Då jag många gånger skriver om skatteplanering som renodlad företeelse och vad som kan göras för att stoppa den ska detta inlägg struktureras annorlunda och fokusera på att reda ut problemet med vad som driver skatteplaneringen.

Jag vill hävda att problemen i alla Europeiska länder och även i USA beror på en enda sak  – Ett systemfel i den nyliberala politiken.

Systemfelet består av många olika komponenter men framförallt på en överdriven tro på att den fria marknadsekonomin är självreglerande och klarar av att lösa alla problem den ställs inför vilket den inte förmår göra.

Att nyliberalismen bejakat denna lögn är det största felet med nyliberal politik.

Nästa fel är att man i sin iver att bejaka den fria marknadsekonomin faller till föga för kapitalisternas påtryckningar om att skattetrycket/skattekvoten är för stort och att det måste finnas fri rörlighet för pengar och möjlighet att bestämma i vilket land skatten ska betalas.

Det är det sistnämnda som gör skatteplaneringen möjlig och det är därför ekonomin i många länder i västvärlden krisar.

Pengarna och vinsterna har inte blivit mindre eller lägre – Vad som inträffat är att de beskattas lägre eller inte alls med fallande skatteintäkter som resultat för världens länder.

Sedan 1985 fram till våra dagar har Sveriges och Europas rikaste 3% ökat sina förmögenheter stort genom att gå från att äga och kontrollera en femtedel av de samlade tillgångarna till att nu äga en tredjedel av samma tillgångar genom att skatteuttaget på deras enorma förmögenheter och vinster endera är obefintlig eller mycket lågt.

Det största systemfelet i den nyliberala politiken är dock det vi nu ser hända i Finland och som sedan tidigare inträffat i länder såsom Irland, Portugal och Grekland – Nämligen att det är den vanliga medborgaren som ska betala för nyliberalismens tillkortakommanden.

En självklar fråga borde därför rimligen vara varför det ska vara så enligt nyliberalismens doktrin?

Varför ser vi inte istället till att beskatta de som beskattas bör för att säkerställa ekonomin och välfärden?

Tittar vi på en sammanfattning av läget i Finland går det att se följande:

• En växande arbetslöshet i en i princip obefintlig tillväxt parad med deflation och galopperande skuldsättning.
• En statsskuld som ökar med 1 miljon euro i timmen och att detta pågått sedan 2008 i ökande omfattning.
• En regering som inte vågar stå upp och göra de enda rätta genom att beskatta kapitalägarna och storföretagarna.

Att Finlands låg- och medelklass genom sänkta sjukersättningar, färre semesterdagar och sänkt OB-ersättning vid arbete på söndagar ska betala för den nyliberala politikens tillkortakommanden är både fel och orättvist.

Vem har bestämt att oskyldiga ska betala notan för de som är oskyldiga?

Låt mig därför ytterligare en gång förtydliga att Europas ekonomiska problem inte beror på att den vanlige medborgaren levt över sina tillgångar – De ekonomiska problemen i Europa kan till fullo tillskrivas de systemfel som finns i den nyliberala politik som präglat Europa under allt för lång tid.

Att folkets tålamod börjar ta slut ser vi genom framväxten av främlingsfientliga partier och ökad nationalism och att den utvecklingen måste stoppas medan tid är hoppas jag att de allra flesta håller med om. 

Som jag skrev så räcker de pengar som gömts undan från beskattning av världens rika till att betala av hela 18 grekiska statsskulder – Därför är det hög tid att ta tag i problemen och se till att även denna grupp tar sitt solidariska ansvar genom att betala den skatt de borde och ska betala.

”Hemligheten till en framgångsrik morgondag ligger gömd i de beslut vi fattar idag”