I alla tider av debatt och alldeles speciellt i valtider ägnar sig nyliberaler, borgerlighet och även partier likt SD åt att bespotta och klanka ner på offentligsektor och dess utbredning som varande ett hot mot samhällsbygget och en likt vapen farlig företeelse.

Därför anser jag att rubriksättningen på detta inlägg är enligt mitt tycke klockren då den beskriver verkligheten så som den ser ut.

Att jämvikt råder mellan offentlig- och privatsektor är lika nödvändig för nationell framgång som den är viktig för att undvika den drivmedelsbrist inom den privatasektorn som skulle uppstå utan en stark offentlig sektor.

När det uppstår drivmedelsbrist i den privata sektorn är det naturligt att den med alla medel försöker skaffa nytt drivmedel – Något den då gör genom att tränga in på den offentliga sektorns område och därmed rubba den balans som gör att offentlig sektors framgångar kan nära både offentlig- och privatsektor framgent.

Privatsektors intrång i offentligsektor blir med det beteendet något som kraftigt förvärrar privatsektors drivmedelsbrist framgent!

Det är därför vi kan se hur den privata sektorn idag med hjälp av avregleringar och konkurrensutsättning är inne och härjar i verksamheter som tidigare drivits av det offentliga för att råda bot på den enorma drivmedelsbrist främst alliansens nyliberala politik men även den efterföljande S-regeringens politik skapat.

När den privata sektorns omsättning och vinster minskar som en följd av att den välmående medelklassens köpkraft decimeras på grund av uteblivna löneökningar och robotiseringar blir de desperata – Detta därför att vinstnivåerna måste bibehållas till varje pris om ägarnas omättliga profithunger ska kunna tillfredsställas.

Det verkar inte finnas några gränser för vilka åtgärder och metoder man använder sig av för att uppnå målet med bibehållna eller ökade vinster – Ju större drivmedelsbrist ju större inblandning av privata företag i den skattefinansierade offentliga sektorn.

Statens kaka är ju som bekant både god och stabil men den stora frågan är om detta är rätt väg att gå om man vill bygga ett välmående och väl fungerande samhälle?

För egen del vill jag påstå att så inte är fallet – Det företrädare för privat sektor och nyliberalismen inte inser är att det är just den privata sektorns inblandning i offentligsektor som skapar drivmedelsbristen saknar insikt i hur man bygger ett starkt och framgångsrikt samhälle som gynnar alla – Även dem själv.

Det de inte förstår är att de själva och deras profithunger till varje pris därmed utgör det största framtida hotet mot nationell ekonomisk framgång därför att viktiga balansen mellan offentlig- och privatsektor har åsidosatts till förmån för kortsiktiga vinster och företagsägarnas inneboende egoism och girighet.

Det är privat inblandning i offentligsektor tillsammans med automatisering, jobbflytt till låglöneländer och den välmående medelklassens decimerade ekonomiska köpkraft som lett fram till dagens situation.

Det är den privata sektorns girighet som startade med en devalvering som sedan fortsatt med skattesänkningar och påspädning av kapitalets makt och inflytande som har skapat den situation vi nu lever i.

När företagens anställda inte längre har råd att konsumera företagets produkter sjunker försäljningen – Denna sanning måste vi alla ta till oss och se till att förändra om vi vill ta oss ur dagens situation.

Sverige har allt sedan superdevalveringen 1982 (genomförd av oss socialdemokrater men framtvingad av kapitalägarna) sett en snedvridning när det kommer till kontrollen över Sveriges tillgångar. Vid den tidpunkten kontrollerade de rikaste 3% ungefär 1/5-del av den totala svenska ekonomin – I dag kontrollerar dessa 3% 1/3-del av den totala ekonomin.

Det är denna devalvering och förskjutning i ekonomin som gjort att medelklassen i Sverige decimerats kraftigt vad gäller köpkraft och ekonomisk styrka.

Alla som kan lite grand om ekonomi vet att en av grundförutsättningen för en välmående ekonomi är en växande och välmående medelklass – Detta därför att det är medelklassen som är varje lands största konsumenter.

Kort sagt kan man säga att de som inträder eller tillhör den välmående medelklassen investerar hela sitt ökande välstånd i konsumtion av nya produkter och tjänster – Något som ökar företagens omsättning och vinster.

Därför är det en gång för alla så att det behövs en stark offentligsektor för att skapa dynamisk tillväxt i Sverige – En offentligsektor som är byggd på den demokratiska socialismens läror för att säkerställa att medelklassen kan växa sig stark och kan driva landets ekonomi framåt.

Avsaknaden av drivmedel i form av en stark samhällsägd offentlig sektor – Skattefinansierad och driven av behov och inte av vinstintresse har bland annat lett till följande misslyckanden för det svenska samhället:

• En ökad arbetslöshet under alliansens regeringsår som närmast kan beskrivas som massarbetslöshet om siffrorna ställs mot 1960-talets siffror – En trend vi socialdemokrater nu så saktrliga börjat vända.
• Kraftigt ökade sjukskrivningstal och längre sjukskrivningstid som en effekt av den skadliga arbetslinjen.
• Sjunkande kunskapsresultat i de svenska skolorna
• En kollaps för järnväg och övrig infrastruktur.
• Missförhållanden inom skola, vård och omsorg med hög arbetsbelastning och stora vinstutag.
• Brist på arbetskraft med rätt kompetens.
• Nedrustning av de sociala trygghetssystemen.

För att ta oss ur denna negativa spiral måste vi se till att vi återupprättar och renovera svensk offentligsektor till sin forna glans.

Detta kan bara göras genom att återreglera och återta samhällets kontroll över offentlig sektor för att därefter se till att driften av offentligsektor sker utan inblandning från den privata sektorn.

Det är den typen av politik jag brinner för – En politik med en stark offentligsektor som självklar grundbult för samhällsbygget.

Den typ av politik som socialdemokraterna med stor framgång drev fram till slutet av 1980-talet är själva garanten för att återföra Sverige till positionen som världens ledande välfärdsstat utan att komma i konflikt med näringslivet.

Även om Sverige står starkt i en internationell jämförelse får vi aldrig stanna upp och känna oss nöjda – Sverige behöver stärka sin position i världen. En stark offentligsektor som jobbar hand i hand med den privata sektorn är garanten för att vi ska lyckas med den föresatsen.

En fullt ut fungerande offentligsektor enligt gammal fungerande socialdemokratisk modell innebär att vi med lätthet kan parera skillnaderna mellan hög och lågkonjunktur – Detta då vi i tider av lågkonjunktur kan se till att hålla medborgarna i arbete eller i utbildningsinsatser för att tillgodose näringslivets behov av kvalificerad arbetskraft när konjunkturen vänder.

För att kunna bygga om och återställa den offentliga sektorn till sin forna glans måste vi därför skrota det mesta av alla avregleringar och reformer som berör utförsäljning och drift av verksamheter som tidigare drevs i kommunal, landstings eller statlig regi – Därtill skrota LOV.

Välfärdstjänster och kommunalservice måste ägas och drivas av det allmänna om vi vill säkerställa att den offentligasektorn ska klara av att producera tillräckligt mycket drivmedel för att privatsektor ska må bra och utvecklas.

Så länge offentliga verksamheter är styrda av efterfrågan och vinstintresse snarare än av behov kommer de aldrig att fungera som avsett – Vill vi råda bot på drivmedelsbristen måste offentligsektor återställas till sin forna glans

”Hemligheten till en framgångsrik morgondag ligger gömd i de beslut vi fattar idag”