Jag ska återkomma en bit fram i inlägget till varför offentlig sektor är det bästa verktyg vi politiker har när det handlar om att fördela makt och pengar och skapa ett mer jämlikt samhälle.

Innan dess kommer jag dock att göra en kort historisk återblick till några starka uttalande som min politiska förebild Olof Palme gjort vid skilda tidpunkter.

Att jag gör denna historiska återblick beror på att den är nödvändig för att förstå den sorts politik jag vill driva – Och hur denna politik är helt i linje med våra socialdemokratiska ideologiska kärnvärden kärlek, solidaritet och alla människors lika värde.

Palme har sagt följande vid olika tillfällen:

• Socialdemokratin är en folkrörelse som inte låter sig styras av enskilda personer. Partiets politik växer fram i en demokratisk process som ytterst beror på de enskilda medlemmarnas aktiva medverkan.
• Vi måste lyssna på rörelsen.
• Socialdemokratin har åt vanliga människor gett bättre sociala förhållanden än något annat system som finns eller funnits.
• Att i dagens samhälle stå stilla betyder att med stormsteg gå bakåt.
• Socialdemokratin måste visa att demokratin är handlingskraftig och visa att framsteg är möjliga.
• Vi måste förhindra att den tekniska utvecklingen får orimliga konsekvenser.
• Vi måste vidga och fördjupa demokratin i Sverige.
• Demokratin måste finnas nära vardagen vilket uppnås genom att decentralisera så många frågor som möjligt till det kommunala planet.
• Kampen för jämlikhet har mer än någonsin tidigare gjort oss medvetna om de starka krafter som i det moderna samhället verkar i riktning mot ökade klyftor.
• Jämlikhet är ingen kamp som berör en minoritet – Jämlikhet gäller alla.
  
• Vi måste fortsätta att bygga ut samhällets institutioner och den offentliga sektorn till stöd för jämlikhet.
  

Ovanstående är som sagt spridda citat ur många olika tal som har en sak gemensamt – Nämligen att de alla talar om de problem vi står inför för att hålla demokratin levande och nära människorna samt om vikten av att skapa ett jämlikt samhälle.

Jag ska i resten av inlägget försöka mig på att översätta vad dessa uttalanden betyder och hur de kan tillämpas i vår tid därför att de är lika viktiga i dag som under Palmes tid.

Med rörelsen avsåg Palme väljarna och samma ståndpunkt gäller givetvis även för mig.

Genom att lyssna på rörelsen har jag förstått att rätten till ett arbete och principen om alla människors lika värde är vad de allra flesta vill ha tillsammans med ett mer jämlikt samhälle.

Genom att lyssna på rörelsen har jag även lärt att människor känner sig vilsna med vår politik då de inte känner igen sig i de beskrivningar vi politiker ger av deras vardagssituation.

Därför handlar mitt politiska kall om att skapa ett jämlikt Sverige med minskade inkomst och förmögenhetsskillnader. Det handlar även om att återge människorna tron på att socialdemokratin faktiskt skapat det bästa system som funnits eller kommer att finnas och att detta system fortfarande fungerar.

Det handlar om att i ord och handling bevisa att demokratin är handlingskraftig och om att det fortfarande är möjligt att åstadkomma framsteg med traditionell socialdemokratisk politik och att dessa framsteg förstärks när vi politiker kan förklara politiken på ett sätt som gör att människor känner sig delaktiga i politiken.

Därför är min första konkreta åtgärd att komma med förslag som handlar om att skapa jobb och trygga människors försörjning.

Att jobben slagits ut i en allt snabbare takt därför att den tekniska utvecklingen fått orimliga konsekvenser är en reell verklighet i dagens Sverige – Därför borde det vara självklart för alla och envar att det bara är samhälleliga åtgärder och en handlingskraftig arbetsmarknadspolitik som kan skapa nya jobb.

Vart kan då dessa jobb skapas? Mitt svar är inom offentlig sektor till att börja med.

Arbetsmarknadspolitik är normalt en politik som går utanför den offentliga sektorn därför att offentlig sektor under lång tid felaktigt ansetts ligga utanför den egentliga produktionen och därför är det hög tid att ändra på detta och få människor att förstå att socialdemokratisk arbetsmarknadspolitik omfattar både offentlig- och privatsektor.

Den arbetsmarknadspolitik vi socialdemokrater fört historiskt har medfört många positiva välfärdseffekter – Bland dem att arbetsmiljön blivit bättre samtidigt som människorna blivit starkare därför att de fått mer inflytande och mer att säga till om på sina arbetsplatser.

