Den varning för förekomsten av internet-robotar och internet-troll som jag först reste för ca 3 år sedan har nu visat sig vara helt sann och korrekt och får katastrofala följder som jag ser saken.

Förekomsten av robotar och troll som hamrar ut budskap på nätet snedvrider debatten och får frågan om migration att framstå som betydligt större än den i själva verket är.

Det som vid en första anblick ser ut att vara en linje som stöds av oerhört många visar sin nu precis som jag varnade om vara en linje som stöds av mycket få som med teknologins hjälp får det att framstå som om de är fler än de är.

Hur detta ska kunna stoppas har jag inget bra svar på i dagsläget men jag ska fortsätta att fundera på saken och återkomma med en lösning om jag finner den.

En sak är dock helt klar och det är att världssamfundet måste arbeta tillsammans med att stoppa detta – Görs inte det så går det snart inte att lita på något av allt det som kommer via sociala media.

”Hemligheten till en framgångsrik morgondag ligger gömd i de beslut vi fattar idag”

Förutom ett snabbt sjukhusbesök för provtagning har jag tillbringat förmiddagen med att lyssna till den pågående debatten om Umeås budget i kommunfullmäktige – En debatt där partierna i vanlig ordning kastar sten på varandra.

Jag kan inte påstå att jag är 100% tillfredsställd med något av budgetförslagen och då därför att de är alldeles för kortsiktiga och inte tar hänsyn till den ekonomiska utvecklingen över tid eller för en period om minst 5 år helst mer.

Jan Hägglund och Arbetarpartiet har förvisso lyft långsiktigheten i sitt förslag men i övrigt tycker jag att deras förslag lämnar mycket i övrigt att önska.

Att som Alliansen tro att skattesänkningar är vägen framåt är att vara oerhört naiv då vi redan har facit på de skador skattesänkningar ställer till med.

Centern lyfte upp det faktum att det är en utopi att tro att kommunen ska hitta de 9,500 människor man behöver anställa med hänvisningen till att dessa inte finns. Hur centern i det läget kan tro at den saken ska förändras genom att sälja ut och privatisera och därtill sänka kommunens intäkter övergår mitt förstånd.

Vänsterpartiet är i vanlig ordning ute och cyklar helt och hållet och deras budget är så verklighetsfrånvänd att den inte ens går att ta på allvar – Därtill med tillhörande skattehöjningar som på inget sätt kommer att hjälpa situationen och långsiktigt lösa kommunens problem och utmaningar.

Som jag ser saken är det hög tid att kommunen börjar lyfta in vinsterna i de kommunala bolagen i kommunens budget och fördelar åtminstone 70% av dessa vinster till den löpande verksamheten såsom skola, vård och omsorg mm.

I bolagen ska bara sparas så mycket som behövs för att klara framtida renoveringar och uppgraderingar – I övrigt tillhör pengarna kommunens medborgare och ska användas rakt av i den löpande verksamheten.

Med det sagt så tycker jag att S har det mest balanserade budgetförslaget men vill trots det att hela budgeten återremitteras för att i nästa läge komma ut i en version som sträcker sig över minst 5 år framåt i tiden.

Umeåborna förtjänar en budget som påvisar de långsiktiga ekonomiska konsekvenserna av den politik som föreslås – Därtill full insyn i och tillgång till de vinster som genereras i de kommunägda företagen – Den uppfattningen tror jag många med mig ställer sig bakom.

”Hemligheten till en framgångsrik morgondag ligger gömd i de beslut vi fattar idag”

Jag har skrivit många inlägg om politik och politiker och om vad jag anser borde vara drivkraften för den som önskar ägna sig åt politik. 

För mig blir det fel när politik och viljan att engagera sig och bli politiker handlar om arvoden och ersättningar snarare än om politikerns brinnande vilja att förändra samhällsbygget.

I dagarna har vi haft en liten debatt i kommunen där man önskar höja politikerarvodena för att inte halka efter lönenivån hos tjänstemännen – Ett argument som i min värld är helt felaktigt då politik aldrig får och aldrig ska handla om arvodenas storlek – Därtill ser vi förslag om att höja arvodena för statsråd och riksdagspolitiker vilket jag tycker är fel.

