Kampen för ökad jämlikhet är en kamp som är ständigt aktuell – Därtill en kamp som aldrig dör även om den pågår i olika skepnader vid olika tidpunkter.

Kampen för ökad jämlikhet och minskade klyftor är den enda kamp som långsiktigt leder till framgång och ökade väljarsympatier.

Historiskt var jämlikhetskampen en del av reformismen och det som utmärkte socialdemokratisk politik i Sverige och ett flertal andra länder.

Nu när kampen för jämlikhet införlivats i feminismen har den plötsligt blivit ett hot för alla nyliberaler och nyfascister – Detta därför att man nu inte behöver dela med sig till enbart män utan till hela befolkningen.

Hotet anses till och med så stort att det måste förgöras med alla till buds stående medel.

Samtidigt är kampen för jämlikhet den enda kamp som leder till framgång – Ett konstaterande jag baserar jag på det faktum att både Bernie Sanders i USA och Jeremy Corbyn i England vunnit stora framgångar på att envist stå fast vid just kampen för ett jämlikare samhälle.

I Sverige är feminismen och uttalanden om att vi vill bygga ett mer feministiskt samhälle det som för tillfället symboliserar kampen för jämlikhet – Dock har feminismen till viss del spårat ut och gjort kampen för ökad jämlikhet till en kamp mellan könen vilket ivrigt påhejas av storkapitalets ägare.

Denna förändring är som jag ser det av ondo då många män lever i villfarelsen att feminism är en kamp mot män och allt som anses manligt.

Feminism är och borde inte vara en uttalad könskamp – Snarare borde den vara en kamp för ökad jämlikhet och en kamp för allas lika rätt till de tillgångar som idag kontrolleras av den oerhört lilla grupp män som kontrollerar och äger majoriteten av jordens samlade tillgångar.

Denna grupp är inte alls intresserade av att kvinnor ska jämställas med män och befrias från den inskränkthet som hittills präglat vårt samhälle – Det enda de är intresserade av är att bevara och helst öka på både makt och förmögenheter ännu mer.

På samma sätt är de inte intresserade av att minoriteter och andra svaga grupper ska få inflytande över och del av den samlade kakan. Därför kan feminismen sägas utgöra ett större hot för detta fåtal rika män än någonsin den klassiska reformpolitik som tidigare präglat Europa och världen.

Den feministiska kampen bör därför föras i samklang med kampen för ökad jämlikhet för alla grupper och inkludera både kvinnor och män. Kampen blir tydligare och sannolikt mer segerrik om vi förtydligar oss och istället för feminism säger att kampen handlar om jämlikhet för alla och inget annat.

Nyliberaler och nyfascister har fram till nu varit duktiga på att vända människornas blickar bort från det faktum att kollektivet är starkt. Det är därför nyliberaler har som mål och politisk idé att slå sönder fackföreningsrörelsen och allt som stärker kollektivets påverkan och makt då en sådan utveckling hotar deras makt och inflytande över hur världens tillgångar ska fördelas.

I detta arbete har man lyckats mycket väl i och med att facken försvagats så mycket att de inte längre fullt ut orkar stå upp för och försvara höjda reallöner.

Det är i det ljuset nyliberalernas skattesänkningar ser ut att framstå som god och sund arbetarpolitik trots att skattesänkningarna i slutändan kommer att straffa de svaga i samhället i form av sämre sociala trygghetssystem.

Dessutom har man gjort allt man kan för att sälja ut och försvaga offentlig sektor då en stark sådan utgör ett hot mot nyliberalismens doktriner i och med att offentlig sektor står för ökad jämlikhet.

Som arbetarrörelse ska vi därför ta tillbaka initiativet genom att döpa om den feministiska kampen till en kamp för ett jämlikare samhälle.

I min värld är alla människor lika mycket värda och därför ska vi förklara för alla och envar att kampen för jämlikhet inkluderar alla kvinnor och män oberoende av etnicitet, religiös tillhörighet och/eller sexuell läggning.

Det är den kampen vi ska ta då det är den kampen som hjälper oss att vinna hela kriget.

Genom att ta den kampen här och nu samlar vi socialdemokrater alla trupper – Även de män som idag känner sig utanför tack vare feminismen och riktar uppmärksamheten mot de egentliga fienderna som utgörs av storkapitalets ägare, nyliberaler och landets nyfascister.

Det är den kampen som vinner hela kriget och skapar fred. Seger i alla andra kamper skapar inte fred utan bara nya slag att utkämpa.

Låt oss därför göra just det och sluta upp med att lyssna på de som vill föra oss in på villospår likt feminism, racism och främlingsfientlighet.

Fram tills den dag vi har byggt det alltigenom jämlika samhället är slaget inte vunnet.

Att slaget för jämlikhet är relevant och viktigt bevisas av det faktum att de nutida politiker som varit mest idoga med att försvara jämlikhetens förträfflighet och nödvändighet nu vinner stöd i konservativa högborgar som USA och England.

Deras svenska jämlikar återfinns hos oss socialdemokrater – Framför allt hos de av oss som står för en mer traditionell och socialistisk socialdemokratisk politik som följer våra ideologiska kärnvärden till punkt och pricka,.

”Hemligheten till en framgångsrik morgondag ligger gömd i de beslut vi fattar idag”