Offentligsektor är en stor arbetsplats med ännu större tillväxtmöjligheter. För mig är därför varje ansats som handlar om att skapa nya jobb eller om att förbättra innehållet i de jobb som finns på rent logiska grunder att betrakta som varande innanför den egentliga produktionen oavsett av i vilken sektor de ligger.

Förutom att den offentliga sektorn är en betydande del av arbetsmarknaden och en mycket stor arbetsplats är den även det absolut bästa verktyget vi politiker förfogar över för att skapa ett mer jämlikt Sverige.

Offentligsektor är ett bra verktyg därför att den har unika egenskaper. Det faktum att den styrs av medborgarna via den representativa demokratin och inte direkt av kapitalägare, marknad eller individers köpkraft gör den mycket användbar i strävan att skapa ett jämlikare Sverige.

Dessutom gör det att vi kan se till att demokratin ligger nära människorna i deras vardag.

I det postindustriella tjänstesamhälle som redan är här går det inte att leva av att utföra tjänster åt varandra och samtidigt ge industrin och det privata näringslivet företräde då det är just när vi ger dem företräde som de privatiserar offentligsektor och skaffar sig oskäligt stora vinster på skattebetalarnas bekostnad.

Omfördelning behövs för att minska de ökande inkomst- och förmögenhetsklyftor som Palme varnade för.

Medvetna om att det är inom service och vårdsektorerna som den stora sysselsättningsökningarna kommer att äga rum i det svenska samhället är det därför både vettigt och mänskligt att se till att dessa fortsatt drivs i offentlig regi för allas bästa.

Palme sa en gång att vi inte bör ställa varuproduktion och tjänsteproduktion mot varandra utan att vi istället bör se till helheten. Industrin kommer alltid att vara basen för vårt lands ekonomiska liv – Samtidigt blir det allt viktigare för vår välfärd att människor kan hjälpas åt att göra tillvaron bättre för varandra.

Genom att ta fasta på detta och låta den offentliga sektorn växa och samtidigt se den som en naturlig del av den egentliga produktionen har vi nu chansen att skapa nya jobb och samtidigt se till att skapa den omfördelning som leder till ett mer jämlikt Sverige.

Med ett nytt sätt att betrakta offentligsektor på kan vi säkerställa att vi slutar upp med att exploatera en stor grupp människor, företrädesvis kvinnor genom att hålla nere lönerna i offentlig sektor inom stat och kommun bara för att hålla nere avgifter och skatter.

Första åtgärden för att finansiera den offentliga sektorns tillväxt ska tas genom att säkerställa att den privata sektorn betalar de skatter och avgifter de ska göra om vi följer dagens regelverk.

Alla skatteavtal med andra länder ska omförhandlas och ändras så att dagens skatteplanering där man använder ett transitland i EU för att föra sina vinster till skatteparadis blir omöjlig att använda.

Ett jämlikt samhälle kräver att alla betalar sin del av kakan.

Nästa steg blir att använda de skatter som den offentliga sektorns arbetstagare betalar i inkomstskatt till ytterligare tillväxt. Dessutom kommer fler människor i arbete att skapa omsättningsökningar i den privata sektorn vilket gör att vi kan räkna med större intäkter i form av moms och vinstskatter från den privata sektorn som en effekt av offentlig sektors tillväxt.

”Hemligheten till en framgångsrik morgondag ligger gömd i de beslut vi fattar idag”

Jag har med spänning följt Sara Danius uttalanden om vad som föregick hennes avgång från Svenska Akademien och sin roll som dess ständige sekreterare och utan att gå in på det hon lade fram så tycker jag att hon gjorde det mycket bra som vågade göra så och ge svenska folket en inblick i Svenska Akademiens hierarki och arbete.

Att lyfta upp jävssituationer och svågerpolitik och hur akademiens ledamöter i alla lägen ska skydda varandra även om fel och i förekommande fall misstänkta lagbrott skett är starkt då en sådan kultur inte har något berättigande i vårt moderna samhälle – Inte ens i en så föråldrad församling som Svenska Akademien.

Att Sara öppet framför hur illa hon mådde och hur mycket avsky och äckel hon kände av att inte öppet kunna prata om de 18 kvinnor som öppet i en DN-artikel som påstod att övergreppen från den så kallade kulturprofilen skett i lägenheter ägda av Svenska Akademien är fullt förståeligt.

