För mig råder det inga tvivel om att personalförtätning är enda botemedlet mot arbetsrelaterad stress – I vart fall om vi ska bota problemet på lång sikt.

Denna min slutsats är baserad på en närmare studie av de många rapporter och artiklar som skrivits i ämnet – Artiklar och rapporter i vilka alla experter med en mun anger samma orsak genom att anföra att den största orsaken till arbetsrelaterad stress är hög arbetsbelastning som i sin tur beror på underbemanning.

I min och förhoppningsvis även i socialdemokratins och mina partikamraters värld ska ingen någonsin behöva riskera sin hälsa på arbete utifrån redan kända faror vilket innebär att stort fokus måste läggas på att säkerställa personalförtätning inom många yrkeskategorier – Inte minst inom offentlig sektor.

Förutom underbemanning är högt ställda förväntningar, litet personalinflytande och brist på ledarskap sådant som framkallar stress och sjukskrivning med psykosociala skäl som orsak till sjukskrivningen.

Fackförbundet Vision har gjort en undersökning som påvisar att socialsekreterare, kuratorer och psykologer toppar listorna för denna typ av sjukskrivningar tätt följda av präster, förskolelärare och fritidspedagoger.

Undersökningen visar även att kvinnor i kvinnodominerade yrken är värst utsatta även om män i kvinnodominerade yrken drabbas av samma sak i högre utsträckning än män i mansdominerade yrken – Något som även gör frågan till en jämlikhetsfråga.

Även den traditionella privata sektorn är utsatt och även där sticker kvinnor ut mer än män i statistiken – Svetsare, gjutare och plåtslagare vilket många gånger är yrken med ackordlön ligger i topp i privat sektor.

Därutöver påvisas tydligt att kontaktyrken dvs. sådana yrken där man på olika sätt arbetar med att hjälpa eller serva människor är överrepresenterade när det gäller utvecklingen av arbetsrelaterade stressymptom.

Idag när vi skriver 2018 ska arbetsrelaterad stress inte förekomma i arbetslivet över huvud taget.

Vi måste lära av forskningen och sluta se enbart på ekonomi och pengar i det korta perspektivet. Sjukskrivningar kostar stora pengar på lång sikt – Dessutom stort personligt lidande.

När vi socialdemokrater nu lanserat den svenska samhällsmodellen bör vi göra vikten av personalförtätning och tillräcklig personaltäthet till ett av de stora numren i vårt framtida samhällsbygge mot ett mer jämlikt samhälle.

Därutöver påvisar undersökningen att vi socialdemokrater varit helt rätt ute hela tiden när vi påstår att det är inom den offentliga sektorn den största delen av framtidens arbetstillfällen kommer att skapas – I vart fall initialt då det är där de största personalförtätningar kommer att krävas för att komma tillrätta med problemen med underbemanning.

Därför ska vi inte ducka för att ta till alla tillbuds stående medel för att åstadkomma den personalförtätning som behövs för att få bukt med de ökade sjuktalen med stress och psykosociala orsaker som sjukskrivningsorsak.

I åtgärderna för att komma till bukt med problemen bör vi heller inte ducka för att höja skatterna om så anses nödvändigt för att lösa problemen.

”Hemligheten till en framgångsrik morgondag ligger gömd i de beslut vi fattar idag” 

Samhällsutvecklingen där fackligt inflytande över arbetets utformning och villkor ständigt luckras upp måste stoppas samtidigt som utvecklingen vänds så att fackets inflytande över arbetets utformning stärks.

Därför tycker jag att vi ska lagstifta om att alla företag som har egna anställda alternativt inhyrd personal ska tvingas teckna kollektivavtal med de fackföreningar som organiserar anställda i deras bransch.

Kravet på kollektivavtal ska omfatta alla anställda – Både arbetare och tjänstemän där enda undantaget ska utgöras av företagets ägare och dennes direkta familjemedlemmar.

