Jag påstår med rätta att det är jämlikhet och kampen för ett jämlikt samhälle som är kärnan i det vi svenskar ser som den svenska samhällsmodellen och det svenska sättet att organisera samhället och att det jämlika samhället är folkflertalets outtalade mål.

Jag påstår också att denna kamp till stora delar avstannat därför att vi under allt för många år ägnat oss åt en nyliberal politik som springer den fria marknadsekonomins ärenden. Resultatet av den politiken är klar och tydlig i och med att Sverige är ett av de länder där inkomst- och förmögenhetsklyftorna ökat allra snabbast.

Hur och varför detta skett kan man ha olika teorier om!

För egen del är jag övertygad om att största orsaken är att politiken och politikerna lyssnat allt för mycket på marknaden och marknadens lobbyister i stället för att lyssna på väljarna och därför slutat förstå att det är politiken som ska styra marknaden snarare än dagens ordning där det är marknaden som styr politiken.

Att marknaden styr politiken bygger jag på många företeelser. Det största beviset står att finna i att Sveriges rikaste 3% gått från att 1986 äga och kontrollera 1/5-del av de totala tillgångarna till att 2014 äga och kontrollera 1/3-del av de totala tillgångarna.

Att klyftorna kunnat öka på detta sätt går bara förklara med att politiken sprungit marknadens ärenden snarare än väljarnas ärenden – Hade ett omvänt förhållande rått skulle inkomst- och förmögenhetsklyftorna aldrig ökat så som de gjort.

Att de rikaste 3% kunnat öka sina inkomster och förmögenheter på det sätt de gjort kan till sin helhet tillskrivas det faktum att vi frångått en väl fungerande blandekonomin och en offentligt ägd och driven offentlig sektor till ett system som tillåter avregleringar, privatiseringar och privata vinstdrivande företag inom offentlig sektor.

Den ekonomiska jämvikt som våra politiska förfäder jobbade mycket hårt för att uppnå drivna av politisk glöd och därför att de insett och hade kunskap om att ekonomisk jämvikt är viktig om man vill bygga ett jämlikt samhälle är helt bortblåst i vår tid.

Dessutom verkar det som om kunskapen om varför jämvikt och en balans mellan offentlig- och privatsektor är viktig blivit sopad under mattan och ersatt av en i många stycken falsk stämsång som sjunger den fria marknadsekonomins lov.

Missförstå mig rätt – Jag är ingen motståndare till marknadsekonomi så länge den tillämpas på de områden (läs privat sektor) där den hör hemma – Däremot är jag motståndare till att offentlig sektor och nyttjandet av våra gemensamma skattepengar ska utsättas för marknadsekonomins mekanismer då marknadsekonomi inte hör hemma inom offentlig sektor.

En fungerande blandekonomi där offentlig sektor och privat sektor går hand i hand utan att inkräkta på varandras område är nyckeln till bygget av ett jämlikt samhälle.

Den kunskapen ska vi ta vara på och använda i arbetet med att värna och bygga morgondagens samhälle – Det samhälle som bygger på den svenska samhällsmodellens principer.

År av en politik som springer den fria marknadsekonomins ärenden har inneburit att statliga och offentliga företag och verksamheter har sålts ut för en spottstyver för att strax därefter i privata händer värderas betydligt högre än det värde de hade när de såldes ut.

Det är därför Sveriges rikaste 3% kunnat öka sina förmögenheter på det sätt jag beskrivit ovan och det är därför vi nu ska sätta stopp för detta och se till att den framtida utvecklingen när det gäller förmögenhetsspridningen går i omvänd riktning.

Hela iden om att offentlig verksamhet ska konkurrensutsättas och drivas av privata vinstintressen är förfelad då allt den gör är att öka klyftorna i samhället.

Avregleringar och privatiseringar skapar dessutom ett annat dilemma för politikerna – Nämligen att de arbetstagare som finns i verksamheterna som privatiserats i regel drabbas av sämre löneutveckling och sämre anställningstrygghet och arbetsvillkor än när de var anställda av det offentliga.

I korthet vill jag påstå att allt detta lett till stora magnetfält som stör den ideologiska kompassen i sådan omfattning att till och med socialdemokratiska politiker och vänsterpolitiker gått helt vilse.

Politik och politiska beslut har under allt för lång tid spelat på den fria marknadens villkor utan att någon ifrågasatt och/eller reagerat i egentlig mening. Det är detta vi ska ändra på nu när den svenska samhällsmodellen ska användas som referensram för vilken typ av samhälle vi ska bygga.

Vi ska ändra på det därför att politik i grund och botten handlar om en enda sak – Om vilken typ av samhälle vi ska bygga och om för vem samhället ska byggas.

Inom socialdemokratin vill jag därför se en utveckling som gör att vi tar fasta på vår ideologi och förverkligar det samhälle den säger att vi ska bygga.

Socialdemokratisk ideologi strävar och har alltid strävat efter att bygga ett jämlikt samhälle med små inkomst- och förmögenhetsskillnader där alla människor har lika värde – Något som måste bli klart och tydligt när vi nu ska förverkliga det som i ord och mening är den svenska samhällsmodellen.

I praktisk handling innebär det att alla socialdemokratiska politiker ska leva som de lär och i alla lägen följa den väg den ideologiska planen anbefaller.

För mig innebär det att alla politiska beslut ska förankras bland partiets kärnväljare och följa ideologin. När vi socialdemokrater fattar beslut som påverkar arbetstagare och deras situation ska besluten ta fasta på hur de påverkar arbetstagarna snarare än på vad som är bäst för den fria marknadsekonomins krafter.

Blandekonomin ska återställas vilket innebär att offentlig sektor och dess verksamheter framgent ska drivas i offentlig regi medan privata företag och företagare ska driva företag i den privata sektorn.

Precis som jag gav uttryck för i tidigare inlägg ska vi som politiker i allmänhet och som socialdemokratiska politiker i synnerhet sätta arbetstagarna och deras väl och ve främst när vi utformar upphandlingskriterier och så kallade skallkrav i samband med offentliga upphandlingar.

En rättvisare fördelning av vinsterna av allas arbete ska vara rättesnöre i det socialdemokratiska samhällsbygget.

Därför uppmanar jag alla partikamrater som inte redan gör så att rätta in sig i ledet och börja leva och andas politik och socialdemokratisk ideologi 100% av tiden.

Att vara politiker är inget vanligt arbete som sker på kontorstid. Politik är eller borde i vart fall vara ett kall som 100% av tiden styr viljan att förändra och bygga ett bättre samhälle.

Den svenska samhällsmodellen är värd att värna därför att det är i det begreppet vi hittar formeln för hur vi ska bygga det jämlika samhälle som utgör grunden för ett välmående Sverige och en positiv samhällsutveckling.

Låt oss därför visa detta för väljarna i allt vi gör och i allt vi beslutar från och med nu.

”Hemligheten till en framgångsrik morgondag ligger gömd i de beslut vi fattar idag”