När så sker hamnar saken rakt i knät på Svenska Akademien och som dess talesperson bör man kunna tala sanning i alla lägen vilket hon inte kunde göra i detta läge varför jag förstår hennes reaktion fullt ut.

När Horace Engdahl konfronteras med allt detta säger han något som med besked berättar hur Horace är som människa – ”Jag har ingen annan kommentar än att jag beklagar alla de brott mot Svenska Akademiens sekretessbestämmelser som jag hör talas om och att jag inte har någon önskan att bidra till den genren”, skriver han.

Vad Horace och andra män som suttit länge i Svenska Akademien ville var att Sara slaviskt skulle fortsätta att dölja de misstag de själva begått genom att ge den så kallade kulturprofilen de rättigheter denne fått och då utan att yppa ett enda ord om saken annat än att Akademien inte gjort något fel.

Att detta var mer än Sara kunde ta och det var därför hon avgick förstår jag rakt av.

Att avgå från ett förtroendeuppdrag såsom Svenska Akademien är inget lätt beslut men att avgå genom att följa sin egen vilja och sätta sin egen heder före den som säger att man ska mörka och gömma hedrar i min värld – Därför gjorde Sara Danius rätt som avgick som ständig sekreterare och dessutom begär utträde ur Svenska Akademien som som institution.

Med allt detta sagt och det som nu kommer att tilläggas efter Saras sommarprat i radion har jag bara en önskan vad gäller Svenska Akademien och det är att vi en gång för alla kan se till att de som bör avgå från denna för att modernisera dess synsätt till vår tidsanda gör så snarast möjligt – Något som givetvis inkluderar Horace Engdahl som bör vara den förste att avgå.

Därefter hoppas jag att Svenska Akademien kan välja in nya ledamöter som antar en ny och modern form av filosofi i sitt arbete i akademien utan att släppa på de rutiner som hittills gällt när det handlar om att utse värdiga pristagare till det som av de allra flesta anses vare det riktiga och mest betydelsefulla Nobelpriset – Nobelpriset i litteratur.

Görs det har Svenska Akademien en framtid – Sitter Horace och hans gelikar kvar är Svenska Akademien snart död och bortglömd och rätten att utse nobelpristagare överlåten till andra mer frisinnade organisationer.

”Hemligheten till en framgångsrik morgondag ligger gömd i de beslut vi fattar idag”

Det kan precis som följande artikel i vk.se https://www.vk.se/plus/2441178/stor-prisskillnad-mellan-olika-apotek påvisar skilja stort i prissättningen mellan olika läkemedel – Något som fördyrar både för patienten och framför allt för staten som ska betala apoteket för de delar av patientens läkemedel som ingår i högkostnadsskyddet.

För mig påvisar denna prisskillnad många svagheter och uttalandet från Konsumentverkets jurist i artikeln är allt annat än smickrande då den fria prissättningen bevisligen varken gynnar patient eller staten utan endast apotekskedjan och dess ägare.

För mig påvisar detta att en avreglering av apoteksmonopolet var fel och att ännu en avregleringen som påstods förbättra och förbilliga för alla i slutändan blir en dyr affär för samhället.

Därför tycker jag att vi ska tillsätta en utredning som ser över hur kostnadsökningen slagit vad gäller de läkemedel som är förskrivna via recept och ligger inom ramen för högkostnadsskyddet – Har statens och patienternas kostnader för dessa ökat radikalt bör regelverket för apoteken ses över.

I den bästa av världar vore sannolikt det bästa att återreglera och rulla tillbaka hela apoteksverksamheten men den vägen ser jag inte som trolig eftersom så lång tid förflutit och därför att apotekskedjorna som kommit till redan är väletablerade och har burit de kostnader det kräver för att etablera sig på marknaden.

Det som behöver till är en statlig reglering av prissättningen på receptbelagda läkemedel – En prissättning som innebär att de receptbelagda läkemedlen har samma pris på alla apotek. Därutöver bör de läkemedel som det förskrivna byts ut till på grund av högre pris än kopian som erbjuds i stället prissättas enligt samma princip.

Som regeringsbärare måste vi ta det ansvaret och fatta de beslut som krävs för att så ska bli verklighet – Detta då tanken med avregleringen var att förbilliga snarare än fördyra medicineringen för medborgare och samhälle.

”Hemligheten till en framgångsrik morgondag ligger gömd i de beslut vi fattar idag”

För mig är det helt klart så att vänsterpartiet i Stockholm beter sig mycket diktatoriskt när de uppmanar sin riksdagskandidat Amineh Kakabavhe som står på åttonde plats på partiets lista till riksdagen att aktivt ta avstånd från den personvalskampanj som andra än hon själv iscensatt för att få henne invald i riksdagen.