Den svenska modellen innebär att det är arbetsmarknadens parter som förhandlar och kommer överens om villkoren på svensk arbetsmarknad – Med en sådan ordning är kravet på obligatorisk anslutning till ett kollektivavtal extra viktigt i och med att vi i Sverige saknar en statlig lagstiftning om minimilöner och andra arbetsvillkor.

Många företag och företagare kommer att skrika i högan sky om de genom lagstiftning blir tvingade att teckna kollektivavtal – Det skrikandet är jag villig att ta därför att jag benhårt står fas vid min uppfattning om att alla företag som har anställda ska ha ett kollektivavtal på plats för sina anställda.

Min fasta övertygelse är att företag som vägrar att teckna kollektivavtal gör så därför att de vill komma undan avtalens krav och därför att de vill ge sina anställda sämre villkor än arbetsmarknaden i övrigt.

Konkurrens ska ske på lika villkor för alla företag vilket kräver en lag som innebär att kollektivavtal är obligatoriskt för alla företag verksamma på den svenska marknaden.

Mot denna bakgrund hyllar jag regeringens förslag i utkastet till en lagrådsremiss där man kräver att alla företag som lämnar anbud i offentliga upphandlingar ska ha kollektivavtal eller kunna bevisa att man på alla sätt uppfyller minimikraven i svenska kollektivavtal för alla som arbetar i företaget.

Dessa regler är tänkta att omfatta alla företag som lämnar anbud i Sverige – Svenska likväl som utländska.

Rätten till schyssta arbetsvillkor och en schysst lön ska omfatta alla på lika villkor – Den enda garanten för detta är en lagbunden skyldighet att teckna kollektivavtal för alla företag verksamma i Sverige.

”Hemligheten till en framgångsrik morgondag ligger gömd i de beslut vi fattar idag” 

Jag har i ett antal blogginlägg anfört att vänsterpartiet i Umeå inte är att lita på i politiska sammanhang eftersom de alltid vänder kappan efter vinden och därför att de aldrig står fast vid ingångna avtal och gjorda överenskommelser. 

Därför är jag inte förvånad över det Jan Hägglund avslöjar i dagens blogginlägg avseende vänsterpartiets beteende då det han avslöjar bara befäster det jag anfört om vänsterpartiet i Umeå under lång tid.

Vill du läsa Jannes blogginlägg kan du göra det på följande länk för att lättare hänga med i debatten: http://blogg.vk.se/janhagglund/2018/09/22/vansterpartiledarens-forsok-att-att-sabotera-forhandlingar-och-smutskasta-mig/?_ga=2.214919959.1668121908.1533541303-534459877.1487067273

Det som klart och tydligt framgår i Janne’s inlägg är hur vänsterpartiet (i vad jag vill påstå vara vanlig ordning) försöker sig på att spela ett politiskt dubbelspel – Detta genom att i samma fråga sluta två överenskommelser med helt olika parter inblandade samtidigt.

Att det tillvägagångssättet redan på förhand är dömt att misslyckas och att det tillvägagångssättet förstör all heder och tillit gentemot vänsterpartiet i Umeå tror jag att alla kan förstå.

Dessutom tror jag att de allra flesta efter att ha läst Jan Hägglunds blogg förstår varför jag och Lennart Holmlund och fler med oss så kategoriskt avvisat allt samarbete med vänsterpartiet i Umeå.

Den stora frågan för alla som försöker sig på ett samarbete med vänsterpartiet i Umeå är inte om en gjord överenskommelse med vänsterpartiet ska brytas eller inte.

Den stora frågan är snarare när överenskommelsen kommer att brytas och hur vänsterpartiet kommer att bete sig efter det att överenskommelsen brutits i sin iver att lägga den skuld som vilar på dem på motparten. 

Därtill vill jag trots att vi för det mesta är oense om vilken politik som ska föras tillägga att det är hedersamt och rakryggat av Jan Hägglund och AP att stå upp för en gjord överenskommelse och för det handslag om den överenskommelsen som är gjort.