Politik är inget yrke – Politik är ett kall och är politiken ett kall spelar ersättningens storlek ingen roll så länge den kompenserar för den lön man tvingas avstå för att ägna sig åt politik.

Är det höga löner och arvoden och karriär man eftersträvar bör man satsa på att bli tjänsteman och lämna politiken åt de individer som brinner för att förändra.

I samhället i stort är det så att många inte bryr sig inte om politik överhuvudtaget medan andra ser politiken som ett sätt att skapa förändring – Sannolikt är det dessutom så att de allra flesta befinner sig någonstans där mitt emellan.

För mig handlar dock politiken om engagemang och viljan att skapa förändring – En förändring till något som enligt mitt förmenande blir bättre för alla och inte bara för mig själv och de som finns i min närhet.

Jag har genom hela livet varit den typ av människa som drivs av utmaningar – Ju större utmaningen blir desto större blir viljan och beslutsamheten att klara av den.

Att de som vill ägna sig åt politik drivs av samma sak och inte av karriärmöjligheter och pengar tycker jag borde vara en självklarhet.

För egen del har jag inte engagerat mig politiskt för att göra karriär eller för att uppnå en hög lön eller erhålla höga arvoden utan därför att jag brinner för att förändra samhället till det bättre.

Den inställningen hoppas jag att alla övriga som vill ägna sig åt eller redan ägnar sig åt politik kan anamma då den inställningen enligt mitt förmenande skulle leda till mer engagerade politiker som verkligen brinner för det de gör.

Politik handlar inte om pengar eller arvodenas storlek – Politik handlar om osjälviskt engagemang för det samhällsbygge man brinner för.

Avslutningsvis vill jag säga att ersättningsnivåerna för politiker – Särskilt för de som utöver sitt vanliga engagemang jobbar i nämnder och andra valda församlingar ska ligga på en skälig nivå som speglar den tid man lägger ner.

”Hemligheten till en framgångsrik morgondag ligger gömd i de beslut vi fattar idag”

Hans Rosling är inte med oss länge men under sin levnad sa han ofta att jordklotet så småningom kommer att befolkas av 10 miljarder människor vilket jag inte betvivlar – Speciellt med hänsyn tagen till att vi idag kan bota fler sjukdomar än tidigare samtidigt som vi lever längre och längre.

Även prognoser och studier såsom de från Frankrikes institut för demografiska studier (INED) visar att vi redan 2050 beräknas vara 9,7 miljarder världsmedborgare vilket inte ligger allt för långt från Hans Roslings teorier om 10 miljarder människor på jorden.

En sådan befolkningsökning ställer stora krav på på mänskligheten och hur vi lever – För att få detta att fungera behövs en global omställning till cirkulär ekonomi vilket innebär att vi måste säga adjö till slit och släng samhället.

Som jag tidigare beskrivit i ett antal inlägg är cirkulär ekonomi inget hokuspokus eller något som innebär att lönsamhet och företagsamhet går förlorad – Cirkulär ekonomi är blott och allena en återgång till det som gällde i det gamla bondesamhället men minus den fattigdom som då var utbredd.

Skillnaden mellan cirkulär- och linjär ekonomi förklaras enklast på följande sätt:

• Linjär ekonomi = Råvara + Produktion + Konsumtion + Avfall + Destruktion.
• Cirkulär ekonomi = Råvara + Produktion + Användning + Återvinning + Återanvändning i all evighet.

Dagens samhälle är en produkt av den linjära ekonomin och har dess lärosatser som grund för levnadssätt och affärsmodeller trots att den linjära ekonomin är föråldrad, sedan länge passerad och en gammal företeelse med minst 100 år på nacken.

Att vi fortfarande 100 år senare lever i och med den linjära ekonomin kan troligtvis tillskrivas vår aldrig sinande tro på att världens resurser är oändliga och en i många stycken felaktig tro på att global uppvärmning och miljöhot går att angripa med nuvarande affärsmodell.

En sak är helt säker och det är att planeten jorden inte klarar av den prognostiserade befolkningsökningen med mindre än att vi ställer om till cirkulär ekonomi och cirkulära affärsmodeller.