Hade det varit Amineh själv som iscensatt kampanjen hade jag fullt ut förstått partiets vädjan och uppmaning men under nuvarande omständigheter är det ren och skär diktatur från partiets sida att försöka tvinga Amineh till en sådan ätgärd.

Partiet anför att detta sker därför att det går i strid mot partimedlemmarnas vilja då partimedlemmarna efter inre stridigheter valt att flytta Amineh från 3:e till 8:e plats på riksdagslistan – Ett argument som måhända låter riktigt i deras öron men inte i mina.

Låt mig därför anföra följande till vänsterpartiet i Stockholm och till alla andra partier i hela Sverige!

I grunden är det inte partiets medlemmar som bestämmer vem av deras medlemmar som ska representera dem i vilken vald församling – Finns en kandidat med på partiets lista och är möjlig att rösta på är det väljarnas röst och inget annat som räknas för vem som ska väljas in.

Med det sagt säger jag att vänsterpartiet precis som alla andra partier måste lära sig att tiden för när partiet själva kunde rangordna och välja sina kandidater är över i ett samhälle där personliga röster är ett lagligt och legitimt sätt att rösta på sin kandidat i respektive parti snarare än bara på partiet i sig.

Därför borde alla partier lista alla villiga kandidater som är registrerade och godkända av partierna centralt utan inbördes rangordning på de listor de vill ställa upp på för att därefter låta väljarna avgöra vilken kandidat de vill se inröstad för respektive parti.

Gör vi det så flyttar vi demokratin närmare väljarna och ger väljarna åter en känsla av att verkligen kunna vara med och påverka nutida och framtida politiska beslut.

Därtill påvisar ett sådant förhållningssätt till röstning det jag anfört länge – Det viktiga för en politikers stöd och framtid inom politiken handlar om att ha folket och väljarna snarare än partifränderna med sig i det man vill genomföra politiskt.

För mig som enskild politiker är väljarnas stöd viktigt och är det annorlunda än strömningarna i mitt eget parti så är mitt jobb att jobba på för att få mina partikamrater att lyssna på folket och därmed rösta som jag avseende förslagen – Ett förhållningssätt jag redan accepterat och som kommer att finnas med mig genom hela min politiska gärning.

Det tror jag även gäller för Amineh även om jag aldrig pratat med henne personligen och därför upprepar jag det jag skrev i rubriken – Vänsterpartiet uppträder diktatoriskt.

”Hemligheten till en framgångsrik morgondag ligger gömd i de beslut vi fattar idag”

Frågan om vad som kan anses vara demokratiskt eller inte är en oerhört komplex fråga – Dessutom varierar det från land till land vad de som bor där tycker är demokratiskt i olika frågor.

Den stora frågan som jag tycker vi alla måste besvara är om det är viljan hos människorna i landet det handlar om och deras syn på demokrati som ska följas eller västvärldens syn på demokrati när man tittar på en specifik situation?

Innan jag går djupare in i ämnet är min syn att det självklart är så att grunden för att kunna kalla sig för en demokrati innebär att alla över en viss ålder ska har rösträtt oavsett kön och/eller klan eller stam tillhörighet. Detta är själva grunden och i grunden måste demokrati omfatta alla på lika villkor.

Sålunda är det ytterst tveksamt om länder där makten ärvs inom samma familj kan kalla sig en demokrati. I min värld förutsätter demokrati att fria val hålls med möjlighet för alla som vill att ställa upp som kandidat förutsatt att de klarar en demokratiskt beslutad nomineringsprocess. 

Så till det som är den egentliga frågeställningen i rubriksättningen symboliserad av följande exempel vilken jag debatterat tidigare utan att de som kommenterat och jag kommit fram till någon samsyn om vad som symboliserar en demokrati.

Under argumentationen på ett annat forum påstod en man jag debatterade med att det självklart är vi västerlänningar som bestämmer vad som är demokratiskt respektive odemokratiskt vad gäller Afrika och afrikanska länder därför att invånarna i Afrika enligt honom är obildade och makthavarna korrupta.

Jag höll självfallet inte med om detta då detta sysätt på befolkningen på en hel kontinent då det är ett klart odemokratiskt synsätt i ett globalt perspektiv därför att många afrikaner har en oerhört hög utbildningsgrad även sett i ett västerländskt perspektiv.