Den sortens beteende stärker tilliten för ett parti som AP inför nästa förhandling med dem inom politiken då det nu inträffade visar att man till skillnad från vänsterpartiet kan lita på att AP står för de överenskommelser man gjort inom politiken.

Avslutningsvis vill jag därför på nytt anföra det jag redan sagt under lång tid – Vill man som väljare lägga sin röst på ett parti som står upp för det man lovat ska man inte rösta på vänsterpartiet i Umeå.

”Hemligheten till en framgångsrik morgondag ligger gömd i de beslut vi fattar idag”

En modern stad inte ska anpassas och byggas så att den i alla lägen primärt tillgodoser biltrafikens behov – En modernt tänkande politiker ska istället ge stadsarkitekterna och trafikplanerarna i uppgift att bygga för att tillgodose stadens behov.

Ett bygge för att tillgodose stadens behov innebär att vi bygger för att gynna kollektivtrafik, cyklister och gående samtidigt som vi anpassar biltrafiken till dessa genom att dosera biltrafiken och uppmuntra bilister till att lämna bilen hemma och åka kollektivt alternativt cykla eller gå.

Dessa tankar har jag framfört i ett flertal inlägg och det finns dessutom stöd för detta i den klimatrapport som medföljde Trafikverkets rapport till regeringen avseende långsiktig infrastrukturplanering för åren 2018 – 2029.

I rapporten konstateras att bilismen måste minska drastiskt medan kollektivtrafik samt cykel och gångtrafik bör öka i snabb takt. Rapporten underkänner vår befintliga transport- och stadsplaneringspolitik och varnar för att vi inte får fortsätta med att bygga in oss i ett fortsatt bilberoende.

I rapporten talas om hur storstädernas biltrafik måste minska med så mycket som 30% för att klara de klimatmål som ska vara uppnådda senast 2030 – Detta därför att den tekniska utvecklingen och övergången till fossilfria drivmedel och fordon är långsam och otillräcklig.

I Umeå har vi kommit en bit på vägen genom att vi gjort det möjligt för hyresvärdar att göra gröna friköp vilket innebär att man vid ny och ombyggnation av fastigheter i stället för bilparkeringar vid fastigheten erbjuder t.ex subventionerade kollektiva resor.

Det initiativet från Umeå Kommun är bra men inte nog om vi vill att Umeå ska bli en modern och hållbar stad – Ska det till måste vi precis som jag anfört ovan stadsplanera på ett nytt sätt baserat på ett nytt sätt att tänka.

Umeå är en stad med ambitioner att växa till 200.000 invånare – Något som kommer att göra oss till en storstad. Med sådana ambitioner blir det än viktigare att planera och göra rätt redan från början.

Därför gör jag här och nu ett inspel som jag passar vidare till Hans Lindberg och övriga politiker inom kommunpolitiken med uppmaningen att göra Umeå till ledstjärnan i Sverige vad gäller innovativ och klimatsmart stads- och infrastrukturplanering.

I nästa steg bör vi göra som jag tidigare föreslagit och plocka bort många av de parkeringsmöjligheter som finns i centrumkärnan och istället ersätta dessa med gratis infartsparkeringar och mer och bättre och billigare kollektivtrafik samt möjlighet att låna cyklar som kan framföras på attraktiva cykel och promenadstråk.

Jag vill därför än en gång slå fast att städer inte ska anpassas efter biltrafikens nuvarande och/eller framtida behov – Istället ska biltrafiken anpassas efter stadens behov vilket innebär en väsentlig skillnad.

I genomförandet av detta får vi förutom bättre luftmiljö även en attraktivare stad där fler kan njuta av uteserveringar och parker utan att störas av trafikens buller och avgaser.

I hela denna omdaning är det viktigt att vi inte glömmer bort ekonomiskt svaga grupper i genomförande processen utan att tillse att dessa får kompensation för att lämna bilen hemma när de ska åka till stan med familjen – Något som lämpligast sker genom att göra kollektivtrafiken gratis för alla barn & ungdomar och pensionärer.