Hur underligt det än må låta så kan det faktiskt vara så att ett jordklot befolkat av 10 miljarder människor som lever efter den cirkulära ekonomins lärosatser är mer hållbar och ger ett mindre ekologiskt avtryck än det jordklot som idag befolkas av 7,1 miljarder människor och följer den linjära ekonomins lärosatser.

Personligen är jag övertygad om att den linjära ekonomin är en både förlegad och förfelad affärsmodell. I vart fall om vi vill lämna över vårt jordklot som en fortsatt beboelig plats till framtida generationer.

Därför påstår jag att vi måste tänka om och byta både filosofi och affärsmodell om vi vill rädda vår miljö – Alldeles speciellt så när jordens befolkning växer. Vi måste finna vägar att drastiskt stoppa den globala uppvärmningen – Vägar att bygga ett hållbart men samtidigt progressivt och utvecklande samhälle.

Det borde således inte vara alltför svårt att få människorna att förstå att det sunda förnuftets princip är att hushålla med resurser och inte kasta saker som har ett värde. Saker ska inte kastas, snarare återvinnas och återanvändas i all oändlighet.

För att få detta att fungera måste dagens affärsmodeller byggas om och anpassas till den cirkulära ekonomins formel – Detta innebär att:

• Att de biologiska materialen redan från början är giftfria och enkla att kompostera.
• Att de tekniska materialen likt plast, metaller och legeringar redan initialt är designade på ett sådant sätt att de enkelt kan återanvändas med ett minimum av energiförbrukning.
• Att tekniska konstruktioner som bilar inte behöver skrotas  – Snarare likt datorer få en uppdatering som gör att de blir som nya och klarar fortsatt användning.
• Att ett införande av cirkulär ekonomi inte gör avkall på vare sig funktionalitet eller kvalitet hos produkterna.

Övergången kan ske kontrollerat och borde inte ställa till allt för stora problem om den inte sker över en natt. Dessutom måste övergången ske på global basis så att alla länder strävar mot samma mål.

Tillsammans med en global övergång till cirkulär ekonomi så måste vi även se till att jordens invånare fördelas mer jämlikt över hela jordklotets yta. Med en jämnare fördelning blir den cirkulära ekonomins verkningar ännu starkare och effektivare.

Dessutom ser jag stora möjligheter för Sverige att bli ledande i övergången till cirkulär ekonomi.

En övergång till cirkulär ekonomi är som jag sa nödvändig då det inte finns några alternativ om vi vill rädda planeten jorden – Dock sker en övergång inte av sig själv då det behövs politisk dådkraft och drivkraft för att göra detta möjligt.

Jag är redo och jag tror även att merparten av det svenska folket är redo om de får sig förklarat varför och hur denna övergång ska gå till.

”Hemligheten till en framgångsrik morgondag ligger gömd i de beslut vi fattar idag”

Låt mig börja dagens inlägg med att säga att jag på inget sätt är emot kvinnor och deras rätt till samma ställning i samhället som män då jag i alla tider sett män och kvinnor som varandras jämlikar i alla avseenden.

Att den som är bäst kvalificerad ska ha det jobb som erbjuds utan hänsyn taget till kön eller andra preferenser och att samma lön ska utgå oavsett av om man är man eller kvinna är för mig självklarheter som inte ens ska behöva debatteras – Snarare bör detta vara reglerat i lag så att lika lön för lika arbete alltid följs.

Med det sagt är jag starkt kritiskt till hur feminismen används i dagens debatt då min syn är att femismen i mångt och mycket gått alldeles för långt och fått den vanlige arbetande mannen och många av de unga män som nu ska ut i arbetslivet att känna sig illa tillmods och ifrågasätta bara därför att de råkar vara män.

Den sortens samhällsbygge kan jag aldrig ställa mig bakom då jag anser att alla människor har lika värde och därför ser kampen för jämlikhet som en kamp som solidariskt omfattar kvinnor och män utan åtskillnad mellan könen.

I grunden är ordet feminism något bra och viktigt och den kamp som fördes för kvinnlig rösträtt och rätten för kvinnor att arbeta var viktig och omdanande och gick i allra högsta grad i jämlikhetens tecken – Dock verkar det som om de som idag kallar sig feminister idag helt glömt bort detta och istället verkar ha splittring och härskande som mål för sitt handlande.