Jag fick följande problemställning framlagd till mig från en President i ett Afrikanskt land presenterad på följande sätt:

• Ni i väst skriker i högan sky och kallar mitt land odemokratiskt därför att vi genom lagstiftning förbjudit homosexualitet och ligger på oss på olika sätt för att ändra lagstiftningen och gå er till mötes med hänvisning till att det är er kultur att det ska vara så och att det därtill är en fråga om alla människors lika värde.
• När vi då säger till er att vi är öppna och villiga att diskutera frågan och till och med ändra lagen om ni accepterar vår religiöst obundna tradition som tillåter en man att  gifta att sig med flera kvinnor så länge dessa lämnar sitt samtycke så kallar ni vårt förslag för odemokratiskt och förtryckande trots att detta vår kultur och en av de komponenter som ingår i vår syn på begreppet om alla människors lika värde.

Utifrån dessa problemställningar formulerade presidenten två för mig mycket relevanta frågor som jag tycker att vi ska tänka över och besvara innan vi fastslår vad som definierar begreppet demokrati – Frågorna lyder som följer:

• Varför det ensidigt är länderna i västvärlden som ska bestämma vad som är demokratiskt eller inte?
• Är inte demokrati att följa det merparten av medborgarna tycker är rätt och riktigt i det land där företeelsen äger rum var hans följdfråga?

Själv ser jag hans frågor som i allra högsta grad relevanta och väl värda att tänka igenom innan svaret om vad som betecknar en demokrati avges fullt ut.

Efter att ha tänkt igenom saken noga kom jag fram till att om ett land fattat beslut i en fråga i demokratisk ordning, dvs. alla i landet har fått möjlighet att rösta för ett förslag har vi i västvärlden ingen rätt att fördöma landet och kalla det odemokratiskt även om människorna i det landet föredrar ett beslut som skulle ogillas och anses som odemokratiskt i vårt land.

Vad som är demokrati skiljer sig således åt från land till land och självklart ska man som människa acceptera demokratin såsom den är i varje land man väljer att bo i eller besöka genom att respektera de beslut de tagit i demokratisk ordning.

Den ordningen tycker jag att vi ska låta bestå så att alla länder kan utvecklas i sin egen takt och över tid förändra sin syn på vad som är demokratiskt respektive odemokratiskt.

Avslutningsvis innebär inte detta att vi ska avstå från att kritisera rena diktaturer – Dvs. den typ av länder där makten ärvs eller länder där människor inte får rösta i fria och demokratiska val.

”Hemligheten till en framgångsrik morgondag ligger gömd i de beslut vi fattar idag”

I ett reportage på sr.se som du hittar på följande länk: https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=7021568 går det både att läsa och höra om hur många av våra lärare efterfrågar mer material för att undervisa om förintelsen i en tid när antisemitismen i samhället växer.

I min värld och i enligt min syn på saken tycker jag att det är förfärligt att människor och föräldrar ifrågasätter förintelsen och om den verkligen existerat trots att det finns hur mycket bevismaterial, levande vittnesmål och fakta som helst som otvetydigt påvisar dess existens.

Därför är det bra att Forum tillsammans med Svenska Kommittén mot antisemitism hjälper till att utveckla undervisningsmaterialet genom att lägga till avsnitt med argument som motsäger det antisemitismens profeter försöker sig på att tuta i svenska folket genom lögner.

Sådana satsningar bör vi se fler av i vårt samhälle då det är viktigt att vår historia bevaras och lärs ut till dagens människor på precis det sätt den varit fri från förvanskning och lögner från olika särintressen som vill att Sveriges historia ska se annorlunda ut i betraktarens ögon.

Slutligen så måste antisemitismen motarbetas med alla till buds stående medel då ingen vinner på att mörka och ljuga om det som verkligen har hänt historiskt.

Att ständigt bli påmind om varför det hände och vilka tecknen som ledde till att 2:a världskriget startade och förintelsen ägde rum är viktig kunskap för alla nu levande människor – Detta så att vi alla tillsammans kan vara observanta på tecken som påvisar att det ska hända ytterligare en gång och stoppa den utvecklingen medan tid är.

Därför säger jag följande – Låt oss enade och tillsammans stå upp mot alla former av antisemitism och rasism!