”Hemligheten till en framgångsrik morgondag ligger gömd i de beslut vi fattar idag” 

Jag är på inget sätt förvånad över att många av Sveriges näringslivstoppar med Antonia Ax.son Johnson i första ledet kliver fram och mer eller mindre kräver att alliansen ska göra upp med SD och bilda regering.

Enligt Antonia och det övriga är det viktigaste att alliansen inte sjabblar bort möjligheten att ta regeringsmakten nu när chansen till det finns – Enligt henne bör alliansen därför bete sig pragmatiskt genom att inleda regeringsförhandlingar med SD.

Hur Antonia som för övrigt har ett förflutet i liberalerna kan ha blivit så förblindad av pengar och rikedom att hon trots sitt partis motstånd vill sälja sig till SD förvånar mig storligen men jag antar att hennes svängning beror på att hon precis som andra ägare av stora företag hellre ser till sitt eget bästa än till folkflertalets och till sina anställdas bästa.

I vilket fall är Antonias och övriga näringslivstoppars uttalande för mig det slutliga beviset på att Antonia och andra i hennes ställning inte bryr sig alls vad gäller sina anställdas och samhällets väl och ve – Allt de bryr sig om är sitt eget väl och ve och det faktum att deras förmögenheter måste växa till varje pris.

Den inställning dessa näringslivstoppar visar upp är skrämmande och det vi aldrig får glömma är att vi tillsammans som konsumenter kan påverka – Gillar man inte Antonias uppmaning finns det andra affärer än Willys och Hemköp att handla i och den möjligheten bör vi utnyttja för att lära dem att man måste bry sig om alla i samhället.

Med allt detta sagt hoppas jag att centerpartiet och liberalerna står fast vid sitt löfte om att aldrig ingå i en regering som har aktivt eller passivt stöd av SD – Gör partierna inte det så kommer de att straffas hårt av väljarna och i det avseendet kommer jag och fler än mig att vara aktiv i att påminna väljarna om hur de blivit svikna och av vem de blivit svikna.

”Hemligheten till en framgångsrik morgondag ligger gömd i de beslut vi fattar idag”

Idag har jag fått lära mig att länets kommuner och Länstrafiken i Västerbotten diskriminerar de barn som har erhållit skolkort för att ta sig till och från skolan.

Påståendet att kommunerna diskriminerar baserar jag på att barn med rätt till fria resor till och från skolan inte längre kan uppgradera sina skolkort mot betalning så att dessa precis som tidigare gäller för ett obegränsat antal resor alla dagar i veckan.

Att det blivit på detta sätt har undgått mina ögon trots att jag som busschaufför får betydligt mer information om resekort och biljettyper än den vanlige samhällsmedborgaren.

Låt mig därför förklara vad jag menar med det jag anför ovan:

Skolkorten har under lång tid omfattat 2 fria resor per skoldag vissa lov undantagna vilket är helt okay. Tidigare var det möjligt att uppgradera dessa skolkort mot betalning så att kortet precis som ett vanligt månadskort i lokaltrafiken/länstrafiken gällde för ett obegränsat antal resor under en månad alla dagar på året.

Denna uppgradering gjordes med prisavdrag för de 2 resor per skoldag som kommunen redan betalat för vilket innebar att föräldrar till barn med skolkort kunde uppgradera till ett månadskort med viss rabatt gentemot det ordinarie priset därför att kommunen enligt lag är tvungen att bekosta resan till och från skolan.

I dag är det inte längre möjligt att uppgradera skolkorten på detta sätt vilket innebär att man som förälder måste köpa ett ordinarie månadskort till sitt barn om man önskar att barnet ska kunna resa obegränsat – Något som i sin tur innebär att skolkortet blir värdelöst då ett ordinarie månadskort även omfattar resor till och från skolan och det är däri diskrimineringen ligger enligt mitt förmenande.

Varför är det viktigt att möjligheten att uppgradera skolkorten finns kvar?