Ordet feminism och dess betydelse och innebörd för den vanliga människan är något jag funderat länge på. Det är därför jag vågar ifrågasätta om det sätt på vilket ordet nu används inte bara är just det jag kommit fram till  – Nämligen ett sätt att splittra och härska?

Trots att jag försökt har jag mycket svårt att förstå vad alla som pratar om feminism faktiskt menar när de använder ordet feminism.

Kan det vara så att de menar att någon av följande punkter är sann?

• Menar de att Sverige inte är jämställt när det kommer till män och kvinnors möjligheter?
• Menar de att män och kvinnor inte har samma lön när de utför samma arbete i samma bransch och/eller företag?
• Menar de att beslut fattade ur ett kvinnligt perspektiv är bättre än de fattade ur ett manligt perspektiv?
• Menar de att den kvinnliga könstillhörigheten är bättre än den manliga?

För egen del tycker jag mig uppleva att kvinnorna idag har mycket större möjligheter än män på de allra flesta områden. Kort sagt kan man säga att kvinnor dominerar näst intill allt i vårt samhälle och ve den man som vågar stå upp och hävda motsatsen – Gör man så får man höra både det ena och det andra.

När det gäller högre utbildningar så dominerar kvinnorna på de allra flesta program. De krävde och fick kvotering för att bli lika många som männen på respektive utbildning. Idag när kvinnliga studenter dominerar är det ingen som kräver att män ska kvoteras in för att skapa jämlikhet – Föreslår man som man detta får man minsann veta hut.

Varför?

För mig är det som jag anfört tidigare en självklarhet att män och kvinnor som arbetar på samma nivå inom samma bransch och utför samma arbete ska ha lika lön – Allt annat är ytterst osolidariskt och därmed att göra skillnad på människa och människa.

För egen del lever jag i övertygelsen om att så inte är fallet då det finns avtal som reglerar löner mm.

Jag motsätter mig på inget sätt att det säkert är med sanningen överensstämmande att kvinnorna stannar mer hemma än männen när barn föds – Dock tycker jag att det är upp till varje familj att själva bestämma hur de vill fördela föräldraledigheten.

Detta utan att vi som politiker ska bestämma och moralisera över vad som är rätt respektive fel i det enskilda fallet. Så vad gäller föräldraförsäkringen och innehållet i den tycker jag att den är bra som den är utformad idag. Att tvinga familjer att göra si eller så är ingen lösning som främjar varesig jämställdhet och jämlikhet.

När det kommer till vilken sorts beslut som är bäst – Kvinnliga eller manliga borde detta helt sakna betydelse då min uppfattning och erfarenhet är att kompetenta människor fattar kompetenta beslut – Detta oberoende av könstillhörighet.

Därför saknar könstillhörigheten helt betydelse för mig. Vad som måste till är ett system som är könsneutralt.

Min upplevelse är att feminismens yttersta förespråkare helt och hållet kidnappat ordet feminist och istället för att använda det på det sätt som de tidiga feministiska företrädarna likt Bertha von Suttner och Elin Wägner gjorde använder ordet och uttrycket feminist till att vinna egen makt genom att splittra och härska.

Dagens feminister klagar ofta på att det är för få kvinnliga chefer! Min uppfattning är att företag och organisationer alltid ska anställa den som är mest meriterad och detta utan att titta på om den sökande är man eller kvinna.

Sverige borde sluta använda feminismen som förevändning vid anställningar för att istället likt England införa ett system som alltid tvingar ett företag eller en organisation att i samband med anställningar alltid anställa den som är mest meriterad – Detta utan att diskriminera utifrån vare sig könstillhörighet, religion, etnicitet eller sexuell läggning etc.

Att de som kallar sig feminister inte redan förordat ett sådant system är för mig en gåta om de är så diskriminerade som de påstår sig vara.

Kan det kanske bero på att ett införande av det system jag vill införa förlamar hela debatten om feminism – Och med den möjligheten att splittra och härska?

Tanken är dock kittlande ty i ett sådant system behandlas kvinnor och män lika och det blir upp till individen att jobba för att skaffa sig ett högt meritvärde om man vill klättra högt i hierarkin.