”Hemligheten till en framgångsrik morgondag ligger gömd i de beslut vi fattar idag”

Det finns olika sätt att se på skulder och huruvida skulder är bra eller skadliga att ha. Ska man fastslå huruvida en skuld är bra eller dålig bör man i samband med det ställa sig ett antal frågor – Bland dem följande:

• Varför ska vi lita på de nationalekonomer som säger att bostäders stigande lån inte är något problem när samma ekonomer är de som var djupt övertygade om att finanskraschen inte skulle kunna inträffa?
• Varför tillåter vi att de ekonomer som sitter i stat, kommun och landsting fritt får sprida lögnen att det inte är politikens uppgift att investera och låta det offentliga växa med hänvisning att det minskar utrymmet för det privata näringslivet?
• Varför ska vi tro på deras argument om att investeringarna är en kostnad och inget som gör oss starkare i framtiden?
• Varför jämför vi ett lands totala skuldbörda mot enbart ett enskilt års BNP när faktum är att lånen ska amorteras av med en liten del av flera års BNP?

Dessa frågeställningarna är som jag ser det mycket relevanta – Dessutom tydliggör frågeställningarna ovan att nyliberalismen fått ett allt för stort genomslag i debatten just därför att jämförelser likt den i sista punkten numera är gängse synsätt i debatten.

Synen på det offentligas skuldbörda har helt enkelt blivit snedvriden och beräknas på ett helt annat sätt än för den privata sfären trots att samma beräkningsmodell borde användas för både privat och offentlig sektor för att beräkningen ska bli rättvis.

Om en offentlig skuld ska betalas av under flera år vore det enda riktiga att jämföra den totala skuldbördan med låt säga 30 års BNP då detta vore mer relevant eftersom många av lånen ska amorteras av under lång tid.

En annan relevant fråga att ställa sig är varför är det fel att låna till att bygga bostäder i offentlig regi när detta kommer att leda till att bostadsbristen minskar och bostadsspekulationen som driver prisökningarna minskar?

Svaret på den frågan är nog det enklaste att svara på – Utan bostadsspekulation får bankerna låna ut mindre pengar och med mindre utlåning minskar deras vinster – Svårare än så är det inte.

Därför är det rätt att först fråga oss vad vi lånar till innan vi ställer oss frågan om varför vi lånar.

Att låna till att bygga bostäder, infrastruktur och andra saker som behövs inom offentlig sektor är inte en något som ska ses som en kostnad – Istället ska dessa lån ses som en investering i vår framtid på samma sätt som ett företags lån till en investering i ny teknologi gör.

Kanske är det så att dagens sätt att se på lån och staters skuldbörda är resultatet av att vi människor under allt för lång tid indoktrinerats av nyliberalismens doktriner och därför förlorat kraften att tänka i andra banor än de som nyliberalismen präntat i oss?

Själv är jag övertygad om att det är på detta sätt det ligger till.

Om vi vill ändra på människors sätt att betrakta lån och skulder på och samtidigt säkerställa att lån faktiskt är något bra som är nödvändigt för att finansiera saker som ska finnas kvar under lång tid måste vi göra en genomgripande förändring i vårt samhälle.

Det vi måste göra är koppla förklaringen om varför vi lånar till ideologin och förklara för människorna varför ett lån faktiskt bara är resultatet av vår ideologiska övertygelse och vår strävan att bygga det jämlika Sverige människorna röstat för att vi ska bygga – Gör vi det kommer människornas syn på offentlig lån att förändras.

”Hemligheten till en framgångsrik morgondag ligger gömd i de beslut vi fattar idag”

I dagens upplaga av tidningen Arbetet på nätet har dess chefsredaktör Martin Klepke skrivit en mycket intressant artikel om hur moderaternas utlovade utförsäljning av statliga verksamheter avskräcker och fördyrar för medborgarna – En artikel du hittar på följande länk: https://arbetet.se/2018/08/17/inga-utforsaljningar-avskracker-moderaterna/

Effekten av dessa utförsäljningar tillsammans med att det är utförsäljningar av statliga och kommunala tillgångar som är moderaternas politiska agenda har jag anfört flera gånger tillsammans med det faktum att moderaterna allt som oftast säljer ut tillgångarna till kraftiga underpriser så att de nya ägarna kan stoppa de vinster som tillhör alla samhällsmedborgare i sin egen privata ficka.

Martin Klepke påstår att moderaternas utförsäljningar utgör ett hot mot rikets säkerhet över tid samt att de medverkar till att höja hyran för många människor och bägge dessa saker kan jag skriva under på – Då med tillägget att huvudmotivet för utförsäljningarna är att slå sönder möjligheten att återställa ordningen i de sociala trygghetssystemen så att dessa blir svåra att återuppbygga i framtiden.

