla små entreprenörer med följd att många av landsbygdens företag försvunnit.

Taxiverksamhet är en bra verksamhet för den lille företagaren – Därtill en verksamhet som med fördel kan kombineras med andra mindre verksamheter för att möjliggöra för människor att bo kvar på landsbygden och hålla servicen till dess invånare levande.

Låt oss därför se till att bevara den möjligheten genom att genomföra de förändringar som är nödvändiga för att så ska bli fallet.

”Hemligheten till en framgångsrik morgondag ligger gömd i de beslut vi fattar idag”