Barn med rätt till fria resor till och från skolan har precis som sina vänner som bor i stan och nära skolan samma behov av att stanna kvar på stan efter skolan för att göra läxor och grupparbeten eller för att idrotta eller helt enkelt bara ”hänga” med sina kompisar och umgås.

I ett vanligt scenarion där skolan ligger utanför centrumkärnan åker eleverna i regel buss från skolan in till centrum och stannar man då 1 timme eller mera för aktiviteter i stan har man förbrukat sin fria resa och får därmed betala för den vidare resan hem till bostaden då den så kallade övergångstiden för att byta buss är maximalt 1 timme.

I och med detta och ställt mot det faktum att skolkorten inte längre går att uppgradera är min syn att kommunen diskriminerar de barn som har rätt till fria reor till och från skolan genom att smita undan från sitt betalningsansvar för dessa fria resor.

Det är lika känt för kommunerna att skolbarnen beter sig på det sätt jag angivit ovan och att skolkorten därför blir värdelösa i och med att eleverna måste ha ett ordinarie månadskort som komplement till skolkortet som komplement.

Med detta förfarande från kommunerna och Länstrafiken i Västerbotten blir skolkortet som för övrigt är personligt helt värdelöst i och med att det ordinarie månadskortet gäller även för resorna till och från skolan och det är i detta diskrimineringen ligger.

Hur löser vi detta problem?

I den bästa av världar inför vi som kommun helt fria bussresor för alla barn & ungdomar för att lära dem att det är smart att resa kollektivt i syfte att de ska fortsätta att resa på det sättet även sedan de blivit vuxna. Gratis resor ska för övrigt även omfatta alla pensionärer.

Fram tills dess ett sådant beslut är taget är den enda lösningen att vi återgår till den gamla ordningen där skolkorten kan uppgraderas till ett månadskort till ett rabatterat pris – Detta så att föräldrar till barn med rätt till fria resor till och från skolan slipper betala dubbelt för att barnen ska kunna gå i skola.

Enligt mitt förmenande är detta ett rättvisekrav och ett sätt att binda ihop stad och omland.

”Hemligheten till en framgångsrik morgondag ligger gömd i de beslut vi fattar idag”

Det är mycket bra att penningtvättshärvan i Danske Bank rullas ut i fullt dagsljus så att alla kan förstå och inse vidden av den. Däremot är det mycket dåligt att den som i dubbel bemärkelse är ytterst ansvariga för penningtvätten belönas med en fallskärm på minst 19 miljoner kronor.

Att belöna brottslingar med en fallskärm sänder helt fel signaler till samhället och medverkar på inget sätt till att människor börjar se på brottslig verksamhet som något man inte ska ägna sig åt – Med belöningar i den storleksklassen till den som är ytterst ansvarig för brottet är budskapet till vår yngre generation snarare den att brott lönar sig oerhört väl.

Att Danske Bank ägnat sig åt penningtvätt under lång tid har länge varit känt i den internationella finansbranschen och vore jag åklagare så skulle jag fortsätta att gräva i Danske Banks affärer ännu mer och vända på varje sten i deras verksamhet flera gånger om då det som nu avslöjats sannolikt bara är toppen på ett isberg.

Ingen står över lagen – Inte ens Danske bank och därför är det viktigt att banken likväl som de personer i banken som är ansvariga för det inträffade får kännbara straff för sitt handlande så att vi som samhälle kan säkerställa att vi sänder en signal om att brott aldrig lönar sig till alla världens medborgare.

Att USA inte reagerat hårdare i detta ärende förundrar mig då de med all säkerhet är mest drabbade därför att en stor del av penningtvätten skett med hjälp av användandet av US dollar.

Med det sagt så hoppas jag att Europas och världens länder äntligen får upp ögonen för problemen gällande penningtvätt och därför återreglerar bank & finansmarknaden för att säkerställa att det som hänt i Danske Bank aldrig kan upprepas i framtiden.