Enligt Martin Klepke är det som står närmast dörren i form av utförsäljningar en utförsäljning av SBAB och Telia om moderaterna får makten efter valet vilket inte är otroligt. En utförsäljning av SBAB vore mycket olycklig därför att SBAB tjänar som garant för att hålla nere de räntenivåerna på bostadslån till acceptabla nivåer.

Utan SBAB skulle bankerna höja räntorna ännu mer vilket drabbar alla i form av ökande hyror och boendekostnader vilket i sig innebär större ojämlikhet genom att moderat politik än en gång genom utförsäljningen flyttar pengar från de svaga till de redan rika.

Vad gäller utförsäljningen av Telia så har jag mindre att anföra mot en sådan för stunden i och med att Telia bestämt sig för att köpa upp stora delar av nuvarande Bonnier media och därmed bli mer eller mindre dominerande vad gäller huvudägandet av etermedia.

Dock tror jag att staten kan förfara på andra sätt än att sälja sin andel av Telia för att säkerställa att politiken i framtiden inte kan påverka media på ett otillbörligt sätt – Exakt hur har jag inget exakt svar på för stunden men ett sådant kommer med tiden.

Utöver detta anför Martin Klepke precis som jag brukar göra att moderaterna har en dold agenda som innebär att man centralt driver på sina lokalavdelningar att verka för en utförsäljning av allmännyttan i Sveriges alla kommuner.

Att en sådan tillhör den dolda agendan för Umeås moderater råder inga tvivel om efter deras presentation av sin budget för kommunen om de skulle få makten.

Därför är statligt ägande precis som Martin anför inte en fråga om ett självändamål utan i allra högsta grad en fråga om en növändighet för vår säkerhet, vår jämlikhet och vår förmåga att försvara en tillgänglighet för alla.

”Hemligheten till en framgångsrik morgondag ligger gömd i de beslut vi fattar idag”

I en föränderlig värld blir samhällsbygget aldrig färdigt och vill man förändra levnadsvillkoren för de många måste man arbeta för förändring. Så sa Olof Palme en gång och just orden i denna hans mening är en av anledningarna till att jag finner kraft att gå vidare i min politiska gärning.

Samhället är på inget sätt färdigt och därför behövs ett idogt arbete som leder till den förändring man vill åstadkomma.

Precis som Palme tror jag fullt och fast på att detta bara kan göras genom segt och långsamt praktiskt politiskt arbete och genom väl genomtänkta och väl förankrade reformer.

Med samma trofasthet är jag övertygad om att reformer utan idéer och värderingar är tomma och i längden direkt farliga därför att de hotar folklig uppslutning och ett folkligt deltagande i politiken.

För att åstadkomma de förändringar som behövs för att uppnå ideologins grundteser måste vi vara pragmatiska när vi genomför det praktiska politiska arbetet.

För att ytterligare tydliggöra vad jag menar kommer jag här att ställa upp några av alla de uttalanden som Olof Palme gjorde under sin politiska gärning med förhoppning att ni genom dessa ska förstå vad jag menar när jag påstår att vi måste återgå till den politik vi vet fungerar och därifrån starta reformarbetet.

Håll till godo med följande tidlösa uttalanden av Olof Palme:

• Vi tvingas ofta ompröva vår politik när det gäller metoder och praktiska handlingslinjer. Samhällsutvecklingen gör detta nödvändigt liksom människornas önskningar. Illa har det gått för partiet när vi begått misstaget att göra en politisk metod som är lämplig i ett visst tidsskede till ideologi för alla tider.
• Men bara för att metoderna skiftar behöver man inte byta värderingar – Trofasthet och konsekvens när det gäller idéerna måste förenas med trolöshet när det gäller metoderna. 

Dessa uttalanden gäller idag likväl som på den tid Palme verkade och budskapet han gav lever lika starkt i mig som någonsin i honom. Det är därför jag alltid återkommer till det faktum att ideologi och den ideologiska plattformen är vad som är viktigast i politiken.

Vi kan kompromissa metoderna för att nå dit och vi kan handla på olika sätt från tid till annan – Det viktiga är ju trots allt att vi står starka vid våra värderingar och aldrig underlåter oss till att fatta beslut som går emot våra värderingar.

Det är så vi tillsammans kan driva en pragmatisk politik som faktiskt gör skillnad i gemene mans vardag!

Palme sa en gång med all rätt följande: ”Det är svårt att fördjupa sig i de senast framlagda propositionerna eller den avlägsna utopin men att binda samman dessa ser jag som politikens viktigaste uppgift”.