Att de som kallar sig feminister sedan påpekar att typiskt manliga yrken har en högre lön än typiskt kvinnliga yrken har inget alls med könsdiskriminering och feminism att göra – Löneskillnaderna är snarare än kvarleva sedan gammalt.

Kampen för att skapa större jämlikhet mellan lönerna handlar inte om feminism – Den kampen är snarare en politisk kamp som med fördel förs genom att arbeta för ett mer jämlikt samhälle där lönerna i offentlig sektor så snabbt det går hamnar på samma nivå som i industrin och övriga delar av privat sektor.

Därför tycker jag att det är hög tid att vi slutar upp med att prata om feminism och könskamp – Låt oss istället prata om jämlikhet och byggandet av ett mer jämlikt samhälle med mindre inkomst- och förmögenhetsskillnader oavsett könstillhörighet.

Låt oss lägga manligt och kvinnligt åt sidan och koncentrera oss på att ta kampen för det som är viktigt om vi vill ha ett solidariskt och kärleksfullt samhälle – Att vinna kampen mot nyliberalismen och de skador den ställer till med är långt mycket viktigare än den kamp mellan män och kvinnor som sedan länge redan är vunnen.

”Hemligheten till en framgångsrik morgondag ligger gömd i de beslut vi fattar idag”

Gårdagens historiska möte mellan Donald Trump och Kim Jong Un och det initiala avtal som slöts i slutet på det mötet måste ses som ett stort framsteg för mänskligheten helt i klass med Neil Armstrongs bevingade ord och prestation när han som första människa besteg månens yta – ”Det är ett litet steg för en människa, men ett jättelikt steg för mänskligheten”.

Avtalet är precis som den första människan på månen början på något nytt, spännande och unikt – Början på vad som förhoppningsvis kan bli starten på en sund och utvecklande relation och slutet på ett krig som pågått i över 50 år samt givetvis i förlängningen en helt kärnvapenfri Koreahalvö.

Att direkt efter att ett sådant historiskt avtal slutits höra andra ledare och förståsigpåare kritisera Trump för att inte ha ställt Kim mot väggen med krav på demokrati och införande av fulla mänskliga rättigheter i samband med mötet är inget annat än patetiskt och vad jag tolkar som stora mått av avundsjuka för att inte själva ha varit delaktiga i denna historiska händelse.

Varje framgångsrik och långvarig relation handlar om och startar med att bygga upp tillit och ett ömsesidigt förtroende för varandra vilket är precis vad Trump och Kim Jong Un påbörjat och därtill stadfäst i ett gemensamt avtal.

Den relationen kommer självfallet att stärkas ju fler gånger ledarna och/eller dess representanter möts för att på allvar börja genomföra de saker de pratade om på mötet så skyndsamt det någonsin går att genomföra.

Åtgärderna som ska genomföras måste självfallet ske ömsesidigt från bägge sidor och jag hoppas Trump står vid ord och precis som han sa i samband med mötet ger order om ett omedelbart stopp för militära samövningar mellan USA och Sydkorea – Något jag tror Sydkorea skulle ta emot med öppna armar.

Vi har redan sett att Nordkorea börjat stänga ner sina kärnvapenanläggningar och nästa naturliga steg i den processen är att släppa in internationella inspektörer i landet för att inspektera och verifiera att Nordkorea gör det man påstår sig göra.

Därefter hoppas jag på att få se ett totalt öppnande av gränsen mellan Nord- och Sydkorea och på sikt en normalisering mellan resten av världen och Nordkorea där länderna inleder normala diplomatiska relationer till varandra och öppnar ambassader och konsulat i varandras länder.

Med det sagt så ser jag därför detta unika avtal som ett enormt stort steg för mänskligheten – Ett avtal jag hoppas blir lika banbrytande som Armstrongs första steg på månens yta.

”Hemligheten till en framgångsrik morgondag ligger gömd i de beslut vi fattar idag” 

Det kommande valet är i första hand ett val mellan fungerande socialdemokratisk politik som levererat på punkt efter punkt och bland mycket annat vänt budgetunderskott till överskott och förbättrat vardagen för de breda folklagren och den nyliberala politik som gjorde livet hårt för sjukskrivna och arbetslösa och därtill skapade budgetunderskottet.