”Hemligheten till en framgångsrik morgondag ligger gömd i de beslut vi fattar idag”

P.S – Vill du läsa artikeln om fallskärmen kan du göra det på följande länk: https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=7047094

Moderaterna förnekar sig inte utan fortsätter med nya förslag som ytterligare spär på de skadliga effekterna av den cyniska och skadliga politik man drivit under de 8 år som föregick den mandatperiod som strax tar slut. 

Det moderata förslaget om att marknadshyror är lösningen för att öka takten i bostadsbyggandet är lika befängt som det är skadligt.

Trots att M vet att det är så väljer man ändå att lägga fram förslaget om att införa marknadshyror och det är därför det är viktigt att se till att M inte får något inflytande i den kommande svenska regeringen.

Att som M lägga ett förslag trots att man är fullt medvetna om att förslaget i själva verket bara strävar efter att slita sönder Sverige ännu mer och fortsätta på M:s inslagna väg som är att berika de redan rika på övrigas bekostnad är skadligt för Sverige.

Att M och KD tillsammans med SD utgör kapitalismens högborg politiskt är ingen hemlighet!

Under de alliansregeringar som leddes av Reinfeldt lyckade Reinfeldt, Borg, Schlingman och Littorin med konststycket att föra det svenska folket bakom ljuset genom att använda socialistiska uttryck för sin politik – Detta trots att politiken de förespråkade hade motsatt målsättning.

Nuvarande partiledning i Moderaterna liksom i KD är inte lika skickliga som dessa herrar på att dölja det egentliga syftet med förslagen utan avslöjar gång efter gång att de är M, KD och SD som står för girigheten och egoismen på den svenska politiska scenen.

Att så är fallet bevisas av alla olika utspel som gjorts – T.ex. utspelet om sänkta ingångslöner och förslaget om att upp till 40% av en anställning under utbildningstiden kan vara oavlönad.

På samma sätt som den skadliga arbetslinjen varken skapade fler jobb eller minskade sjuktalen kommer det att bli om marknadshyror införs – Marknadshyror skapar inte ökat bostadsbyggande utan blott och allena högre vinster för landets fastighetsägare.

Marknadshyror kommer dessutom att pressa undan svaga grupper från attraktiva lägen och förpassa dem till områden som är mindre attraktiva och mer avlägsna.

I mitt och socialdemokratins Sverige finns det inte utrymme för en sådan girig och egoistisk politik!

I vårt Sverige ska alla hyreslägenheter vara tillgängliga för alla grupper i samhället där tilldelningen av bostäder bygger på principen om kärlek och solidaritet snarare än på klasstillhörighet och den egna plånbokens storlek.

Det är därför det är hög tid att svenska folket vaknar och inser att det bara finns ett sätt att få fart på bostadsbyggandet och att det sättet stavas att även nästa regering leds av oss socialdemokrater.

Fler bostäder byggs inte genom att slopa hyresregleringen och införa marknadshyror!

Fler bostäder kommer bara att bli verklighet den dag vi Socialdemokrater återinför bostadsförsörjningslagen – Dvs. den lag alliansen avskaffade och den lag som indirekt tvingar landets kommuner att via allmännyttiga bostadsföretag förse alla med behov av en bostad med en bostad oaktat storleken på den framtida hyresgästens plånbok.

En återinförd bostadsförsörjningslag parad med säkerställd finansiering för ökat byggande är enda vägen mot ökat bostadsbyggande så länge den återinförs med skrivningar som innebär att alla lånekostnader som allmännyttan har solidariskt ska fördelas över varje kvadratmeter uthyrningsbar yta.

Bostadsförsörjningslagen är det enda sättet att garantera att tillgången möter efterfrågan – Något som i en förlängning innebär lägre hyror även hos privata fastighetsägare i och med att allmännyttan sätter riktmärket för hyresnivån.

Kan vi dessutom genom innovativt politiskt tänkande frigöra de tillgångar som AP-fonderna idag enligt regelverket måste investera i räntebärande papper och fördela om dessa pengar så att de kan lånas ut för allmännyttiga bostadsbolag expansion och nybyggande skapar vi ytterligare en dimension som bygger bort bostadsbristen ännu snabbare.