Eftersom det är människornas vardagsliv i all sin mångfacetterade rikedom som är det viktigaste i politiken kan ingen enskild idé erbjuda lösningen på alla vardagslivets problem – Lösningen på vardagslivets problem kan endast åstadkommas genom att förena ett stort antal idéer och formulera dessa till en gemensam ideologi.

Vilka idéer och värderingar är det då som skapat kärnvärdena kärlek, solidaritet och alla människors lika värde?

För egen del är det idéerna om hur vi skapar ett mer jämlikt samhälle med mindre klassskillnader som är den bärande idéen i mitt politiska arbete. Att kunna skapa ett Sverige där full valfrihet för alla på lika villkor råder i alla nivåer i samhället och inte bara hos ett utvalt fåtal är drivfjädern.

Palme sa: ”I alla kulturer har man med börden, penningen och status av olika slag alltid försökt dela in människor i fack och fållor. Det finns heller ingen grandios enhetslösning på detta ständigt återkommande dilemma. Vi vet bara att det är med tusen och en praktiska reformer som man överhuvudtaget kan komma framåt”.

Precis som Palme är jag fullt medveten om att man bara orkar med detta vardagsarbete om man samtidigt drivs framåt av övertygelsen om att ett bättre samhälle präglas av jämlikhet och alla människors lika värde.

Resan mot en jämlikt Sverige har bara börjat – I takt med att fler och fler inser finessen och storheten med ett jämlikt samhälle och inser att metoderna kan variera så länge värderingarna står stadiga i sin ideologiska mylla kommer resans fart att öka.

Det är först när vi är trofasta mot idéerna och värderingarna och trolösa gentemot metoderna som framgången kommer.

”Hemligheten till en framgångsrik morgondag ligger gömd i de beslut vi fattar idag”

I Dagens Arena på följande länk: http://www.dagensarena.se/innehall/skrammande-likheter-mellan-sds-partiprogram-och-mein-kampf/ finns en intressant artikel publicerad av Mikael Nilsson som är historiker vid Uppsala Universitet.

Artikel beskriver likheterna mellan partiprogrammet i SD och det hos de tyska nazistpartiet som är direkt hämtat från Hitlers bok Mein Kampf.

De likheter Mikael beskriver är skrämmande och borde rimligen mana alla till ordentlig eftertanke innan man bestämmer sig för att rösta på SD i det kommande valet.

Det allvarliga är enligt Mikael att SD precis som de tyska nazisterna delar upp befolkningen i vi och dem genom att dela in de som bor i Sverige i två grupper – De nationstillhöriga som är exkluderad och som inte alla kan tillhöra samt en övergripande kategori som omfattar alla medborgare.

Precis så gjorde de tyska nazisterna och precis som dem vill SD att alla de som inte tillhör gruppen nationstillhöriga regelbundet genom gott uppförande ska behöva påvisa sin lojalitet mot nationen om de inte ska bli av med sitt medborgarskap. Den synen på människor tycker jag är vidrig.

Precis som Mikael vill jag på inget sätt påstå att SD är ett nazistiskt parti men väl att de har de nazistiska rötter som deras partiprogram speglar.

Precis som Mikael tycker jag att det är relevant att ställa följande frågor gällande SD:

• Varför har SD valt att följa samma koncept som det tyska nazistpartiet i sitt partiprogram?
• Varför anser man att en ideologi som leder till dessa likheter är en bra ideologi?
• Känner partiets ledning och framförallt partiets väljare till dessa likheter?
• Varför störs inte SD av att partiprogrammet har sådana likheter med det tyska nazistpartiet?
• Varför störs inte SD:s ledning av att partiprogrammet har stora likheter med Hitlers bok Mein Kampf?

Dessa frågor tycker i vart fall jag behöver besvaras av SD:s ledning snarast möjligt för att inte föra väljarna bakom ljuset och därför kommer jag att skriva om saken och påminna med jämna mellanrum fram tills dess svaren är avgivna av SD:s ledning.

Politik är alldeles för viktigt för att drivas enbart genom populism och spridande av fake news där ett partis ideologi och därmed planen för partiets samhällsbygge göms från väljarna.

Att öppet och ärligt tala om för väljarna hur partiets ideolog ser ut, vart den hämtat sin inspiration från och vilken typ av samhälle den vill bygga är A & O för alla politiker och politiska partier som vill framtå som seriösa och trovärdiga enligt min uppfattning och den uppfattningen tror jag att stora delar av svenska folket delar med mig.

”Hemligheten till en framgångsrik morgondag ligger gömd i de beslut vi fattar idag”