Därtill finns SD och en politik som blott och allena handlar om migrationsfrågan där S och M redan är överens om en lösning som går i linje med den många människor önskar se. I övrigt står SD:s politik på samma högersida som M och i många frågor än längre till höger än M.

Dessutom ser ut att råda lika många uppfattningar som det finns de som kommenterar mina inlägg där ordet nyliberalism nämns.

Därför är det på sin plats att jag förtydligar hur jag ser på saken. Jag gör så i förhoppning att det ska leda till en debatt där vi kan prata om saken utifrån samma bevekelsegrunder.

Liberalism i gammal traditionell bemärkelse skiljer sig inte alltför mycket från socialdemokratin när det handlar om att skapa frihet eller snarare valfrihet för människor – Liberalismen i sin rena form strävar även mot ett någorlunda jämlikt samhälle med undantaget jämfört med socialdemokratins ideologi att den anser att alla människor kan nå dit utan politisk inblandning.

Nyliberalismen är något helt annat och strävar om något mot ojämlikhet och större klassklyftor!

Nyliberalism är som jag ser det när kapitalismens främsta företrädare där de som äger största delen av kakan försöker dölja sina giriga motiv bakom en liberal flagga.

Det är denna falska form av marknadsföring jag vänder mig emot när jag håller de nyliberala strömningarna som skyldiga till situationen i Sverige och världen.

Det renodlade kapitalistiska systemet där tron att en oreglerad fri marknadsekonomi råder bot på alla problem och är självreglerande kan och kommer aldrig att skapa jämlika levnadsvillkor och valfrihet för alla på lika villkor.

Det renodlade kapitalistiska systemet har pengar allena som mått på vad som ska anses utgöra rätten att utöva politisk makt.

Allt den politiken gör är att öka klasskillnaderna och skapa större inkomst- och förmögenhetsklyftor.

Genom EU och den fria rörligheten av varor, människor och pengar har man dessutom skapat det ultimata verktyget för att genom aktiv skatteplanering undvika att betala den skatt man rimligen borde göra om man följer medlemsländernas nationella skattelagstiftning.

Som grädde på moset använder man sedan de pengar som egentligen borde betalats i skatt till att ytterligare bygga på den oligopollika konkurrenssituation som råder i dagens Europa.

Man gör så genom att via prisdumpning konkurrera ut de företag som gör rätt för sig och betalar skatt för att sedan när dessa är borta höja priserna till nivåer som ytterligare spär på deras redan stora förmögenheter.

Det är bland mycket annat dessa företeelser jag vill bota med en aktiv socialdemokratisk politik.

Bara med en politik som likt socialdemokratin kombinerar liberala tankar med marxistiska tankar kan vi skapa ett samhälle som strävar mot ökad jämlikhet och mindre inkomst-och förmögenhetsklyftor.

I ett samhälle styrt av ideologiska värderingar som har kärlek – solidaritet – alla människors lika värde som grund kan det aldrig bli så att ”fåtalet” tillåts styra ”flertalet” med oschyssta metoder och under falska förespeglingar om att driva liberal politik.

”Hemligheten till en framgångsrik morgondag ligger gömd i de beslut du fattar idag” 

Det finns många klimatförnekare runt om i Sverige och i vår värld – Människor som med alla tillbuds stående medel försöker gå emot en mer eller mindre samlad vetenskap som under lång tid varnat för de klimatförändringar vi nu ser effekterna av.

Det allra tydligaste exemplet vi kan se i vårt eget land är en maj som slog värmerekord på värmerekord med en junimånad som mer eller mindre fortsätter i samma spår – Därtill i avsaknaden av regn som leder till stora skogsbränder som har en förödande effekt för både privatpersoner, företag och för vår miljö.

Smältande polarisar, öknar som breder ut sig och stigande medeltemperaturer är något som människan måste ta på allvar om vi ska klara av att rädda vårt klimat och därmed planeten jorden.

Förvisso gör Sverige rean idag mer än vi borde göra sett till vår utsläppsnivå men att som liten rik välfärdsnation vara med i täten bland de länder som tar miljöproblemen på allvar kommer att löna sig i det långa loppet.

För egen del tycker jag dessutom att det är dags att resten av världen genom FN tar i med hårdhandskarna gentemot USA och klimatförnekaren Trump

Det är dags att resten av världen talar om för Trump att han har att välja mellan sanktioner eller att se till att amerikanska företag rakt av installerar och håller samma miljöstandard på sin tillverkningsindustri som det Sverige och Europa gör.