Dessutom skapar en sådan åtgärd mer förutsägbara avkastningstal och större säkerhet för AP-fonderna.

En ökning av bostadsbyggandet är således inte isolerat till införandet av marknadshyror – Snarare är ökat bostadsbyggande något som måste vare en del av planen för hur vi bygger det jämlika och goda samhälle som är bra för folkflertalet snarare än för det utvalda fåtal som M vill gynna med sin politik.

Precis som med allt annat så går ett ökat bostadsbyggande hand i hand med vår ideologi – Dvs. med de värdegrunder som styr vilken sorts samhälle vi vill bygga och för vem det samhället ska byggas.

”Hemligheten till en framgångsrik morgondag ligger gömd i de beslut vi fattar idag”

Sett till hur det ser ut i kommentarsfälten på min blogg så är min slutsats att många SD-anhängare nu är både sura och frustrerade över att mina två grundpåståenden om SD nu visat sig vara helt sanna. Hur och varför ska jag försöka beskriva i detta inlägg.

Följande budskap har alltid varit mitt budskap till alla allt sedan dag 1 – När vi pratar om hur stort stöd ett parti har och hur många procent av svenska folket som stödjer de förslag det partiet eller koalitionen lägger i riksdagen så gäller det valresultat som partiet fick i det val som styr hur många platser de för närvarande har i riksdagen den saken.

Anledningen till det påståendet från min sida är att anhängare till SD allt som oftast ville hävda att 25% eller mer av svenska folket stödjer ett förslag SD lagt därför att nyligen gjorda opinionsundersökningar påvisat att SD har det väljarstödet för stunden – Något som är fel då bara ett faktiskt valresultat styr hur stort stödet för ett förslag är om vi pratar om saken på partinivå.

Den andra saken SD-anhängare fram tills nu och uppenbarligen även framgent är och har varit oerhört upprörda och retat upp sig över är det faktum att jag konsekvent sedan länge hävdat att SD befinner sig i en nedåtgående trend/spiral – Ett påstående som nu styrkts av valresultatet i årets val. 

Mitt budskap ända sedan dag ett till alla jag pratat ett partis opinionstrend med har alltid varit följande:

Opinionstrenden för ett parti styrs av hur ett parti rör sig i opinionsstöd under mandatperioden om man jämför nuläget med ett partis högsta respektive lägsta mätvärde under mandatperioden för att i slutet jämföra det med det valresultat som kommer direkt efter det att den mandatperiod man tittar på tagit slut.

Gör man det kan man finna att trenden för S är stigande då S för det mesta befunnit sig på nivåer som är betydligt högre än det lägst uppmätta värdet under mandatperioden och därtill gör ett valresultat som är klart mycket bättre än det lägsta mätvärdet under mandatperioden och högre än det högst uppmätta under samma period.

Tittar vi på SD så gör de ett valresultat som ligger klart under deras högsta mätvärde under mandatperioden. Därtill har SD nästan uteslutande under hela mandatperioden befunnit sig på nivåer som är lägre än deras högsta mätvärde under mandatperioden som kom rätt tidigt under mandatperioden vilket gör att SD:s trend är klart nedgående.

När detta nu är konstaterat tillsammans med att jag haft rätt hela tiden försöker sig nu samma SD-anhängare som under mandatperioden påstått att jag har fel att vända kappan efter vinden och även fortsättningsvis påstå att jag har fel – Detta trots att jag hållit mig till samma metoder och svar under hela mandatperioden.

I min värld är ett sådant beteende att vara en dålig förlorare!

Förvisso har jag full förståelse för att alla SD-anhängare är upprörda och arga över att SD gjorde ett dåligt val och fick lägre stöd än de anfört och hoppats på men att därifrån försöka påstå att jag haft fel och har fel trots att verkligheten visar att jag har rätt saknar motstycke.

Det kan aldrig vara mitt fel eller mitt problem att SD landade på ett mycket lägre valresultat än de 25-30% de flesta SD-anhängare som kommenterar på min blogg var säkra på att SD skulle få i detta val.