Klimatet väntar inte och ska vi ha en rimlig chans att rädda vår planet måste åtgärderna sättas in omedelbart.

Kan Kina ställa om till förnyelsebart kan USA göra densamma.

”Hemligheten till en framgångsrik morgondag ligger gömd i de beslut vin fattar idag”

Det eskalerande handelskriget med USA på ena sidan och resten av världen på andra sidan är ingen bra och önskvärd utveckling – Min förhoppning var att världen skulle kunna enas och se till att så mycket som möjligt tillverkas så nära slutmarknaden som möjligt men med nuvarande utveckling ser så icke ut att bli fallet.

Jag har full förståelse för att Donald Trump lovat sina väljare att göra America great again men att tro att resten av världen stillasittande ska sitta och se på medan USA ensidigt inför importtullar för att skydda amerikanska jobb är ett naivt sätt att se på saken.

USA har inte längre styrkan att ensidigt bestämma den sortens saker annat än om man är beredd att ta till vapenmakt för att få sin vilja igenom vilket jag betvivlar man är beredd att göra då i princip resten av världen skulle utgöra fienden.

Handelskrig där var och en med mer eller mindre desperata metoder försöker skydda sin inhemska industri medels importtullar är inte vägen framåt för den som vill skydda den inhemska industrin.

Det Trump och resten av världen måste inse är att det behövs ordentliga förhandlingar för att hitta hållbara lösningar som kan accepteras av alla.

Min lösning på detta problem är att säkerställa att världens tillverkande företag startar tillverkning på respektive skutmarknad – Således bör europeiska och kinesiska företag med flera sätta upp tillverkningsenheter i USA för det som ska säljas där – Något som innebär att de både bidrar till fler arbetstillfällen och skatteintäkter för USA.

Samma sak ska givetvis gälla för amerikanska företag som vill sälja i Europa och Kina – Dessa ska sätta upp lokal produktion och anställa lokal arbetskraft och självklart betala vinstskatt i varje land där man gör vinst.

Kan världen enas om en sådan approach tjänar alla på det så även vår miljö då behovet av transporter kommer att minska big time.

”Hemligheten till en framgångsrik morgondag ligger gömd i de beslut vi fattar idag”

Statens beslut att göra om skogsmark till naturreservat och då många gånger i glesbefolkade områden långt från beslutsfattarna i Stockholm väcker mycket ilska då det innebär att skogsägarna över en natt kan bli av med miljoninkomster därför att de inte längre kan avverka den skog de äger.

Jag har i sak inget emot att vi gör om bevarandevärd skogsmark till naturreservat men när så sker är det för mig en självklarhet att staten tar över skogen och kompenserar skogsägaren fullt ut enligt gällande marknadsvärde vid den tidpunkt beslutet om naturreservat tas.

Bakgrunden till min syn är det regelverk som gäller när staten vill lösa in fastigheter för att bygga infrastruktur likt vägar och järnvägar eller när t.ex. en kommun av olika anledningar finner anledning att förvärva en fastighet för att kunna utveckla och bygga.

I de lägena tillämpas marknadspris för att i mesta möjliga mån hålla den som drabbas skadefri – Att samma sak ska gälla de skogsägare som drabbas av beslut om att deras skog och mark ska bli naturreservat tycker jag är en självklarhet och därtill en rättvisefråga.

Sedan kan man förstås fråga sig varför det ska sitta människor i Stockholm och bestämma att skogsmark i Norrlands inland är så värdefull att den med nödvändighet måste bli naturreservat?

Jag ska inte ens ge mig in på att försöka besvara den frågan i detta inlägg utan nöjer mig därför med att säga att min inställning som socialdemokrat är att skogsägare som får sin mark klassad som naturreservat ska kompenseras fullt ut.

Att jag har en majoritet av väljarna med mig i den synen är jag övertygad om då en liten gallup-undersökning jag gjort genom at fråga 30 slumpvis utvalda personer visar att hela 28 stödjer min syn på saken.

”Hemligheten till en framgångsrik morgondag ligger gömd i de beslut vi fattar idag”