Det problemet är inte mitt utan deras och att jag spått rätt och de spått fel är inte mitt problem utan deras.

Med det avslutar jag där jag började genom att säga att SD-anhängare är dåliga förlorare med tillägget att SD:s fall nu startat på allvar genom att SD både internt i partiet och bland sina anhängare börjat anklaga varandra och uppenbarligen även mig för SD:s dåliga valresultat.

”Hemligheten till en framgångsrik morgondag ligger gömd i de beslut vi fattar idag”

Till att börja med vill jag anföra att den förutsägelse jag gjorde om valresultatet för Sveriges partier i riksdagsvalet stämde rätt bra för några partier men sämre för andra där min förutsägelse för SD var lägre än deras slutliga valresultatet och S stöd något sämre än det jag förutsagt.

Sålunda blev det fel på mina förutsägelserna om valresultatet för S, SD och för KD vilket jag står för genom att säga att jag på den punkten och för de partierna hade fel i min förutsägelse – Varför ska jag återkomma till nedan.

Mina förutsägelser gjordes cirka 10 månader innan valet sedan såg i grova drag ut som följer med tillägget att alla förutsägelser var gjorda med en felmarginal på +/- 2% vad gäller det slutgiltiga valresultatet.

Socialdemokraterna: 35% +
Sverigedemokraterna: runt 10%.
KD: Att de åker ut Sveriges riksdag.
MP: Klarar sig kvar men med ett resultat runt 6 %
V+MP: Att dessa 2 partier tillsammans skulle nå 18-20%.
Liberalerna: Ca 5%.
Centerpartiet: 10%.
Moderaterna:18%.

Beaktar vi dessa förutsägelser och jämför dessa siffror med det slutliga utfallet kan alla konstatera att min förutsägelse för för C, L, M och MP låg inom spannet för min förutsägelse medan jag som sagt ovan missade på S, SD och KD.

Att min förutsägelse blev fel för de partier jag missade på har jag en förklaring till och den ska jag nu anföra nedan.

I min förutsägelse ingick att den nya migrationspolitik som jag visste att socialdemokraterna skulle avisera och som senare aviserades skulle leda till en omedelbar och bred parlamentarisk överenskommelse mellan S och M, KD och L så att den våta filt invandringen utgjorde kunde elimineras i valrörelsen.

Detta hände aldrig trots att S presenterade sin nya migrations- och integrationspolitik och varför en sådan överenskommelse inte gjordes innan valet har vi inom kort svaret på.

I och med detta ökade S mindre än jag förutspått även om min miss blev så liten som 5% för mitt parti och på samma sätt påverkade detta SD om än i andra riktningen där jag i förutsägelsen låg dryga 5% under deras slutliga valresultat och då av samma anledning som den jag angivit för S.

I fallet KD tror jag att alla är förundrade över och aningen konfunderade runt frågan om hur partiet kunde återhämta sig så starkt i slutet av valrörelsen trots att alla parametrarna pekade i omvänd riktning och svaret på den frågan måste jag analysera mer innan jag ger ett fullständigt svar på.

Med detta sagt så hade jag inte helt rätt till 100% men tycker ändå att jag lyckades förutse valresultatet rätt bra med tanke på att förutsägelsen gjordes långt före valet.

Enda trösten till att jag missade är att S gjorde en stark spurt i valrörelsens slutskede och nådde ett högre resultat i valet än de flesta experter trodde var möjligt samt att SD gjorde ett oerhört mycket sämre val än den inre krets som varit stensäkra på en nivå mellan 25-30% kunnat drömma om.

Största glädjeämnet är dock att den interna striden i SD om orsaken till det svaga valresultatet nu startat och att det är detta som nu kommer att leda till att SD spricker och inom kort ramlar ner till de 10% jag förutspådde – En sak jag trodde skulle inträffa före valet därför att SD förlorade stöd i opinionen.

”Hemligheten till en framgångsrik morgondag ligger gömd i de beslut vi fattar idag”